15 604 läst · 153 svar
16k läst
153 svar
Blir allt tuffare att klara utgifterna för boendet
Min farmor lever idag, har som sagt under 17 grader och eldar faktiskt upp resten.Huddingebo skrev:Min farmor eldade varje dag i kaminen då huset värms med direktel. Förr stängde man ner stora delar av husen under den kalla delen av året.
Värm bara upp 1-2 rum om ni är 1-2 i hushållet.
Fika och mat. Man får ju anpassa sig. Hembakat matbröd och fikabröd kostar en bråkdel av färdigbakat i dyra butiken. Själv bakade jag fyra råglimpor i Torsdags.
Citygross hade 15kg bagerimjöl för 115kr.
Det går också att laga god nyttig mat om man lagar efter säsong och vad som är billigt för dagen. Folk har lagt sig till med väldigt dyra matvanor de senaste decennierna.
Tittar man i en genomsnittlig kundvagnen i en butik är det mesta helt onödiga saker. En massa "gott snaffs".
Man lärde sig mycket under hundåren som student. Det går att leva bra på lite pengar.
Säg allt det du skrev till en 92 åring med så låg pension där elen åt upp så det blev en tusenlapp över.
Själva har vi inga problem, och gottiset har verkligen minskat radikalt för att man blir snålare och vill inte betala för det längre då de förutom höjt priser även minskar förpackningar.
Brödet är på väg bort också =) Det är fullkomligt onödigt för en människa.
Jag hade ekonomi på hemkunskapen på högstadiet och även på gymnasiet. Det var på 80 talet.R Rkarlsson skrev:Vilket år började skolan med ekonomi? Möjligtvis fanns där en halvtimme om pengar i hemkunskapen när man gick i högstadiet eller mellsnstadiet. Men absolut ingen ekonomi i närheten i 9an eller i gymnasiet.
Vi hade dock en fordonslärare som gillade att berätta knep om hur man gjorde affärer. Men det ingick inte i någon skolplan alls.
Tog själv studenten 2004.
Frågan är inte när de började med ekonomi utan när de slutade med det.
Men en 92 åring idag lever lyxliv jämfört med när denne var barn på 30 talet och sedan världskrig på det. Rinnande vatten och centralvärme var ingen självklarhet. Inte heller all sorts mat och alla saker vi omger oss med idag. Luxury som de säger i sketchen
Kan inte svara på vad som gällde för gymnasiet, mer än att jag, som gick ut samhällsvetenskaplig linje 1982 hade undervisning i lite privatekonomi. Det känns som att det borde vara på gymnasiet man får bäst effekt av undervisning i privatekonomi i alla fall.R Rkarlsson skrev:Vilket år började skolan med ekonomi? Möjligtvis fanns där en halvtimme om pengar i hemkunskapen när man gick i högstadiet eller mellsnstadiet. Men absolut ingen ekonomi i närheten i 9an eller i gymnasiet.
Vi hade dock en fordonslärare som gillade att berätta knep om hur man gjorde affärer. Men det ingick inte i någon skolplan alls.
Tog själv studenten 2004.
I grundskolan är jag numera mest uppdaterad på LGR11(2011) som nu reviderats till LGR 22. Där finns iaf ekonomi i hyfsad stor utsträckning med men det kan ju förhoppningsvis ge effekt på 2030-talet men jag är skeptisk.
Tror nog att man får förlita sig på att föräldrar kan vara sina barn behjälpliga med råd och dåd i denna fråga.
Det är fler som funderat på detta iaf:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen.../privatekonomi-i-skolans-undervisning_H810149
Men är det verkligen att låna pengar de behöver lära sig?L lob skrev:Kan inte svara på vad som gällde för gymnasiet, mer än att jag, som gick ut samhällsvetenskaplig linje 1982 hade undervisning i lite privatekonomi. Det känns som att det borde vara på gymnasiet man får bäst effekt av undervisning i privatekonomi i alla fall.
I grundskolan är jag numera mest uppdaterad på LGR11(2011) som nu reviderats till LGR 22. Där finns iaf ekonomi i hyfsad stor utsträckning med men det kan ju förhoppningsvis ge effekt på 2030-talet men jag är skeptisk.
Tror nog att man får förlita sig på att föräldrar kan vara sina barn behjälpliga med råd och dåd i denna fråga.
Det är fler som funderat på detta iaf:
[länk]
Jag är nog helt säker på att det beror på var man gick i skolan. Det fanns inte när farsan gick heller tydligen, men de var vad jag förstod det som frivilligt att gå i högstadiet?P Pin skrev:
Hade inte skadat att ha en ordentlig kurs i högstadiet med ekonomi. För det finns inte idag. Lägg till betyg på uppförande med så kanske det blir bra.
Kan ju hoppas att det blir bra iallafall.L lob skrev:Kan inte svara på vad som gällde för gymnasiet, mer än att jag, som gick ut samhällsvetenskaplig linje 1982 hade undervisning i lite privatekonomi. Det känns som att det borde vara på gymnasiet man får bäst effekt av undervisning i privatekonomi i alla fall.
I grundskolan är jag numera mest uppdaterad på LGR11(2011) som nu reviderats till LGR 22. Där finns iaf ekonomi i hyfsad stor utsträckning med men det kan ju förhoppningsvis ge effekt på 2030-talet men jag är skeptisk.
Tror nog att man får förlita sig på att föräldrar kan vara sina barn behjälpliga med råd och dåd i denna fråga.
Det är fler som funderat på detta iaf:
[länk]
Men vi hade inte ekonomi =) Och jag tog som sagt studenten 2004. Jag behövde förvisso inte det, men många klasskompisar både i grundskolan och gymnasiet hade nog fan behövt det.
Inte frivilligt på högstadiet för mig. På gymnasiet kan det ha berott på linje.R Rkarlsson skrev:Jag är nog helt säker på att det beror på var man gick i skolan. Det fanns inte när farsan gick heller tydligen, men de var vad jag förstod det som frivilligt att gå i högstadiet?
Hade inte skadat att ha en ordentlig kurs i högstadiet med ekonomi. För det finns inte idag. Lägg till betyg på uppförande med så kanske det blir bra.
Ni skåningar har ju statarmentaliteten i blodet så kanske ekonomi ströks från läroplanen om allt var i natura.
Tyvärr så tror jag inte det hjälper så mycket när stora delar av befolkningen inte kan räkna ut vilken ränta de ska betala ens fösta månaden på ett lån.L lob skrev:Kan inte svara på vad som gällde för gymnasiet, mer än att jag, som gick ut samhällsvetenskaplig linje 1982 hade undervisning i lite privatekonomi. Det känns som att det borde vara på gymnasiet man får bäst effekt av undervisning i privatekonomi i alla fall.
I grundskolan är jag numera mest uppdaterad på LGR11(2011) som nu reviderats till LGR 22. Där finns iaf ekonomi i hyfsad stor utsträckning med men det kan ju förhoppningsvis ge effekt på 2030-talet men jag är skeptisk.
Tror nog att man får förlita sig på att föräldrar kan vara sina barn behjälpliga med råd och dåd i denna fråga.
Det är fler som funderat på detta iaf:
[länk]
Om vi hade ställt frågan i den här tråden, "om du lånar 50 000 idag med en årsränta på 5% och rak amortering i 10 år, hur mycket får du betala i ränta totalt" så tror jag inte 1 av 10 hade kunnat räkna ut det på egen hand.
Att undervisa i ekonomi med de matematiska förutsättningarna leder bara till att man måste förmana eleverna att gör si och gör inte så, utan att de själva egentligen har möjlighet att förstå varför.
Lite märkligt uttalande ändå att nämna något som försvann ungefär 60 år innnan jag tog studenten och innan min egna far ens var född.P Pin skrev:
Inte ens min farfar som var skogshuggare varvat med militär tillhörde statare
Inte fan hade man ekonomi under 90-talet heller i högstadie/gymnasie. Åtminstone inte i vår stad och på naturvetarprogrammet. Man kanske ansåg att naturare kan räkna ut ränta i alla fall (vilket vi förstås kan) och att det var samhällare och annat löst folk som ansågs behöva det bättre. Men som mitt ovanstående inlägg antyder anser jag det vara slöseri.R Rkarlsson skrev:
Det man hellre skulle satsa på är matematik, så att en mycket större andel av befolkningen verkligen förstår vardagsmatematiken till fullo! De flesta behöver aldrig derivera något efter gymnasiet, men att beräkna och förstå procent, ränta (på ränta), enkla ekvationer (för att kunna räkna ut något okänt), en del trigonometri, geometri och liknande hade varit oerhört värdefullt och hade nog kunnat förebygga MYCKET problem i folks ekonomiska liv.
Mentaliteten lever kvar plus bruksmentalitet i Malme. Säger en masjävel. Fria män sedan urminnes tider.R Rkarlsson skrev:
Håller med, men tror vi först får sikta på de fyra räknesätten.Tomtom79 skrev:Inte fan hade man ekonomi under 90-talet heller i högstadie/gymnasie. Åtminstone inte i vår stad och på naturvetarprogrammet. Man kanske ansåg att naturare kan räkna ut ränta i alla fall (vilket vi förstås kan) och att det var samhällare och annat löst folk som ansågs behöva det bättre. Men som mitt ovanstående inlägg antyder anser jag det vara slöseri.
Det man hellre skulle satsa på är matematik, så att en mycket större andel av befolkningen verkligen förstår vardagsmatematiken till fullo! De flesta behöver aldrig derivera något efter gymnasiet, men att beräkna och förstå procent, ränta (på ränta), enkla ekvationer (för att kunna räkna ut något okänt), en del trigonometri, geometri och liknande hade varit oerhört värdefullt och hade nog kunnat förebygga MYCKET problem i folks ekonomiska liv.
Jag bor i norra skåne och här tar vi alla betalt i kontanter om vi skall jobba för någon (förutom möjligtvis familj och riktigt nära vänner)P Pin skrev:
Men min farbror bor i dalarna. Han har fått betalt i bilar, hus och lite sånt konstigt (huset var i för sig kanske inte beboeligt direkt men ändå)
Är det ni som har alla Sveriges kontanter för närvarande ? En motreaktion på tidigare staten då.R Rkarlsson skrev:
Ja masarna fifflar nog en del med byteshandel. Synd, pengar är ju världens bästa uppfinning,