En inte alltför vild gissning är väl att man räknar inte köldbäraren som brandfarlig när den är tillräckligt utspädd, och det är därför det finns så många plaströr inomhus.
 
D
Som du ser av texten, så räknas köldbärare med etanol som brandfarlig, även om den är utspädd.

"Man försöker för det mesta använda koncentrationer på denna som gör att man hamnar inom klass 2b, dvs flampunkt över 30oC, för att undvika klassning av omgivande utrymmen."

 
Redigerat av moderator:
D
mariatherese skrev:
[länk]

Se not längst ned på sidan.
Och? Att det inte behövs klassningsplan betyder inte att man slipper brandskyddsåtgärder, bara att man inte behöver göra en klassningsplan där man utreder olika brandzoner osv.
 
Då har du inte läst texten du själv lagt in i sin helhet.
 
D
mariatherese skrev:
Då har du inte läst texten du själv lagt in i sin helhet.
Jag vet inte alls vad du menar. Det vore bättre om du kunde argumentera lite mer utförligt så man förstår vart du vill komma.

Jag har självklart läst texten som jag lade in (om du menar svaret från Räddningsverket). Där skriver de överhuvudtaget inte om någon klassningsplan, utan bara att etanolblandad köldbärarvätska i de koncentrationer man brukar använda hamnar i brandklass 2b. Det har ingenting att göra med huruvida det upprättas en klassningsplan eller inte, vilket du borde har förstått om DU å din sida hade läst texten om klassningsplan som du själv länkade till.

Klassningsplan

Exempel på en klassningsplan
 
Redigerat av moderator:
DIY_freak skrev:
Som du ser av texten, så räknas köldbärare med etanol som brandfarlig, även om den är utspädd.

"Man försöker för det mesta använda koncentrationer på denna som gör att man hamnar inom klass 2b, dvs flampunkt över 30oC, för att undvika klassning av omgivande utrymmen."

Ja den texten innebär alltså att om vätskan vore mer koncentrerad så skulle ännu högre brandskydd behövas. Har för mig att det då inte längre handlar om brandfarlig vätska utan explosionsfarlig vätska. Då krävs inte bara brandskydd utan även splitterskydd och liknande.
 
Redigerat:
Det verkar landa i att installatören gör riskbedömningen om utläckande köldbärare beroende på olika saker.
Om installatören har gjort bedömningen att plaströr funkar så är det godkänt (även om en annan installatör skulle gjort en annan bedömning.) Med det resonemanget har alla rätt (bra va)
 
  • Gilla
Mr Fredrik. Larsson
  • Laddar…
D
Plutus skrev:
Det verkar landa i att installatören gör riskbedömningen om utläckande köldbärare beroende på olika saker.
Om installatören har gjort bedömningen att plaströr funkar så är det godkänt (även om en annan installatör skulle gjort en annan bedömning.) Med det resonemanget har alla rätt (bra va)
Möjligtvis med avseende på svensk kylnorm (som jag inte kunnat läsa eftersom man måste köpa den de gnidarna). Men med avseende på SÄIFS så lär inte installatören ha mycket att säga till om, eller?
 
DIY_freak skrev:
I vår föreskrift om öppna cisterner och rörledningar m m för brandfarliga vätskor (SÄIFS 1997:9) nämns att ”anordningarna skall ha ett tillfredsställande skydd mot skada genom brand”. Detta exemplifieras i de allmänna råden på följande sätt:
– att anordningen är tillverkad av obrännbart material,
– att anordningen är täckt med minst 0,3 m obrännbart material,
– certifierat utförande som ger motsvarande brandskydd,
– brandteknisk avskillnad.

Med utgångspunkt från detta är följaktligen inte plaströr inomhus godkänt om de inte har en rejäl brandisolering runt omkring (metallrör, typ hylsa ej tillräckligt) eller befinner sig i ett brandtekniskt avskilt utrymme. .
Kan det inte vara så att många av dessa installeras i ett föredetta pannrum som då klassas som avskilt utrymme enligt citatet ovan?
 
D
Kb-slangen kommer väl sällan in i huset vid pannrummet? I alla fall långt ifrån alltid.
 
Tror det är som vanligt det fuskas friskt även av stora kompetenta firmor:)
 
Göran.W Göran.W skrev:
Det där är inte ok.
Dom ska alltid svetas utan undantag för dels så klarar inte dom kopplingarna i längden dom belastningarna det blir på dom och dels så är det olagligt.
Frågan är inte om det börjar läcka igen utan när.
Dom har för övrigt använt vanlig pem slang till vatten i skarvet och inte sån man har till bergvärme.
Gör om gör rätt.
Hej Göran, hur vet man om det är vanlig PEM slang eller polyeten slang till bergvärme? Du kanske såg på bilden här av erfarenhet, men finns det någon beteckning / färgkod på vardera typer av slangar som indikerar användningsområde?
 
PEM står för polyeten medium densitet. Så PEM är en polyetenslang.
 
Göran.W
C Cap81 skrev:
Hej Göran, hur vet man om det är vanlig PEM slang eller polyeten slang till bergvärme? Du kanske såg på bilden här av erfarenhet, men finns det någon beteckning / färgkod på vardera typer av slangar som indikerar användningsområde?
Vanlig pem slang har ett blått streck det har inte köldbärarslang.
 
  • Gilla
Cap81
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.