Hur många av de 700 miljarderna är bankens egna pengar (eget kapital)?Stringfellow Hawke skrev:
Redigerat av moderator:
Det korta svaret är ju att när det varit kris i finansmarknaderna så kan inte banken låna upp till STIBOR T/N. Och ska då banken låna upp till kostnader som ligger klart mycket högre helt plötsligt och fortfarande ha kvar samma marginal som du tidigare avtalat fram kommer banken att förlora pengar.Per Eskilsson skrev:
Banken får inte heller låna upp korta pengar och låna ut korta pengar utan måste låna upp långa pengar och omvandla dessa till korta pengar (vanligtvis 3-månaders). Och utifrån detta är det omöjligt att sätta ett pris som är relaterat till ex-vis STIBOR T/N...
Administrator
· Skåne
· 6 522 inlägg
Men VARFÖR kan de inte låna ut på detta sätt nu när det INTE är finanskris.PCLarsson skrev:
Du tänkte att om det blir kris igen så säger banken upp alla krediterna med 3 månaders varsel och så betalar alla Svenska bolånetagare med 3-månaderslån tillbaka sina krediterPer Eskilsson skrev:
FI har krav på bankerna att dom ska matcha sin utlåning med sin upplåning vad gäller löptider. Och ett 3-månaders bolån är aldrig 3 månader, utan ditt lån förlängs ju hela tiden. Ditt skuldebrev med banken är ju mer eller mindre evigt... FI räknar med att ett genomsnittligt bolån uppgår till 10 år...
Är finanskrisen över, kanske därför som ECB ska låna ut 1 000 000 000 000 EUR i morgon över tre år till 1 % ränta....
PCLarsson kan nog detaljerna bättre, men jag har förstått det såhär:Per Eskilsson skrev:
Lånar du (som bank) till Stibor T/N, Stibor 90 etc så finns alltid risken att du inte får något lån när lånet ska läggas om (nästa dag, om tre månader etc). Dvs inte att du får betala ruskigt hög ränta utan att du helt enkelt inte får låna över huvud taget. Staten tycker (eller om det är banken) att det inte är rimligt att hälften av landets bolån riskerar att dras in med 24 timmars varsel, därför får banken inte låna upp bolån på så korta räntor.
Banken däremot, vill erbjuda korta räntor. Därför lånar man upp på längre löptid (3, 5, 10 år etc, min gissning) och använder sedan något som kallas ränteswappar (mycket mystisk uppfinning) för att konvertera detta långa lån till ett kortare. På så sätt är man garanterad en lång löptid, men med kort räntesats. Den här konverteringen är dock något som kostar.
Om jag har fattat det rätt så fungerade det inte såhär <2007. Då lånades kundens bolån direkt på korta lån och ingen "konverteringsavgift" behövdes. Det är (delvis) därför marginalen mot repo har höjts (och aldrig kommer tillbaka). Det är också därför det idag inte är en självklarhet att det är billigare att låna rörligt.
Notera här att det är inte banken som tjänar på konverteringen, utan någon annan. (en annan bank? Vilket iofs skulle få det hela till ett nollsummespel kan jag tycka)
OBS! Jag är en riktig klåpare på det här området, så om ovanstående är käpprätt fel så påpeka gärna det.
EDIT: Som vanligt så har jag inte läst klart hela tråden innan jag svarar...
Redigerat:
Jag är nyfiken på detaljer kring det där. Fattar väldigt lite av den här typen av ekonomiska transaktioner.PCLarsson skrev:
Mina Stibor 1W-lån går ut 2018 och 2038 tror jag det var. Postat annorstädes.
Kan säga att banken har gnällt, men har fortsatt att hålla avtal. Är dock lite orolig för vad som skall hända när jag vill låna mer...
Ja och till vilken ränta lånar då banken till ett rörligt lån?PCLarsson skrev:
Du sa att banken går med förlust vid 3%.
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
C:a 2,8 miljarder, resten har dom lånat från andra.bra-byggare skrev:
Administrator
· Skåne
· 6 522 inlägg
Pratade med den lokala Handelsbankskontorschefen och enligt honom så är orsaken till att Handelsbanken är dyrare än konkurrenterna att de lånar upp på 5 år medan andra lånar upp till 2 eller 3 år.PCLarsson skrev:
OnT: Jag fick 25 punkter högre marginal på SEB vid årsskiftet jämfört med ett år sedan.
Spreaden mellan upplåningsränta och utannonserad ränta verkar ha blivit mycket högra men den faktiska räntan man betalar verkar inte blivit speciellt mycket höre. 25 punkter kan förklaras med ändrade regler.
Cornu har en intressant artikel i ämnet: http://debatt.svt.se/2012/02/24/borja-amortera-istallet-for-att-gnalla-pa-din-boranta/
Spreaden mellan upplåningsränta och utannonserad ränta verkar ha blivit mycket högra men den faktiska räntan man betalar verkar inte blivit speciellt mycket höre. 25 punkter kan förklaras med ändrade regler.
Cornu har en intressant artikel i ämnet: http://debatt.svt.se/2012/02/24/borja-amortera-istallet-for-att-gnalla-pa-din-boranta/
ser snarare ut att vara 30 miljarder i eget kapitalStringfellow Hawke skrev:
http://www.allabolag.se/5560033283/bokslut
Läs gärna denna rapport från FI så kommer du få riktigt bra bild av hur det fungerar i praktiken. Inte riktigt som det framställs i kvällspressen m m-MH- skrev:Jag är nyfiken på detaljer kring det där. Fattar väldigt lite av den här typen av ekonomiska transaktioner.
Mina Stibor 1W-lån går ut 2018 och 2038 tror jag det var. Postat annorstädes.
Kan säga att banken har gnällt, men har fortsatt att hålla avtal. Är dock lite orolig för vad som skall hända när jag vill låna mer...
http://www.fi.se/upload/stabilisering_20090630.pdf
Hade du varit kund hos mig så hade jag inte lånat ut några nya pengar om jag inte fått omförhandlat de gamla avtalen
Erkänner, jag orkar inte läsa den där... Edit: Ögnade snabbt igenom. Skulle vara intressant att se om det har skett någon förändring de senaste 2 åren.
Lustigt PC, ung. det intrycket fick jag av min bankman också!
Edit: Ögnade snabbt igenom. Skulle vara intressant att se om det har skett någon förändring de senaste 2 åren.Lustigt PC, ung. det intrycket fick jag av min bankman också!
Redigerat: