- Status
Nu är vi inne på samma tankegångar som i andra amorteringstrådar...
Men återigen: Om man har amorterat eller inte - varför skulel det ge lägre/högre betyg i banken ? Har man inte amorterat så har man troligen betalt mer i räntor = bättre kund ?
Det är väl snarare så att har man amorterat så kan man ha mindre lån på huset (=lägre risk för att lånen > värdet) - men å andra sidan kan man ha en mindre buffert för utgifter.
Och har man inga pengar och lånen > värdet - vad gör man då ?
DÅ är man ju verkligen i händernas på bankens godtycke - dvs att dom skall godkänna ett undervärde i huset eftersom du tidigare amorterat så duktigt ?
Har man pengar i en buffert så kan man å andra sidan betala in en dusör för att sänka låneandelen...
Men det är teorin - i praktiken om man har amorterat så torde risken för överbelåning minska. Det som gör att jag personlign inte amorterar mer (utan lägger större delen "på hög") är att jag vill ha en buffert för oförutsedda händelser - dvs jag litar inte på att jag framöver alltid kommer vara i en situation där jag kan få extra lån för att fixa stora saker som kan komma upp.
När jag väl har fått upp min buffert till en i min ögon tillräckligt stor hög pengar så kan det hända att jag drar upp amorteringen...
/K
Men återigen: Om man har amorterat eller inte - varför skulel det ge lägre/högre betyg i banken ? Har man inte amorterat så har man troligen betalt mer i räntor = bättre kund ?
Det är väl snarare så att har man amorterat så kan man ha mindre lån på huset (=lägre risk för att lånen > värdet) - men å andra sidan kan man ha en mindre buffert för utgifter.
Och har man inga pengar och lånen > värdet - vad gör man då ?
DÅ är man ju verkligen i händernas på bankens godtycke - dvs att dom skall godkänna ett undervärde i huset eftersom du tidigare amorterat så duktigt ?
Har man pengar i en buffert så kan man å andra sidan betala in en dusör för att sänka låneandelen...
Men det är teorin - i praktiken om man har amorterat så torde risken för överbelåning minska. Det som gör att jag personlign inte amorterar mer (utan lägger större delen "på hög") är att jag vill ha en buffert för oförutsedda händelser - dvs jag litar inte på att jag framöver alltid kommer vara i en situation där jag kan få extra lån för att fixa stora saker som kan komma upp.
När jag väl har fått upp min buffert till en i min ögon tillräckligt stor hög pengar så kan det hända att jag drar upp amorteringen...
/K
Har själv inga bolån (än) så jag kan bara delta i diskussionen på ett hypotetiskt plan. Jag förvånas av att ingen tar upp den minskade räntekostnaden man får av att satsa på amortering. Jag tycker en vettig strategi kan vara att gå amorteringsfritt ett par år för att bygga upp en buffert och fixa till tomt etc, följt av en handfull år med rejäl satsning på amortering för att få ner lånets storlek samt få ner räntekostnaderna märkbart. Därefter är det kanske dags att spara undan lite igen, men då har man i alla fall lite mer över till sparande pga de minskade räntekostnaderna.
Detta förutsätter förstås bundna räntor, annars kan det ju gå lite som det vill.
Detta förutsätter förstås bundna räntor, annars kan det ju gå lite som det vill.
Självklart har alla i åtanke att spara räntepengar om man amorterar, det är nog huvudorsaken att många amorterar. Hade ingen tänkt på detta hade nog ingen amorterat alls om de inte var tvungna. Frågan är ju bara om den lägre ränteutgiften motsvarar hur mycket man kan få samma pengar att förränta sig genom andra investeringar. Dvs, om räntan på lånen är 5% och du får 6% ränta på sparkontot (osannolikt, men ändå) så är det naturligtvis bättre att spara än att amortera.
Angående om det är en vettig strategi du föreslår eller ej är således helt beroende på räntor och investeringsmöjligheter. Om bolåneräntorna är låga och investeringsmöjligheterna är goda så är det bästa att låna så mycket man bara kan till att fixa tomt etc som du säger, och lägga alla pengar man får över på investeringar. Om det omvända gäller så är det istället bättre att minimera sina lån genom att lägga sina pengar antingen på amorteringar eller investeringar i den egna fastigheten.
Angående om det är en vettig strategi du föreslår eller ej är således helt beroende på räntor och investeringsmöjligheter. Om bolåneräntorna är låga och investeringsmöjligheterna är goda så är det bästa att låna så mycket man bara kan till att fixa tomt etc som du säger, och lägga alla pengar man får över på investeringar. Om det omvända gäller så är det istället bättre att minimera sina lån genom att lägga sina pengar antingen på amorteringar eller investeringar i den egna fastigheten.
Nu har jag iofs inga lån då jag tog ut pengarna från börsen och betalade huset, men inte-amortera-satsa-hellre-på-börsen-folket hade nog tyckt att det hade varit smartare av mig att belåna huset till max och låta pengarna vara kvar på börsen.
Jag har istället valt en annan väg. Summan av räntor och amorteringar som jag hade betalat på ett huslån investerar jag nu istället varje månad. Denna metod känns bra för mig, andra metoder känns bra för andra. Vilken metod man väljer beror på hur man ser på risk. Vissa vill inte låna till aktieinvesteringar (vilket det i praktiken är att låna till huset och ha sparkapitalet kvar på börsen) och andra har inga problem alls med att låna till aktieinvesteringar.
Jag tog ut ytterliggare sparpengar från börsen och köpte en bil förra året, återigen lät jag bli att låna. Och på samma sätt investerar jag även här summan av vad lånet skulle kosta+värdeminskningen varje månad så att när det är dags att byta bil så kan jag köpa nästa bil kontant igen. Som krydda på moset så lagom efter mitt bilköp rasade börsen och min bil blir billigare och billigare för varje dag börsen går ner eftersom just de pengarna inte längre finns kvar på börsen och kan rasa ner i värde i takt med börsfallet. (Om ett antal år kanske det ser annorlunda ut och man kanske kan konstatera att jag skulle gjort tvärtom, men just nu känns det som ett okej beslut i alla fall.)
Jag har istället valt en annan väg. Summan av räntor och amorteringar som jag hade betalat på ett huslån investerar jag nu istället varje månad. Denna metod känns bra för mig, andra metoder känns bra för andra. Vilken metod man väljer beror på hur man ser på risk. Vissa vill inte låna till aktieinvesteringar (vilket det i praktiken är att låna till huset och ha sparkapitalet kvar på börsen) och andra har inga problem alls med att låna till aktieinvesteringar.
Jag tog ut ytterliggare sparpengar från börsen och köpte en bil förra året, återigen lät jag bli att låna. Och på samma sätt investerar jag även här summan av vad lånet skulle kosta+värdeminskningen varje månad så att när det är dags att byta bil så kan jag köpa nästa bil kontant igen. Som krydda på moset så lagom efter mitt bilköp rasade börsen och min bil blir billigare och billigare för varje dag börsen går ner eftersom just de pengarna inte längre finns kvar på börsen och kan rasa ner i värde i takt med börsfallet. (Om ett antal år kanske det ser annorlunda ut och man kanske kan konstatera att jag skulle gjort tvärtom, men just nu känns det som ett okej beslut i alla fall.)
Redigerat av moderator:
Måste bara säga igen, investera är inte samma sak som att köpa aktier på börsen. Börsen är jättebra i tider där allt går upp, men i mer osäkra tider finns många, långt säkrare och bättre alternativ. Hade börsen varit det enda alternativet hade jag inte tvekat att ha likviderat mina innehav och köpt vårt hus kontant i början av året, men som sagt, det finns andra alternativ.
Nej, visst är det så. investera är inte enbart att placera på just aktiebörsen. (Man kan t.ex. investera i fastigheter ;-) ) Jag använde ordet "börsen" mer som ett samlingsnamn.
Å andra sidan så hänger avkastning och risk ihop så ska man nå hög avkastning måste man ta högre risk.
Väljer man då ett långt säkrare alternativ än börsen så får man med allra största sannolikhet lägre avkastning också. Troligen börjar vi närma oss en avkastningen som blir i storleksordningen densamma som räntorna på lånet och då försvinner vinsten med att göra alternativa investeringar istället för att betala av sina lån.
Å andra sidan så hänger avkastning och risk ihop så ska man nå hög avkastning måste man ta högre risk.
Väljer man då ett långt säkrare alternativ än börsen så får man med allra största sannolikhet lägre avkastning också. Troligen börjar vi närma oss en avkastningen som blir i storleksordningen densamma som räntorna på lånet och då försvinner vinsten med att göra alternativa investeringar istället för att betala av sina lån.
Redigerat av moderator:
Jag har alltid varit en förespråkare av att man skall amortera och se till att betala sina lån. Fast, när jag läst här så börjar jag förstå att någonstans runt om kring när man är skyldig 10-15 normala beskattade årslöner så inträder ett tänkande att det spelar ingen roll om jag amorterar eller ej, för skulden på pappret är ändå astronomsikt stor.
Jag har slutat lägga andra värderingar vid det än att jag konstaterar att det är väldigt utbrett, kryddat med min tanke om att det förmodligen är farligt för familjens ekonomi att leva med så tajta ekonomiska ramar att man tar bostadslån som inte kan betalas på 25-30 år.
Jag har slutat lägga andra värderingar vid det än att jag konstaterar att det är väldigt utbrett, kryddat med min tanke om att det förmodligen är farligt för familjens ekonomi att leva med så tajta ekonomiska ramar att man tar bostadslån som inte kan betalas på 25-30 år.
Jag ser deflation snarare än inflation eftersom jag räknar med fallande bostadspriser.
Sedan länge bestämde jag mig för att ett väl så gott sätt att spara på är att betala av bolånet. Så fort det blivit en extra sudd pengar över så har jag ringt banken och tagit ned det rörliga lånet. Lånet är nu - efter många år - helt eliminerat. Minst sagt hög livskvalitet att slippa avierna i brevlådan!
Sedan länge bestämde jag mig för att ett väl så gott sätt att spara på är att betala av bolånet. Så fort det blivit en extra sudd pengar över så har jag ringt banken och tagit ned det rörliga lånet. Lånet är nu - efter många år - helt eliminerat. Minst sagt hög livskvalitet att slippa avierna i brevlådan!
En tillräckligt stor-MH- skrev:
Iaf vill jag ha betydligt mer än 2-3 månadsläner (efter skatt) tillgängliga på konton, tillsammans med värdepapper på iaf lika mycket till...
/K
Jag tycker du överdriver riskerna. Det finns ju i sig inget egenvärde i att amortera sin fastighet om det inte medför några ekonomiska fördelar och jag har svårt att se vari risken ligger att avstå amorteringar. För många är det ett medvetet beslut att låna massor utan att ha för avsikt att någonsin betala tillbaka och ser ränta+övriga kostnader som en fast boendekostnad liknande en hyra. Och jag ser faktiskt inte varför det är så fel eller riskabelt.Swetrot skrev:
Fel eller rätt, som sagt. Det handlar förstås om vad man gör för pengarna som man inte amorterar. Har man bättre avkastning på dem än vad lånet kostar så gör man rätt. Har man sämre avkastning så gör man fel. Rent ekonomiskt, alltså.BobbyEwing skrev:
Ifall man ska amotera eller inte beror ju såklart på vart i landet man bor också.. i storstäderna så kan man ju mer eller mindre räkna med att värdet åtmindstånde inte sjunker på överskådlig tid.. Men på landsbygden kan det räcka med att orterns stora företag går i konkurs så blir det trubbel på marknaden..
Och att då sitta i en liten håla utan jobb och lån på ett hus med ev då mindre värde är surt... och svårsålt.
Vi har ca 500k årsinkomst i familjen och amorterar 5500kr mån..
Och att då sitta i en liten håla utan jobb och lån på ett hus med ev då mindre värde är surt... och svårsålt.
Vi har ca 500k årsinkomst i familjen och amorterar 5500kr mån..
Helt riktigt- rent ekonomiskt på längre sikt är det ju billigare desto mindre ränta man behöver betalafredar skrev:
MEN - om man istället ser det som en hyreskostnad så har man en viss summa som boendet kostar per månad.
Har man då köpt/byggt i ett område med låg risk för nedgång på sikt (typiskt storstadsregionerna) - så betalar man bara x kr/mån i x/år - säljer sedan och får förhoppninsvis en slant över.
Under tiden får man såklart lägga till renoveringskostnader - men i slutändan är detta pengar som du betalar "till dig själv" s.a.s
Sedan får man besluta om man vill ha bunden ränta (fast "hyreskostnad men lite högre) eller rörlig (billigare i längden med varierande).
Sen får man beakta risken att man blir sjuk eller pga annat inte kan betala sin "hyra" till banekn - men den risken är lika som om man bor i en hyresrätt. Och dessutom finns den en liten risk att värdet sjunker under belåningsbeloppet - och här gäller det antingen att amorera ned det snabbt (alternativt ha en hög pengar "på lut") eller se till att inte låna upp till skorstenen.
Så i mina ögon är amortering en fråga om hur man ser på boendet - och framtida kostnader - över tiden blir det förstås billigare med att betala så liten ränta som möjligt, å andra sidan kanske man värderar ett liv med lite mer pengar när man är ung mer än att ha rikitgt mycket när man blir äldre och mycket mindre som ung...
/K