Alla som gillar katter - räck upp en hand!

[Stefan Bengtsson]

Ja, ibland när man vaknar på morgonen ligger man formad som ett hakkors med en katt i varje vinkel

Inte bara du som kan ligga som ett kakkors

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

(stulen bild)

 

[Bästerortarn]

[bild]
Här är bild på våra tidigare katter. Dom hade levt som vildkatter innan dom flyttade in till oss. Har aldrig sett smidigare o starkare katter så det har nog lite med övning att göra också. Den svarta var dock smidigare och elegantare än den gråa. Om dom hoppade någonstans och bara fick fast med framtassarna så drog dom sig upp utan problem. Dom jagade också grannarnas hundar som var en Golden retriever och en Schäferliknande blandras.
Dom fångade bla fullvuxna harar att äta. Dom vägde ca 4 kilo.
Jag tror många som inte sett en riktigt vildkatt inte förstår hur effektiva rovdjur dom kan vara om det behövs.

Kompisen till vänster är extremt lik min hittekatt Spendrup som jag fick äran att låna i tre år innan hennes njurar gav upp helt Hon var en riktig personlighet och var faktiskt väldigt katt-olik i sitt lynne. Åtminstone väldigt olik många av katterna i denna tråden. Hon var extremt inställsam och lydig och min teori är att hon förmodligen var så nöjd och tacksam över att ha en kompis som tog hand om henne.

Saknar verkligen att ha katt och så fort jag flyttat upp till stugan i Jämtland ska jag hitta ett par karaktärer att ta hand om från närmsta kattjour. Har svårt att tänka mig någon bättre miljö för katter med skog, ängar, bäckar, klätterberg, getter, kossor och massvis av jyckar att bråka och lattja med.

 

[dicliff]

Kinderna!
Jag har sagt förr men vilken stilig kille!

Måste ju instämma till 100%!
Man vill bara sträcka in händerna i skärmen och dra ut honom och pussa på honom!
Fast att pussas på skulle han nog protestera mot.

 

[4774]

Kompisen till vänster är extremt lik min hittekatt Spendrup som jag fick äran att låna i tre år innan hennes njurar gav upp helt Hon var en riktig personlighet och var faktiskt väldigt katt-olik i sitt lynne. Åtminstone väldigt olik många av katterna i denna tråden. Hon var extremt inställsam och lydig och min teori är att hon förmodligen var så nöjd och tacksam över att ha en kompis som tog hand om henne.

Saknar verkligen att ha katt och så fort jag flyttat upp till stugan i Jämtland ska jag hitta ett par karaktärer att ta hand om från närmsta kattjour. Har svårt att tänka mig någon bättre miljö för katter med skog, ängar, bäckar, klätterberg, getter, kossor och massvis av jyckar att bråka och lattja med.

 

[MariaiÖstergötland]

Måste ju instämma till 100%!
Man vill bara sträcka in händerna i skärmen och dra ut honom och pussa på honom!
Fast att pussas på skulle han nog protestera mot.

Nja, han är ju katt så ibland kan han acceptera 50 pussar på 1 minut (mestadels från mig) och ibland kan man inte ta ett steg i hans riktning utan att han lägger benen på ryggen.

 

[BengtH]

I vår nästan 120 år gamla kåk finns en del spännande lösningar. Bla ser man trappans undersida ovanför en av köksbänkarna. Det hör inte hit egentligen, men tänkte att bilden skulle väcka frågetecken annars. [bild]

Tja, om någon tråd på forumet, så är det nog denhär som väcker minst frågetecken hos deltagarna. Här är ju allt normalt, naturligt och ok!!

 

[Microkatten]

Jag går in i sovrummet. En katt ligger hoprullad på sängen, utövande sin eftermiddagslur. En minimal ögonspringa öppnas. Hon konstaterar att det var jag som kom, och springan sluts. Tuppluren fortsätter i trygghet. Ingen kan njuta som en katt.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Maria T]

Ingen kan njuta som en katt.

Det har forskats mycket på hur närvaron av djur, särskilt katter, hundar och getter (minns inte var jag läste det om getter så kan inte länka) påverkar oss människor på många positiva sätt. Att se en glad svansviftande hund eller ha en kurrande katt i knäet kan många relatera till. För mig är det ren meditation att iaktta en slumrande katt - jag känner på riktigt hur pulsen sänks och jag blir mindre och mindre påverkad av den hetsiga världen runtomkring. Sen lite killekill under kattens haka och ser hur den njuter innan den återgår till sitt snusande är det fullständiga beviset för att vi är trygga med varann.
Yoga, utan att utföra det själv, säger jag som yogar varje dag.

 

[4774]

Jag går in i sovrummet. En katt ligger hoprullad på sängen, utövande sin eftermiddagslur. En minimal ögonspringa öppnas. Hon konstaterar att det var jag som kom, och springan sluts. Tuppluren fortsätter i trygghet. Ingen kan njuta som en katt.

[bild]

Snuttan så söt

 

[Microkatten]

Det har forskats mycket på hur närvaron av djur, särskilt katter, hundar och getter (minns inte var jag läste det om getter så kan inte länka) påverkar oss människor på många positiva sätt.

Om getter vet jag inte men mycket av forskningen om husdjur är mer av en bekräftande natur av det som de flesta som har husdjur redan vet. Ett annat exempel är kommunikation mellan husdjur och människa. Varje kattljud har speciell betydelse. Eller en katt som kommer glatt skuttande när man kallar in den för kvällsmat!

För mig är det ren meditation att iaktta en slumrande katt - jag känner på riktigt hur pulsen sänks och jag blir mindre och mindre påverkad av den hetsiga världen runtomkring.

Precis så är det.

Sen lite killekill under kattens haka och ser hur den njuter innan den återgår till sitt snusande är det fullständiga beviset för att vi är trygga med varann.

Eller att "pussa" kattens mage i fotot och få som en respons ett ljudligt spinn. 100% förtroende för varandra!

Snuttan så söt

Sötchock!

 

[Maria T]

Eller att "pussa" kattens mage i fotot och få som en respons ett ljudligt spinn. 100% förtroende för varandra!

Det är något som bara de invigda känner till - alltså alla kattägda! Funkar det så är det den ultimata känslan av förtroende. Katten snusar vidare, jag går till köket för att göra te. Tillbaka med min tekopp säger katten "prrrttmjuuu" sträcker sig lite och rullar över på andra sidan. Jag dricker mitt te och känner lycka över att få dela hus och tid med denna varelse.
Självupplevt, längtar verkligen (Verkligen!) efter nästa katt som kan få flytta in.

 

[Mikael_L]

Hehe
"Kattägd" !!

Ja den tar jag med mig för framtida bruk, tack!

 

[Maria T]

Hehe
"Kattägd" !!

Ja den tar jag med mig för framtida bruk, tack!

Tror att ordet kattägd varit uppe i tråden någon gång tidigare så tar ingen cred för det (fast sa det första gången 1985, vad jag vet, långt innan nätforum fanns) och visst är det ett fint beskrivande av att ha en eller flera av dessa fantastiska varelser i sitt hushåll?
Tänker närmast på inläggen om hur många kuddar som krävs för att kunna sova med katt utan att kvävas.
Mjau.

 

[Anna_H]

Stackars Rassel med lymfom hänger i. 3,6 kilo idag, bara skinn och ben (5,5 vägde han när han var frisk) men pratar glatt, ber om mat, gosar och njuter av solen på sin vanliga palts i köksfönstret.
Tur att han är långhårig annars skulle grannarna anmäla oss för djurplågeri.
Men så länge han visar livsglädje får han leva.

 

[Bästerortarn]

Eller att "pussa" kattens mage i fotot och få som en respons ett ljudligt spinn. 100% förtroende för varandra!

Eller bekräftelsen när exets erkänt osociala och snudd på skygga katt gör något så simpelt som att välkomna en med att gå förbi, växla några artighetsfraser med en för att med en skeptisk min försvinna undan lite diskret.

Kommer även ihåg från min tid inom äldreomsorgen att dom gånger en kollega oplanerat var tvungen att ta med sig sin trötta genomsnälla gamla labrador till avd. var dom få gånger när alla boende lyckades sova hela nätterna och inte vakna oroliga några gånger. Eller när jag en tidig morgon hittade jycken liggande i sängen hos den skruttigaste tanten på avd. För första gången på länge hade hon inte kliat bajs över hela sängen p.g.a. demensklådan. Vill tro att det var jycken som på något sätt lugnade/tröstade henne.

Personligen är jag dock fortfarande liiite hundrädd och har svårt att koppla av i dess närhet. Om det inte är hundar jag känner väl d.v.s. Har en rymningsbenägen jycke på byn som jag tog in och gav köttbullar när jag tyckte att det inte var nån bra ide att den sprang längs landsvägen. Nu vet husse & matte att när den rymmer ska dom alltid kolla hos mig först för om jag är i stugan kommer den direkt till mig

Men nu kom jag från ämnet

Låt mig istället fråga om det är någon annan än mig som från och till "fönstershoppar" på kattjourers webbsidor och tänker att snedögde Staffan och trebenta Tezzan skulle passa såååå bra hos mig?