Status
Tråden går ej att kommentera.
S Stefan1972 skrev:
dessutom har väl jorden många ggr haft perioder med bistra klimat där mycket dött ut och inte kunnat leva. Utan nån mänsklig påverkan.
Så för att det hänt lite utdöenden förr utan mänsklig påverkan är det inte så mycket att oja sig över om det nu råkar hända på grund av mänsklig påverkan. Var det ditt argument?

Ja massutdöenden har hänt flera gånger i jordens historia på grund av klimatförändringar och det är absurt att använda sig av det som argument för att det som sker nu inte är något att oroa sig över.
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
optimum optimum skrev:
Summering, ökad mängd koldioxid ger högre temperatur och ökad växtlighet.
Du har "glömt" en hel del i din "summering".

  1. Temperaturökningen avser medeltemperatur och är inte jämnt fördelat över året.
    Det betyder att det kan exempelvis bli väldigt varma somrar och milda vintrar. Växtligheten torkar och bränns bort under växtsäsongen och på vintern är det för kallt och för lite ljus för att de ska växa.
    Inte bra för matproduktion.

  2. Ökad medeltemperatur påverkar nederbörden som kommer få annorlunda årsmönster. Hittills är vårt ekosystem anpassat efter viss nederbörd under viss period. Ändras detta med att det inte kommer vatten under tillväxtsäsongen medans det kommer rikligt med vatten på andra delar av året så kommer skördar blir svåra att bärga i den blöta jorden.
    Inte bra för matproduktion.

  3. Stigande temperatur orsakar höjda havsnivåer.
    Förutom det helt uppenbara att samhällen i större grad dränks i havet kommer även prima åkermark förstöras, grundvattentäkter få saltvatteninträngning.
    Inte bra för matproduktion.

  4. Stigande temperaturer har ekosystemen svårt att anpassa sig till på kort tid. Oönskade växter och skadedjur kommer att öka i antal då befintlig växtlighet saknar motståndskraft mot detta. Allt från svamp och insekter till oönskade däggdjur.
    Inte bra för matproduktion.

  5. Kraftigare temperaturväxlingar medför högre frekvens av stormar och extrem blåst. Man behöver inte ens vara Lars Bern för att räkna ut att ökad frekvens av extrema stormar är inte bra för något.
Detta är inte apokalypsfantasier. Det pågår redan. Två år sen kunde man inte bärga stora delar av potatisskörden för att hösten varit för jävla regnig. Förra sommaren torkade enorma värden bort, skogen brann. I orkandrabbade områden finns det inte längre en orkansäsong, det kommer snart sagt när som helst.

"Tänkte inte på det"?
PeterDalleT%C3%A4nkteInteP%C3%A5Det.jpg
 
  • Gilla
humla75 och 6 till
  • Laddar…
Jag tycker det är intressantare att titta på människans hela påverkan på miljön, inte bara på hur koldioxiden påverkar. Om vi börjar med havsnivån så visar en djupare analys av höjningen där sedan 1900-talets början att ungefär 1/4 kommer från den globala uppvärmningen, 1/4 kommer från vår konstbevattning av våra grödor (vi tömmer grundvattenreservoarer och sjöar via bevattning som blir regn och hamnar i havet - se på Aralsjön och Döda Havet som exempel), resten kommer från naturliga processer som fortsatt naturlig avsmältning sedan den senaste istiden, landhöjning sedan den senaste istiden (vilket höjer havet där landhöjningen inte sker), havshöjning pga de tektoniska plattornas förflyttning mm. Det finns många olika effekter att räkna på här, en intressant är att en minskad ismassa vid polerna leder till mer vatten långt från jordaxeln vilket i sin tur minskar jordens rotation, vilket i sin tur leder till en del återmatning av havshöjningen närmare polerna i större grad än nära ekvatorn. Havshöjningen blir alltså större vid polerna än vid ekvatorn. Då vi har landhöjning närmare polerna så kompenseras denna delvis av havshöjningarna.

Intressant är också att notera att en del av den globala uppvärmningen i sig beror på vår konstbevattning i torra områden. Vattenånga som inte kondenseras är nämligen den effektivaste växthusgasen och när man bevattnar grödor i torra områden så kondenseras inte vattnet utan det kommer att höja temperaturen vilket kräver ännu mer bevattning. När man införde bevattningsförbud i Denver, Colorado för några år sedan så sjönk temperaturen i stadsområdet med flera grader. Konstbevattningen leder också till att vattnet som inte kondenserar där kommer att kondensera någon annanstans, dvs där det ofta regnar, vilket leder till kraftigare och mer frekventa regn där.

Visst skall vi jobba på att minska våra utsläpp av koldioxid, men vi människor måste minska vårt behov av mat också. Det sägs att det bästa en människa kan göra för miljön är att inte skaffa några barn och att det näst bästa är att ta livet av sig. Detta stämmer säkert. Vi är på tok för många människor på jorden och vi kommer, koldioxidutsläpp eller inte, att ha en enorm påverkan på planeten om vi fortsätter att vara så här många eller om vi blir ännu fler vilket vi blir i rask takt. Vår påverkan på planeten kommer inte att minskas förrän gigantiska vulkanutbrott, en stor meteor eller något annat tar död på majoriteten av oss.

Tillbaka till hur allt detta påverkar oss i Sverige och det som sajten här handlar om. Skåne kan drabbas av havshöjningar, men inte resten av Sverige. Stora delar av Sverige gynnas av havshöjningarna då de motverkar en del av landhöjningen vi har idag till och med på västkusten så är landhöjningen högre än havshöjningen. Varmare klimat leder till lägre energikostnader och lägre byggkostnader. Mer regn leder till mer väderskador - jag skulle aldrig köpa/bygga ett hus där man inte är skyddad från vädret. I mitt fall så har jag valt ett suterränghus där inget markvatten når huset utan det leds bort av en bergkant strax framför. När grannarna haft översvämningar har jag klarat mig (ett år kom det 180mm på 48h varav ca 120mm kom under 24h), även om det sett ut som Niagarafallen ute på tomten.
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
T tompaah7503 skrev:
Stigande temperaturer har ekosystemen svårt att anpassa sig till på kort tid. Oönskade växter och skadedjur kommer att öka i antal då befintlig växtlighet saknar motståndskraft mot detta. Allt från svamp och insekter till oönskade däggdjur. Inte bra för matproduktion.
Detta skedde redan efter förra istiden och pågår fortfarande. VI har ett utdöende av djur (där kanske mammuten är det mest kända) som inte kunde anpassa sig efter den senaste istiden. Men det är många djur, fjällräven är ett annat exempel, som inte är anpassade för klimatet som råder nu.

T tompaah7503 skrev:


Kraftigare temperaturväxlingar medför högre frekvens av stormar
och extrem blåst. Man behöver inte ens vara Lars Bern för att räkna ut att ökad frekvens av extrema stormar är inte bra för något.
Det är ena sidan av myntet. Samtidigt så leder uppvärmningen av klimatet till att polerna blir mycket mer varma än området runt ekvatorn. Detta leder till mindre temperaturskillnader mellan de olika temperaturområdena, vilket i sin tur leder till färre och svagare stormar. Statistiken antyder att vi faktiskt har färre och svagare stormar på våra breddgrader idag än för 100-200 år sedan. Däremot så blir de tropiska stormarna kraftigare.
 
  • Gilla
KnockOnWood
  • Laddar…
En snabb kalkyl (jag vet inte om antalet decimaler blev helt rätt, det kanske skall in en nolla till efter kommatecken, poängen var dock inte att visa det exakta värdet) visar att 0,1mm av havshöjningen sedan år 1900 faktiskt kommer från det vatten som tillverkats vid förbränningen av fossila bränslen. Sedan har vi ju tillverkat vatten på annat sätt också. Avskogningen på planeten har ju också fört ut CO2 och vatten ur kretsloppet. Det skulle inte förvåna mig om vi tillfört runt 1mm (eller mer) vatten i havet pga de olika processer vi håller på med förutom konstbevattningen.

Vi gör så oerhört mycket som påverkar havsnivån och klimatet, samt annat i vår miljö. CO2 är inte nödvändigtvis ens det största av dessa problem. Men det är definitivt så att det är det problem som det finns störst vinning med att adressera. Tänk bara på konsekvenserna om all olja i Ryssland,Saudiarabien, Iran, Norge m.fl.platser skulle bli värdelös. KIna har inte så mycket olja, men de har mängder med kol. Det finns stora pengar att tjäna på att få bort olja och kol från världsekonomin (och även geopolitiska vinster att göra för exempelvis Europa). Och en del av de som skulle tjäna mycket pengar på detta sponsrar också de som arbetar med att få bort CO2.

EDIT: dubbelkollade beräkningen och det var 0,01mm. Jag hade på känn att jag tappat bort en nolla.
 
Redigerat:
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
W witten skrev:
Så för att det hänt lite utdöenden förr utan mänsklig påverkan är det inte så mycket att oja sig över om det nu råkar hända på grund av mänsklig påverkan. Var det ditt argument?

Ja massutdöenden har hänt flera gånger i jordens historia på grund av klimatförändringar och det är absurt att använda sig av det som argument för att det som sker nu inte är något att oroa sig över.
jag har inte sagt att människan inte har påverkat någonting. Det jag menar är bara att den påverkan vi oroar oss över troligen är en fis i rymden jämfört med den ev naturliga cykeln som vi ju inte vet nånting om. Hade vi inte funnits alls kanske det hade varit i stort sett likadant plus minus nå procent kanske. Det vet vi ju inte.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Vattenånga som inte kondenseras är nämligen den effektivaste växthusgasen
Scchhhyyy...
Men får inte skriva något annat än att koldioxid ensamt står för allt elände.. :crysmile:

Det finns vänsterblivna människor här som inte kan tänka konsekvens eller pragmatiskt då det går mot deras övertygelse..
 
  • Gilla
trähandtag
  • Laddar…
S Stefan1972 skrev:
jag har inte sagt att människan inte har påverkat någonting. Det jag menar är bara att den påverkan vi oroar oss över troligen är en fis i rymden jämfört med den ev naturliga cykeln som vi ju inte vet nånting om. Hade vi inte funnits alls kanske det hade varit i stort sett likadant plus minus nå procent kanske. Det vet vi ju inte.
Men det stämmer ju rakt av inte alls, att det är en fis i rymden. Forskningen säger tvärt om.

Vi vet dessutom ganska mycket om den naturliga cykeln. Med vi menar jag forskarvärlden, inte mig själv.
 
  • Gilla
BirgitS och 1 till
  • Laddar…
Jarlingar Jarlingar skrev:
Scchhhyyy...
Men får inte skriva något annat än att koldioxid ensamt står för allt elände.. :crysmile:
Det finns vänsterblivna människor här som inte kan tänka konsekvens eller pragmatiskt då det går mot deras övertygelse..
Det är en vanlig missuppfattning att klimat och vetenskap är en fråga på den politiska vänster-högerskalan.
Så är naturligtvis inte fallet. Människor oavsett politisk hemvist påverkar klimatet och kommer att drabbas av förändringarna. Den internationella vetenskapen bestående av tusentals forskare på hundratals institut runt om i världen kan inte heller sägas lida av någon politisk vinkling. Vore det så, så hade det varit världens hittills största konspiration. Men så mycket folie runt pannebenet har inte ens jag.
 
Redigerat:
  • Gilla
Mangan13 och 4 till
  • Laddar…
Inte världens största konspiration, men de undviker ju att se nyktert på saken då de då inte får lika mycket pengar. Forskningens största problem!

Jämför med Chalmersforsksren som hävdade att dubbdäck kostade fler liv än de räddade. Hon skulle aldrig nå ut om hon kom fram till motsatsen och skulle då inte kunna forska vidare. Hur hade hon räknat? Jo hon räknade in dödsfall i kriget i Kongo då kobolt som används för att få dubbarna att hålla utvinns i bla Kongo.

De klimatforskare som skulle börja våga prata om konstbevattning och andra saker skulle snabbt bli av med sina forskningsmedel, detta oavsett om de har rätt eller inte.

CO2 är ett stort problem, men global uppvärmning står för runt 1/4 av havshöjningen. Och denna globala uppvärmning orsakas till kanske 50% av CO2 (gissar vilt här, men det ligger nog någonstans mellan 30-70%). Skall vi inte adressera de andra bekymmer som vi ställer till med?

CO2 råkar vara den påverkan som politiskt är lättast att adressera bara. Vår mat är svårare att attackera, åtminstone om det inte görs från CO2s perspektivet.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
då de då inte får lika mycket pengar. Forskningens största problem!
Exakt hur tror du att forskning fungerar? Man får betalt först efter att man presterat resultat och då i såna fall utefter uppdragsgivarens nöjdhet med resultaten?
Sorry men så fungerar det inte. Forskningen ansöker vanligen om anslag i förväg för att undersöka något. Dessa anslag beviljas innan resultaten är kända. Om resultaten ska kunna upprepas, publiceras i vetenskapliga tidskrifter och granskas, så kan man knappast säga att resultaten heller påverkas av finansiärens syften.

ps. hatten av för dina baksidan-av-servetten-kalkyler. Mycket underhållande.
Animerad figur med skägg som cyklar på färgglad fantasicykel, hållande ett bekräftande tummen upp.
 
  • Gilla
Abies koreana och 1 till
  • Laddar…
[QUOTE="Stefan1972, post: 3227107, member: 158610" Vi kanske förkortar jordens livslängd med 10 år i slutändan..............[/QUOTE]

Nej, vi förkortar inte jordens livslängd överhuvudtaget, om det nu var det du är orolig för. Jorden går under när solen sväller upp om ca: 5 miljarder år... Diskussionen gäller vilken påverkan vi har på klimatet, och hur det påverkar människans överlevnad. Själva planeten överlever även utan oss.
 
  • Gilla
Abies koreana och 2 till
  • Laddar…
Och om du vill ha mer pengar efter den första forskningsrundan så måste du presentera intressanta och "politiskt korrekta" resultat. Har själv släktingar som slåss inom forskningen (inom ett helt annat område) med att få anslag och uppmärksamhet, detta då deras slutsatser inte stämmer med det som är "politiskt korrekt" (i deras fall i Sverige, utomlands skriker man efter liknande forskning - den är mer uppmärksammad utomlands än i Sverige).

Jag har även själv varit inne i forskningen en kort tid, men gav snabbt upp då jag insåg hur det fungerade i praktiken.

Jag har även funderat på en politisk bana, men även där blev det bom stopp då man inte är intresserad av sanningar utan bara av att driva sina teser som gynnar partiet. Har en granne som är politiker, sedan han blev det så har han inte längre några egna åsikter utan bara partiets.

Titta på exempelvis miljöpartiets politik, väldigt mycket av det de driver är kontraproduktivt, men det lockar (lockade) väljare. De biobränslen för flyg som man producerar idag leder till mer CO2-utsläpp och andra utsläpp än om man hade kört på ren fossilt flygfotogen. En elcykel kan aldrig tjäna in batteritillverkningen i praktiken då de flesta elcyklar inte ersätter bilar utan används istället för gång/cykling/kollektivtrafik. Bidragen till laddstolpar håller uppe priserna på dessa (jag har byggt egen laddbox mycket billigare, de är dessutom billigare utomlands). Och så här fortsätter det. En fd partiledare tycker uppenbarligen att det är OK att flyga, bara man mår dåligt över att man gör det. En annan tidigare känd MP-politiker åkte taxi istället för kollektivtrafik då "taxi är kollektivtrafik". Och så här fortsätter det.

Ingen är egentligen intresserad av sanningen, detta då sanningen troligen är alldeles för obekväm. Tittar man på jorden som helhet så är troligen vårt moderna jordbruk en mycket större fara för miljön än koldioxiden, men det vill ingen höra om då det skulle leda till att människor inte får mat...
 
  • Gilla
Kortling
  • Laddar…
Jarlingar Jarlingar skrev:
Scchhhyyy...
Men får inte skriva något annat än att koldioxid ensamt står för allt elände.. :crysmile:
Jodå, man bör skriva något annat för att hålla sig något så när till verkligheten

Vattenånga och koldioxid är de mest förekommande växthusgaserna i atmosfären. Skillnaden dem emellan är att vattenånga är kortlivad och ingår i vattnets naturliga kretslopp. Mängden vatten är konstant minus ev. avsmältning av landis.
Koldioxid är en mycket långlivad växthusgas så även om vi omedelbart skulle kunna stoppa alla utsläpp skulle följderna kvarstå i många år. Utsläppen av koldioxid kommer från organiskt material som legat dolda i jordskorpan under miljoner år och därför ingår det inte i kolets kretslopp.

Metan är en kraftigare växthusgas än koldioxid men den har en fördel, den är inte lika långlivad. Trots det är det förstås inte bra att metan ger ett tillskott till atmosfären när permafrosten börjar smälta uppe i norr.
Dikväveoxid (lustgas) samt ozon räknas också till växthusgaserna.

Det här är elementär kunskap som jag trodde alla kände till, har definitivt inget med politiska värderingar att göra.
 
  • Gilla
humla75 och 5 till
  • Laddar…
Vattenånga skapar problem om den släpps ut där det inte sker molnbildning. Detta då det faktum att den är en väldigt kraftig växthusgas innebär att den har stor påverkan ändå, trots att livslängden i atmosfären är relativt kort. Resultatet är bland annat större temperaturskillnader och kraftigare stormar (åskväder och tromber exempelvis), förutom att det även bidrar till att mer värme stannar på jorden. Det är inte bara effekterna högt upp i atmosfären som är relevanta.

Metangas från tundran kommer löpande fram även naturligt, så jag ogillar att du skriver
Trots det är det förstås inte bra att metan ger ett tillskott till atmosfären när permafrosten börjar smälta uppe i norr.
Det är definitivt inte bra om mängden metan som släpps ut ökar ännu snabbare pga mänsklig påverkan. Notera också att CO2 frigörs som en del av sönderfallsprocessen av metan, vilket dock ingår i dessa siffror.

Detta är extremt komplexa system och de konstanter som man sätter i dagens klimatmodeller kan innehålla väldigt många korrelerade effekter som inte är direkt beroende av CO2. Just detta med korrelation och kausalitet är något som är väldigt svårt att hålla koll på.

I en undersökning så kom man fram till att barn till mammor som åt psykofarmaka under graviditeten hade mycket mer psykiska åkommor än barn till mammor som inte åt psykofarmaka under graviditeten. Ett annat forskarlag synade detta och jämförde då resultaten mot förekomsten av psykiska sjukdomar hos syskon till barnen i den första undersökningen, mammorna hade inte ätit psykofarmaka under graviditeten med syskonen. Det visade sig att psykiska sjukdomar var lika frekventa hos syskonen, dvs psykofarmaka hade inget med saken att göra utan det var ärftliga faktorer. Den första undersökningen slogs upp stort i pressen, den andra blev ett par notiser. Detta är ett väldigt bra exempel för att kunna förtydliga skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Bara för att det finns ett samband så vet man inte vad som är orsaken och vad som är ett resultat av orsaken. Orsaken kan vara något helt annat.

Ett annat känt exempel är att grafen för försäljning av glass följer näst intill exakt grafen gör mängder terrängbränder i Kalifornien. Är det försäljningen av glass som startar bränderna? Vill folk äta mer glass när det brinner?

Och när det gäller den globala uppvärmningen så kan man hitta mängder med olika grafer som passar ihop, detta beroende på att det rä den industriella utvecklingen som är drivkraften. Denna leder till många olika saker, bland annat så kan man se att mängden konstbevattning också följer kurvan för koldioxidutsläppen. Bara för att ge ett exempel.

CO2 är definitivt inte bra, men jag lovar att vi inte har löst klimatproblemen om vi så lyckas nolla utsläppen av CO2 nästa år, får då kommer man på att något annat också bidrar...
 
  • Gilla
Kortling och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.