Tja, inte riktigt hobby. Det började med ett akut bostadsbehov och låga inkomster, och att jag trodde på min förmåga. Men visst måste man tycka att det är roligt och spännande också, annars blir livet bortslösat på "måste-bara".Magnus Filip skrev:
Vår hobby är våra tropiska fåglar, och vi har också hunnit se världen med resor och gjort en massa annat spännande. Och inkomsterna har stigit rejält sedan 90-talets småbarnsfattigdom.
Men det verkar blivit en hobby, trevligt att ha en hobby. Bara det inte går ut över familjen.B Bilybianca skrev:
Jag har ingen hobby själv direkt, förutom motorstarka fordon, tex snabba båtar, snabba Snöskoter, vattenskoter supertrimmade "sleepers", och andra fordon. Men jag bor tyvärr i helt fel land för det, för här är allt detta sönderskattat. Arbetskraft, bränsle, utrymmen m.m.
Men jag har en flakmoppe som jag delvis har byggt om själv, sitter en Kawa motor på den och den är galet snabb. Det går inte att ha fullgas på den för då flyger man av, den nivån alltså gillar jag. Totalt olaglig på allmänna vägar förstås. Kör sällan med den, men ibland smyger jag iväg på något ensligt ställe. Eller åker lagligt på privat mark.
Hej lägger in mina 50 öre.
Om du räknar med att det tar ca 1000 timmar att bygga ett nytt hus. ( VVS och el, målningsarbeten samt andra utvändiga arbeten så som att gräva brunn mm. Ej inräknade. ) Och jag skulle kunna säga att du nog tittar på en liknande summa med rivning och återställa av detta projekt utan att slå mig allt för hårt på tummen med hammaren. Att från sitt vanliga liv
Frigöra den tiden kan vara ett problem. Speciellt som det är effektiv arbetstid. Ditt jobb kommer att kantas av plocka fram och plocka bort/ täcka och handla material, fixa och dona som är ruskiga omständigheter när det kommer till att äta tid. Men vi leker med tanken att ev bättre hälft och ev barn tycker att det är en briljant idé att du är borta och spenderar all ledig tid med att pula med huset. Samt att era pengar går till det. Så är det bara att köra. Tänk dig att du kavlar upp ärmarna och spottar i näven i två till tre år framåt med typ all din lediga tid så kommer du att greja det.
Om du räknar med att det tar ca 1000 timmar att bygga ett nytt hus. ( VVS och el, målningsarbeten samt andra utvändiga arbeten så som att gräva brunn mm. Ej inräknade. ) Och jag skulle kunna säga att du nog tittar på en liknande summa med rivning och återställa av detta projekt utan att slå mig allt för hårt på tummen med hammaren. Att från sitt vanliga liv
Frigöra den tiden kan vara ett problem. Speciellt som det är effektiv arbetstid. Ditt jobb kommer att kantas av plocka fram och plocka bort/ täcka och handla material, fixa och dona som är ruskiga omständigheter när det kommer till att äta tid. Men vi leker med tanken att ev bättre hälft och ev barn tycker att det är en briljant idé att du är borta och spenderar all ledig tid med att pula med huset. Samt att era pengar går till det. Så är det bara att köra. Tänk dig att du kavlar upp ärmarna och spottar i näven i två till tre år framåt med typ all din lediga tid så kommer du att greja det.
Ett skilsmässoprojekt är ingen bra satsning. Att det funkat för oss beror på några saker:Glejpner F skrev:
- Vi har hela tiden bott i vår renovering. Ingen har åkt iväg varje kväll och helg och lämnat fru och barn med disk, tvätt, chips och tv.
- Det har varit vår livsstil, inte min.
- Det är kommet ur ett behov, inte ur ett intresse för byggnadsvård. Vårt mål har hela tiden varit att ha råd inte bara att bo utan att leva också. De första åren var alternativet dock att bo under en gran i skogen. Hade vi vunnit på Lotto hade jag inte tvekat att lyfta luren till en byggfirma. Men då hade vi fått bo på hotell ett år och kört hit varje dag ändå för att sköta våra fåglar.
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 686 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 686 inlägg
Att totalrenovera gamla hus är en fråga om uthållighet. Droppen urholkar stenen som man säger. Att totalrenovera kan verka enkelt efter en första uppskattning, men med tiden blir det som var kul en plåga som sliter på relationer mm. Titta på Hemnet, många nyrenoverade hus som är till salu har rum för småbarn och det tragiska är att dessa enklare "ytskiktsrenoveringar" allt för ofta slutar med skilsmässa. Pratade med som håller på med bolån och ca 20% av kunderna skiljer sig. Att ge sig på en totalrenovering av ett riktigt gammalt hus som även är förfallet kräver rätt förutsättningar och attityd.
Enklast är att riva ut allt som ska bort och sedan börja bygga upp huset igen. Du slipper anpassa det nya efter gamla delar som ska rivas senare; el, väggar, avlopp mm. Nackdelen är att huset är fullständigt obeboeligt under lång tid. Detta scenario kräver även att du bor i närheten, ska du resa två timmar varje gång du ska arbeta kommer det att ta mycket lång tid, räkna med många år. Resandet i sig är också tröttande.
Om du kan bo i huset och bara renovera ett rum i taget blir det enklare även om du måste anpassa det du bygger mot gamla delar. Samtidigt finns det vissa etapper som kan bli jobbiga t ex att vara utan kök eller toalett en längre tid. Bäst är det om det finns ett annat kök i huset som går att använda. Återigen tar det på krafterna att bo primitivt under månader och det klarar inte alla. Stressen att bli klar tar över istället för att känna lugnet och glädjen övar att skapa något fint, och låta det ta den tid det tar.
Jag bor själv i ett 180 år gammal stockstuga som är tillbyggd i flera etapper. Jag har under mer än tio år totalrenoverat olika rum eller funktioner. Oftast har jag inte haft stressen att bli klar då jag haft väl fungerande alternativa lösningar för kök mm. Bara vid några få tillfällen har "klockan tickat" då avloppet eller elen varit helt nerstängt.
En viktig del att förstå är hur svårt det är att bedöma vad man gett sig in på. @torparavgrund beskriver det mycket bra:
Är man inte miljonär är det ekonomiskt omöjligt att anlita hantverkare. Det blir helt enkelt för dyrt då löpande räkning är den enda möjliga prismodellen. Du hittar så mycket när du river som ändrar dina planer och tar än mer tid. Även under uppbyggnaden ändras ofta planerna då man inser nya saker. För mig har renoveringen ofta utökats...
Att börja bygga upp huset igen tar tid. I moderna hus är allt måttanpassat, i gamla hus måste man utgå från att ingenting stämmer. Väggar är inte i lod, reglingen är inte cc 60 (om det ens finns någon, det kan vara plankor mot stockar eller någon annan specialare), takstolar har inte samma lutning, höjd eller är jämnt fördelade, golv lutar och takhöjden är vad den är. Dessa faktum ställer dig inför en massa val, ska det fortsätta vara snett och vint eller vill du räta upp huset. Att låta det vara innebär att du måste justera i alla steg inklusive tapeten. Att räta upp huset tar sin tid och kan ibland kännas som att bygga ett hus inne i ett hus. När man byggde enkla hus som är äldre än säg 100 år var det inte så noga med måtten, viktigast var att det blev ett hus. Jag har brutit upp golv där golvreglarna haft olika höjd med 25-30 mm och den skillnaden var uppåt... Så jag fick justera alla reglar då jag ville ha ett plant golv och inte ett som gick i vågor.
Så här håller det på. Det är kul och en bra terapi, men man får inte ha några förväntningar på när det ska bli klart eller exakt slutpris då det är omöjligt att veta innan man kommit en bra bit med renoveringen. Det är lite som att renovera gamla bilar, den står i garaget och du har en vardagsbil. Du håller på med bilen när du får tid, kan hoppa över en dag när solen skiner och den blir klart dagen den är klar, inte förr. Om man har en låst begränsad budget eller slutdatum skulle jag låta bli, det kommer aldrig att gå väl.
Så ja, det är svårt att totalrenovera om du har fel förutsättningar.
Enklast är att riva ut allt som ska bort och sedan börja bygga upp huset igen. Du slipper anpassa det nya efter gamla delar som ska rivas senare; el, väggar, avlopp mm. Nackdelen är att huset är fullständigt obeboeligt under lång tid. Detta scenario kräver även att du bor i närheten, ska du resa två timmar varje gång du ska arbeta kommer det att ta mycket lång tid, räkna med många år. Resandet i sig är också tröttande.
Om du kan bo i huset och bara renovera ett rum i taget blir det enklare även om du måste anpassa det du bygger mot gamla delar. Samtidigt finns det vissa etapper som kan bli jobbiga t ex att vara utan kök eller toalett en längre tid. Bäst är det om det finns ett annat kök i huset som går att använda. Återigen tar det på krafterna att bo primitivt under månader och det klarar inte alla. Stressen att bli klar tar över istället för att känna lugnet och glädjen övar att skapa något fint, och låta det ta den tid det tar.
Jag bor själv i ett 180 år gammal stockstuga som är tillbyggd i flera etapper. Jag har under mer än tio år totalrenoverat olika rum eller funktioner. Oftast har jag inte haft stressen att bli klar då jag haft väl fungerande alternativa lösningar för kök mm. Bara vid några få tillfällen har "klockan tickat" då avloppet eller elen varit helt nerstängt.
En viktig del att förstå är hur svårt det är att bedöma vad man gett sig in på. @torparavgrund beskriver det mycket bra:
Problemen börjar redan när man river. Allt för ofta sitter det spikar som låser fast det du vill riva och du får inte bort dem. För mycket våld kan även skada delar som ska sparas. Att riva innebär allt för ofta att du inte tar ned det som byggts i omvänd ordning, därmed kommer du inte åt spikar eller reglar som bara delvis är åtkomliga. Att få isär väggen, golvet eller vad det nu är kräver ofta lite mer udda verktyg för att lyckas utan allt för mycket svordomar. En Bahco 38 spikutdragare är t ex ett måste.torparavgrund skrev:
Är man inte miljonär är det ekonomiskt omöjligt att anlita hantverkare. Det blir helt enkelt för dyrt då löpande räkning är den enda möjliga prismodellen. Du hittar så mycket när du river som ändrar dina planer och tar än mer tid. Även under uppbyggnaden ändras ofta planerna då man inser nya saker. För mig har renoveringen ofta utökats...
Att börja bygga upp huset igen tar tid. I moderna hus är allt måttanpassat, i gamla hus måste man utgå från att ingenting stämmer. Väggar är inte i lod, reglingen är inte cc 60 (om det ens finns någon, det kan vara plankor mot stockar eller någon annan specialare), takstolar har inte samma lutning, höjd eller är jämnt fördelade, golv lutar och takhöjden är vad den är. Dessa faktum ställer dig inför en massa val, ska det fortsätta vara snett och vint eller vill du räta upp huset. Att låta det vara innebär att du måste justera i alla steg inklusive tapeten. Att räta upp huset tar sin tid och kan ibland kännas som att bygga ett hus inne i ett hus. När man byggde enkla hus som är äldre än säg 100 år var det inte så noga med måtten, viktigast var att det blev ett hus. Jag har brutit upp golv där golvreglarna haft olika höjd med 25-30 mm och den skillnaden var uppåt... Så jag fick justera alla reglar då jag ville ha ett plant golv och inte ett som gick i vågor.
Så här håller det på. Det är kul och en bra terapi, men man får inte ha några förväntningar på när det ska bli klart eller exakt slutpris då det är omöjligt att veta innan man kommit en bra bit med renoveringen. Det är lite som att renovera gamla bilar, den står i garaget och du har en vardagsbil. Du håller på med bilen när du får tid, kan hoppa över en dag när solen skiner och den blir klart dagen den är klar, inte förr. Om man har en låst begränsad budget eller slutdatum skulle jag låta bli, det kommer aldrig att gå väl.
Så ja, det är svårt att totalrenovera om du har fel förutsättningar.
Redigerat:
Min mamma köpte ett ganska förfallet hus när hon var 55. Det var inte jätteskadat som ett förfallet hus kan vara men allt behövde bytas, göras om, isoleras. Det var som att bygga ett hus från början. Hon jobbade heltid på ett jobb medan hon alltså totalrenoverade huset (hon bodde även i det -även när temperaturen inomhus sjönk till näst intill minusgraderna de första vintrarna). Det tog över 10 år för henne - men det blev riktigt fint med en helt annan standard.
Jag tror dock att man måste tycka om renovering/bygge. För henne blev det nog en hobby. Hon hade skral kassa så ibland blev det nödlösningar som allt eftersom fixades till. -Och hon köpte in hjälp vid vissa jobb som var för tunga att göra själv. Hon lärde sig däremot enormt mycket och har klurat ut hur man kan göra det mesta själv: bära upp takbjälkar till vinden exempelvis… man måste vilja vara envis, kavla upp armarna och göra’t
Jag tror dock att man måste tycka om renovering/bygge. För henne blev det nog en hobby. Hon hade skral kassa så ibland blev det nödlösningar som allt eftersom fixades till. -Och hon köpte in hjälp vid vissa jobb som var för tunga att göra själv. Hon lärde sig däremot enormt mycket och har klurat ut hur man kan göra det mesta själv: bära upp takbjälkar till vinden exempelvis… man måste vilja vara envis, kavla upp armarna och göra’t
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 686 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 686 inlägg
Du bekräftar mitt långa inläggB Bilybianca skrev:
Varför är det så viktigt för svenskar hur och var de bor? Och lägga så stor del av sina pengar och tid på boendet? Oroa sig gör lån och räntor då. Har ofta funderat på det.
Vårt hus är tex mindre och enklare än de flesta hus, väldigt standard, ett aktivt ekonomiskt val.
I andra länder är det ofta mindre prio på boendet och de de gör mer andra saker. Folk bor enklare även med bra inkomstee. Även i kalla länder.
Vårt hus är tex mindre och enklare än de flesta hus, väldigt standard, ett aktivt ekonomiskt val.
I andra länder är det ofta mindre prio på boendet och de de gör mer andra saker. Folk bor enklare även med bra inkomstee. Även i kalla länder.
Gör lite samma sak. Köpte ett stall och bygger fortfarande om det till bostad. Vi bor i projektet 80%färdigt efter 7 år. Men vi började med att renovera med byggfirma för att kunna flytta in. Sedan har det varit ett lååååååångt projekt. Men det är vårt. Lösningar och nya idéer gör att det som i de flesta andra fall aldrig kommer bli klart. Men det är lite av resan som är målet.B Bilybianca skrev:
Jag kan lägga till att hon inte tröttnade något värst: hon sålde det huset och har sedan dess byggt om (inte fullt lika omfattande renovering) ett fritidshus till ett permanentboende. Det går såklart mycket snabbare nu när hon är pensionär.N Nuklid skrev:
Nu tror jag du avser mig, och det jag menade med svaret var att det var onödigt av dig att slänga dig med komplicerade begrepp och om du nu vill göra det så är jag kompetent att svara. Men jag finner det fortfarande onödigt. Teknisk fysik är inte en praktisk utbildning i hus, men map generell fysik och formler torde vi som har sådan examen ändå ha viss koll även om det är länge sen jag pluggade.Magnus Filip skrev:
Vad var en total felaktighet av vad jag skrev?
Det du skrev om plast och "kemikalierna"J JohanLun skrev:
Folk verkar vara skiträdda för plast, ändå köper alla det hela tiden. Även bär på sig på kroppen. Alla kläder är gjorda av plast såvida det inte är 100% ren bomull eller ylle.
Fast inte helt sant för bomull och ylle är naturliga plaster. Ylle är liknande nylonplast och bomull är från cellulosa, världens mest förekommande naturliga plast. Alltså det går att göra "samma" eller liknande plast syntetiskt eller använda de som finns i naturen. Skillnaden är hårfin för allt är ändå plast.
En annan sak. I Sverige är folk skiträdda för artificiella smakämnen, ändå är de kemiskt sett identiska med de naturliga. Okunskap, lobbying, inkompetens styr.
Men är du fysiker är kemi kanske inte din styrka. Onödigt tycker jag att uttala sig så säkert då. Istället fråga här eller läs på innan
Redigerat:
Jag la 800 timmar på vårt hus när jag renoverade, helt urblåst invändigt + avlopp. Plus rörmokarns o elektrikers tid på några hundra timmar. Har fasad o tak om några år kvar. Så stämmer nog rätt bra med att jag kunnat lagt samma tid o fått ett nytt hus.
Dock är banken (var) lite kinkig o ville ej ge lån till nybyggnad. Tjänstemannen sa att det var omöjligt att jag skulle kunna lägga 25-30 h/ vecka på bygget.
Jag är inte kemist utan fysiker. Jag har inte läst speciellt mycket om material.Magnus Filip skrev:
Jag kan därför inte teoretiskt argumentera med det du skriver, men att vissa material inte skulle fortsätta utsöndra kemikalier finner jag osannolikt.
För mig personligen är det dock en preferens för stilen hos gamla hus och gamla områden som är avgörande. Att det mesta är hantverksmässigt, rejält och att inte grannhuset är exakt lika.
Jag håller med om att man bör ha ett visst intresse för gamla hus för att det ska bli bra. Både för individen och för huset.
Jag hävdar inte, till skillnad från vad du hävdar om gamla, att nya hus är usla och bör eldas upp. Även om JAG inte vill bo i nåt nytt. Man får olika saker. Men båda uppfyller grundfunktionen att bo på ganska likartat sätt. Ungefär som att man kan komma till jobbet i både en Toyota och en BMW.
Jag vågar inte räkna på timmar. Jag blundar för det och går vidare. Jag har lagt alldeles för mycket tid och pengar om man skulle jämföra med att bygga nytt. Men det är ju inte det jag gör. Så jag tänker inte göra den jämförelsen. HahahaD Drburr skrev: