Det du kan göra är att stänga av eltillskott, det ska ändå kopplas in vid värmetopp av vv-legionella. Tempen du får inne är vad det blir sedan vid kallare utomhus som behöver tillskott.M mrsnhp skrev:Tack! Intressant att höra andras statistik
Vi installerade en gateway i oktober så jag har tyvärr inte någon äldre detaljerad statistik än så. Den har dock kört drygt 1800 timmar eltillskott totalt under sin livslängd. Jag tror att elpatronen drar 6 kW, men det är lite otydligt i manualen.
När jag loggade lite manuellt förra vintern gick eltillskottet ca en halvtimme om dagen. Med dagens elpriser blir det flera hundralappar i månaden, så jag slipper gärna det så länge som möjligt. Och jag jagar hellre en enda halvtimmes eltillskott än går och rycker diverse sladdar och skippar utebelysning under en hel månad
Jag skulle inte lägga ned mera tid på det utifrån inkommande temp på brine som är -5 och att pumpen matar på för fullt.
För oss existerar inte tanken på något sådant
V hållet 20-21 grader inne med pumpen. Kan öka lite med vedkamin när vi känner för det.Ingen gateway, men idag bara 1-2/år noteringar på papper.
Redigerat:
Vi har ju egentligen råd med elen, men det är en principsakA AndersS skrev:Det du kan göra är att stänga av eltillskott, det ska ändå kopplas in vid värmetopp av vv-legionella. Tempen du får inne är vad det blir sedan vid kallare utomhus som behöver tillskott.
Jag skulle inte lägga ned mera tid på det utifrån inkommande temp på brine som är -5 och att pumpen matar på för fullt.
För oss existerar inte tanken på något sådant
Ingen gateway, men idag bara 1-2/år noteringar på papper.
Jag vill sätta mig in i vad värmepumpen håller på med och varför, och se om det kanske går att optimera pris/prestanda lite bättre. Förra vintern var det så ojämn temperatur och ofta så kallt att jag till slut trodde att bergvärmepumpen är nåt underdimensionerat skräp (vi har bara bott här i två år). Men det verkar vara en helt normal bergvärmepump för sin tid, och det som var skräp var inställningarna på värmepumpen och radiatorerna
Det du då ska göra är att se om du kan optimera övriga värmesystemet så att pumpen kan arbeta med lägre utgående temperatur. Det som talar emot är dina -5 på inkommande brine, du tar ut så mycket från ditt borrhål att verkningsgraden redan nu har sjunkit i pumpen.
Fråga, är du nöjd med inomhustemperatur du har idag och om det blir kallare ute?
Fråga, är du nöjd med inomhustemperatur du har idag och om det blir kallare ute?
Inkommande brine är -2,5, det är utgående som är -5. Men inkommande sjunker fort när kompressorn kör mycket.A AndersS skrev:
Nu är första dagarna vi har såhär kallt efter att jag justerade kurvlutningen för några veckor sedan, så jag vet inte ens om nuvarande inställningar ger stabil temperatur. Hittills har det funkat, men nu ser det ut som att det kanske sjunker lite. Det är lite work in progress
Det du får från borrhålet är vad du kan räkna med framöver med befintlig pump, det påverkas inte så mycket längre även om du sänker temperaturen inne (justerar kurvor). Våra äldre pumpar fungerar ungefär som din gör,
start/stopp och sedan cirkulationspumpar med konstant hastighet.
Generellt utan att ha sett ditt värmesystem, vill du behålla befintlig inomhustemp även när det blir kallare och enbart med pumpen så är det tillskottsel som behövs.
De få gånger vi har temperaturer under -10 grader kan jag kompensera med lite mera vedeldande i kamin, men har ingen innegivare så pumpen märker inte av det. Mest för välbefinnande att kunna öka lite extra inomhus. Det får kosta några hundralappar extra under dec-feb med tillskottsel för oss.
Som tips, skriv gärna in i din profil var du bor, gäller många som inte gjort det och diskussionen blir lite knepig när man inte vet om det är Skåne eller norra Sverige som avses.
start/stopp och sedan cirkulationspumpar med konstant hastighet.
Generellt utan att ha sett ditt värmesystem, vill du behålla befintlig inomhustemp även när det blir kallare och enbart med pumpen så är det tillskottsel som behövs.
De få gånger vi har temperaturer under -10 grader kan jag kompensera med lite mera vedeldande i kamin, men har ingen innegivare så pumpen märker inte av det. Mest för välbefinnande att kunna öka lite extra inomhus.
Det får kosta några hundralappar extra under dec-feb med tillskottsel för oss.Som tips, skriv gärna in i din profil var du bor, gäller många som inte gjort det och diskussionen blir lite knepig när man inte vet om det är Skåne eller norra Sverige som avses.
Jag har bergvärmepump IVT från 2002 , alltid tuffat på utan problem , borrhål 130m. Det jag kollat ni i veckan är att elpatron går in redan vid minus 4 grader. Håller 20-21 gr inne och på värmedisplayen har jag inställt 3,7 på en skala 0-10. Är detta normalt på en så gammal pump?
Det går inte att felsöka utifrån vad som är normalt, du behöver förstå vad som är normalt i din installation.C carl fabian skrev:
För mig skulle det vara onormalt om min 20 år gamla bergvp plötsligt började använda elpatron eftersom jag klarar mig utan extra tillskott. För andra är dimensioneringen gjord på sådant sätt att det ska bli ett tillskott när det är kallt och exakt NÄR det inträffar går inte att säga. Det är med andra ord inte onormalt att tillskott används vid ett gäng minusgrader, men det hjälper inte dig.
Du kan ju få en ledtråd genom att titta på antalet elpatrontimmar över hela livslängden och sedan jämföra med vad du får nu över några veckor.
Hur stort hus och hur många kW pump? Vad håller den för temperatur på varmvattnet?Kan du se vad det är för temperatur på inkommande brine när kompressorn är igång?C carl fabian skrev:
Det intressantaste är väl egentligen att se om någon enskild del av systemet är underdimensionerat eller om det finns någon inställning som kan ändras. Ett borrhål på 130 m är ganska kort jämfört med vad man borrar idag, men det beror ju även på hur stort huset är.
Personligen tycker jag att det är synd att elpatronen behöver gå igång vid bara några minusgrader. Då skulle ju en modern luft/vatten-värmepump presterat lika bra. Det är ju nu på vintern som bergvärme ska klå luft/vatten.
Tycker inte du kan ska haka upp dig på elpatron, utan vad din anläggning förbrukar.
Ett exempel när ditt värmepumpsystem installerades 2002, tar mitt eget som exempel, så kanske man förbrukade x kWh med el under ena halvåret och det andra halvåret 2 kbm olja. När bvp installerades tog vi bort 2 kbm olja och ökade lite i elförbrukning. Lite slarvigt vet jag att vi år 2000 gick från ca 35000 kWh till 15000 kWh totalt inkl. hushållsel och en investering på 100 000 kr. Under de här dryga 20 åren är den investeringen betald x gånger. Idag förbrukar vi runt 12000-13000 kWh med el totalt i hushållet, tidigare 4 personer och idag 2 personer, och en lite isolerande förbättringar.
Så tänk helhet, vi har en blandning av nya och äldre element, samt två golvvärmeslingor. Skulle kunna byta 5-7 äldre element till nyare för att ev. kunna sänka temp i värmeslingan och få litelite bättre verkningsgrad på pumpen, men det kommer aldrig kunna återbetala sig så länge de gamla inte läcker.
Så för mig är inte lite tillskotsel någon större problem, men tyvärr blir det fokus utifrån att idag vid nyinstallation gör man lite andra dimensioneringar utifrån att pumparna har annan teknik för att hantera det.
Jag räknar totalekonomi inte enskilda kostnad eller besparingsposter.
Och jämför inte med dagens LVVP är inte jämförbart, grannen ersatte en dåtida LVVP samtidigt år 2000 med bvp.
Ett exempel när ditt värmepumpsystem installerades 2002, tar mitt eget som exempel, så kanske man förbrukade x kWh med el under ena halvåret och det andra halvåret 2 kbm olja. När bvp installerades tog vi bort 2 kbm olja och ökade lite i elförbrukning. Lite slarvigt vet jag att vi år 2000 gick från ca 35000 kWh till 15000 kWh totalt inkl. hushållsel och en investering på 100 000 kr. Under de här dryga 20 åren är den investeringen betald x gånger. Idag förbrukar vi runt 12000-13000 kWh med el totalt i hushållet, tidigare 4 personer och idag 2 personer, och en lite isolerande förbättringar.
Så tänk helhet, vi har en blandning av nya och äldre element, samt två golvvärmeslingor. Skulle kunna byta 5-7 äldre element till nyare för att ev. kunna sänka temp i värmeslingan och få litelite bättre verkningsgrad på pumpen, men det kommer aldrig kunna återbetala sig så länge de gamla inte läcker.
Så för mig är inte lite tillskotsel någon större problem, men tyvärr blir det fokus utifrån att idag vid nyinstallation gör man lite andra dimensioneringar utifrån att pumparna har annan teknik för att hantera det.
Jag räknar totalekonomi inte enskilda kostnad eller besparingsposter.
Och jämför inte med dagens LVVP är inte jämförbart, grannen ersatte en dåtida LVVP samtidigt år 2000 med bvp.
Redigerat:
Är det någon tröst så behöver dom flesta luft vatten från den tiden också elpatron, Sen så har ju ivt iallafall dom som sålt dom här runt borrat väldigt korta hål bakåt i tiden förmodligen för att vara "billigaste" anbudet å då har kunderna fått betala med elpatron istället.
Och i en kalkyl, besparing mot tidigare värmesystem, kostnad för det nya och borrhålsdjup, men framför allt i kalkylen var då gällande elpriser. 15-20000 kr extra för större pump och djupare borrhåll kunde inte motiveras för 20 år sedan.V Vector skrev:
Dagens elpriser 20 år senare är en helt annan situation, precis som det var när eldningsolja rusade i pris tidigare historiskt.
Behövdes inte en alltid en större pump utan längre borra. Sen så är väl så om man även på den tiden fick en anläggning som princip behövder elpatron vid 0 gradigt ute inte har räknat rätt med tanke att jag bor i mellersta norrland
Precis, din och min dimensionering bör se helt annorlunda ut. Vi har fortfarande höst men nu med vintertemp, höst fick vi i novemberV Vector skrev:
Det var därför jag noterade att man i sin profil bör lägga in var man bor. Annars riskerar vi göra olikajämförelser
Så en installation idag har andra parametrar för vad som är ekonomiskt.
Och det mest ekonomiska valet behöver inte vara det som ger lägst elförbrukning för vp.
Kostnad installation (egna medel eller lånat) och driftkostnad (elpris idag eller om 3-10-15 år), samt möjlighet till kompletterande energikällor (ved eller solceller). Så ekonomi är i regel mera komplicerat än enbart än en vp-anläggning.
Och det mest ekonomiska valet behöver inte vara det som ger lägst elförbrukning för vp.
Kostnad installation (egna medel eller lånat) och driftkostnad (elpris idag eller om 3-10-15 år), samt möjlighet till kompletterande energikällor (ved eller solceller). Så ekonomi är i regel mera komplicerat än enbart än en vp-anläggning.