Ja normalt sett brukar man kalla strömmen olinjär om den inte följer spänningen med någon proportionalitetskonstant som resistans R utan fasvridning, kapacitiv reaktans Xc + 90 grader, induktiv reaktans Xl - 90 grader. Det klassiska är laddning av kondensatorbankar via likriktare där du får typiskt olinjär ström och skiftande beroende på uttag från DC-sidan. Samma princip gäller givetvis vid diverse PWM-omformare som matar mot nätet genom att i korta pulser tvinga ut en ström som produktion utefter nätets mer eller mindre sinusformade spänning.A Arnodt skrev:
Hej ArnodtA Arnodt skrev:
Med "olinjära bidrag i strömmen" menas att spänningen har sinusform men strömmen är ”olinjär” med andra ord strömmen följer inte spänningens kurvform.
Här visas till vänster uppmätt spänning och ström till en dator (från 1990 talet) och till höger spänning och ström till en lågenergilampa.
Spänningen är den runda mjuka kurvformen med frekvensen 50 Hz, och strömmen är ”taggig” och består av en kombination av grundton (med frekvensen 50 Hz ) och en en mängd övertoner med högre frekvenser (150 Hz, 250Hz, 350 Hz, 450 Hz etc.)
Ser strömmen ut på detta sätt då beskriver man att lasten är olinjär och att strömmen därmed är olinjär.
Redigerat:
Hej ArnodtA Arnodt skrev:
Skräckexempel på hur strömmar kan se ut eller inte. Så där såg många lastströmmar ut för ca 20 år sedan och för små nätdelar så kan de se ut så även idag.
Man satte för ett 20-tal år sedan ökade krav på bättre effektfaktor på nätdelar. D.v.s. låg fasförskjutning mellan ström och spänning samt låg mängd övertoner i strömmen.
Det löste man genom att införa power factor correction (PFC). Det innebar att en speciell elektronikkrets placerades före den vanliga nätdelen. Om du tittar på figur 9 med figurtexten “Low PF Power Transmission with No PFC (Left) and Power Transmission with Corrected Power Factor and PFC (Right)”
https://www.monolithicpower.com/en/power-factor-correction
Då ser du (om du jämför vänstra bilden med högra bilden i figur 9) att man med en kraftelektronikkrets mäter spänningens kurvform och sedan tvingar strömmen att följa spänningen. Är spänningen sinusformad då blir även strömmen sinusformad och har liten (eller ingen) fasförskjutning gentemot spänningen. Alltså en bra effektfaktor (nära 1)
Strömmen blir nu som du ser, betydligt mera sinusformad.
Men nackdelen blir då att man adderar ytterligare switchbrus (2–150 kHz) i elnätet, se figur nedan. Som är mätningar på nätdel med PFC.
Man kan säga att man löste ett bekymmer men skapade ett nytt bekymmer
Vi har idag en ökande mängd switchbrus våra elnät.
Vi saknar fortfarande produktnormer som begränsar genereringen av switchbrus i alla de nätdelar som installeras.
Redigerat:
Det är inga direkta skräckexempel det är ofta det ser så ut tex för många vanliga LED-drivdon. Det som räddar situationen är att det är små effekter för det mesta så det drunknar i totala strömmen där huvuddelen är mer linjär. Exemplet till vänster är numera bättre genom att nätdonen har annan teknik för ingångssteget än ren laddning av kondensator via likriktare.A Arnodt skrev:
Ditt fall ligger ju annorlunda till genom att du har generering ut via switchad omformare. Där blir strömkurvan en taggig kopia av spänningen du har i nätet skapad via korta pulser som tvingar ut tillgänglig effekt från taket mot nätet grovt förklarat.
Hej
Många nätdelar är små och delvis så dämpar de varandras switchbrus.
Men det börjar bli många switchade nätdelar och en del är på lite större effekter.
Den här personen har bekymmer att elbilens laddare stör elpianot.
”Min bil smutsar ner elen.”
https://www.byggahus.se/forum/threads/min-bil-smutsar-ner-elen.479663/
Många nätdelar är små och delvis så dämpar de varandras switchbrus.
Men det börjar bli många switchade nätdelar och en del är på lite större effekter.
Den här personen har bekymmer att elbilens laddare stör elpianot.
”Min bil smutsar ner elen.”
https://www.byggahus.se/forum/threads/min-bil-smutsar-ner-elen.479663/
Hrrmm, tja.GK100 skrev:
Jag måste väl säga att jag har börjat samla på mig gott om skräckexempel från de mätningar jag gör.
Det börjar ju vara så att i kommersiella lokaler, kontor osv, så börjar datorer, LED-belysning och ventilation med frekensomformare och sånt vara de dominerande lasterna, trevliga resistiva laster är det inte mycket av.
Den här bilden tror jag att jag har lagt upp tidigare i forumet, det är U och I till en stor kommersiell "lokal", med något runt 200A matning.
Jag har värre exempel också, men nu iddes jag inte starta programmet och dumpa ut någon bild.
Redigerat:
Brytarnas värme påverkar varandra. Det finns tabeller hos en del tillverkare.
Men, här finns ju bara den här brytaren.
Är skruvarna ordentligt åtdragna? Är kardelerna hela?
Men, här finns ju bara den här brytaren.
Är skruvarna ordentligt åtdragna? Är kardelerna hela?