Så kallad molnkantseffekt, är nog snarare det att vid molntäckt himmel att solcellerna under täckglasen är svala, och när solen bryter fram ökas bestrålningen ögonblickligen, men solcellerna är fortsatt svala och värms upp kanske +10 oC under ett par minuter upp till sin arbetstemperatur motsvarande solskensbelysta.
En ökningen med 10 oC på solcellerna innebär ca 4 % lägre effekt, dvs som skillnad mellan 14,4 kW och 15,0 kW. Man ser dessa "spikar" i diagram effekt-tid vid växlande molnighet.
Men det kanske är mer skillnad på temperaturen under täckglasen på solcellerna än +10 oC, kanske +15 oC vid solbelyst jämfört molnig himmel. Då ca 6 % effektskillnad.
I vårt fall är det inte sådan så kallad molnkantseffekt, som löser ut 25 A automatsäkringen. Anläggningen ligger nämligen kring lunchtid redan kör ca 4 timmar och kör konstant på max 17,3 kW motsvarande 25,0 A.
i Müsslis fall kan det vara molnkantseffekt, om hans växelriktare har märkeffekten 15 kW(motsvarande 21,7 A) och är ostrypt. Samtidigt lägre fasspänning än 400 Volt, kanske 390 Volt. Man ser nämligen att fasspänningen varierar under en dag.
En ökningen med 10 oC på solcellerna innebär ca 4 % lägre effekt, dvs som skillnad mellan 14,4 kW och 15,0 kW. Man ser dessa "spikar" i diagram effekt-tid vid växlande molnighet.
Men det kanske är mer skillnad på temperaturen under täckglasen på solcellerna än +10 oC, kanske +15 oC vid solbelyst jämfört molnig himmel. Då ca 6 % effektskillnad.
I vårt fall är det inte sådan så kallad molnkantseffekt, som löser ut 25 A automatsäkringen. Anläggningen ligger nämligen kring lunchtid redan kör ca 4 timmar och kör konstant på max 17,3 kW motsvarande 25,0 A.
i Müsslis fall kan det vara molnkantseffekt, om hans växelriktare har märkeffekten 15 kW(motsvarande 21,7 A) och är ostrypt. Samtidigt lägre fasspänning än 400 Volt, kanske 390 Volt. Man ser nämligen att fasspänningen varierar under en dag.
Redigerat:
Ja precis om uteffekten är densamma och spänningen lägre måste ju strömmen vara högre.
Säkert också en faktor i sammanhanget.
Säkert också en faktor i sammanhanget.
Det finns tydligen fall där det sker fokusering av ljuset vid delvis molntäckt himmel, se avsnitt "The silver lining" Tydligen då själva solen inte är täckt av moln men det är moln runt kring solen. Då får man både direkta solstrålar på sina paneler + diffust ljus från molnen.
https://www.solaranalytics.com.au/solar-performance/how-do-clouds-affect-your-solar
https://www.solaranalytics.com.au/solar-performance/how-do-clouds-affect-your-solar
Tack Millox!
Här är tidpunkten då 3-poliga automatsäkringen 25A löste ut, nämligen den 31 maj kl. 11:45.
Fas L1 har där lägre spänning, ca 228 Volt jämfört 233 för L2 och L3.
Fas L1 har där 5 Volt lägre än L2 och L3.
Hoppalà, det var bara ca 15 A ström på alla tre faserna!!
Det borde vara då automatsäkringen löste ut, eftersom inga driftsdata därefter på flera dagar.
Besynnerligt! Högre makter?
På kurvorna är det ett värde vart 5:e minut. Samplingtakt 5 minuter.
Högsta strömmen i maj 2024 har varit 23,5 A på faserna. Aldrig varit högre än så.
Här är tidpunkten då 3-poliga automatsäkringen 25A löste ut, nämligen den 31 maj kl. 11:45.
Fas L1 har där lägre spänning, ca 228 Volt jämfört 233 för L2 och L3.
Fas L1 har där 5 Volt lägre än L2 och L3.
Hoppalà, det var bara ca 15 A ström på alla tre faserna!!
Det borde vara då automatsäkringen löste ut, eftersom inga driftsdata därefter på flera dagar.
Besynnerligt! Högre makter?
På kurvorna är det ett värde vart 5:e minut. Samplingtakt 5 minuter.
Högsta strömmen i maj 2024 har varit 23,5 A på faserna. Aldrig varit högre än så.
Redigerat:
Självklart gör de det man hittar knappast några som skulle bete sig annorlunda. Dina är ju så pass nutida så de har positiv kontaktlägesindikering per pol också då saknas inte heller den gemensamma friutlösningen. Allt helt enligt norm, dessutom kvalitetsapparater.M Millox skrev:
Kortslutningsskyddet i säkringen till en on-grid växelriktare, som jag antar att detta är, har väl till uppgift att bryta bort nätet vid en kortslutning? Och bör väl dimensioneras mht kortslutningsström i princip som om växelriktaren vore en förbrukare?GK100 skrev:
Nej, exakt. Det var mer som en indikation att det fortfarande finns brytare som har denna bygel. I och med att de finns kvar på vissa brytare förväntar jag mig åtminstone att det finns personer som uppfattar bygeln som det enda som gör dessa dvärgar till trepoliga och om man demonterar så blir de enpoliga. Här tycker jag att ABB hade kunnat göra en gemensam bygel, istället för att sätta på en sammankopplingsbygel för att minska denna risk. Men det är ju inte direkt en teknisk aspekt
Ja kabeln ska alltid skyddas det har ju inget att göra med om det är förbrukare eller källa i andra änden. I de här fallen är det en källa och då bör man även om det i BH fallen praktiskt kan lämnas därhän ändå bör finnas med i tankegången principiellt, därför jag nämnde det här.E ErikAdolfsson skrev:
Finns gott om större UPS-anläggningar där man inte haft det klart för sig och inte ordnat andra sätt för komplett skydd.
GK100,
tvärtom, det kan kanske vara automatsäkringen som har blivit dålig, även om den bara varit i drift ca 1 år.
Händer det att automatsäkringar pajar sönder, när de jobbar under eller vid sin märkström?
På en väggladdbox för elbil, hade vi en jordfelsbrytare 63A som pajade efter ca ett år drift av jordfelsbrytaren och elfirman bytte ut den på garantin.
Kan det vara så att växelriktaren kört ut smutsig och dålig ström som gjort att 3-poliga 25A automatsäkringen löste ut vid blott 15 A? Det är en termisk utlösning så hur strömmen ser ut om perfekt sinuskurva eller med övertoner, borde inte spela någon roll tycker jag, förutsatt samma effektivvärde på strömmen. Det är väl alstrad värme från strömmen som passerar automatsäkringen som löser ut den.
tvärtom, det kan kanske vara automatsäkringen som har blivit dålig, även om den bara varit i drift ca 1 år.
Händer det att automatsäkringar pajar sönder, när de jobbar under eller vid sin märkström?
På en väggladdbox för elbil, hade vi en jordfelsbrytare 63A som pajade efter ca ett år drift av jordfelsbrytaren och elfirman bytte ut den på garantin.
Kan det vara så att växelriktaren kört ut smutsig och dålig ström som gjort att 3-poliga 25A automatsäkringen löste ut vid blott 15 A? Det är en termisk utlösning så hur strömmen ser ut om perfekt sinuskurva eller med övertoner, borde inte spela någon roll tycker jag, förutsatt samma effektivvärde på strömmen. Det är väl alstrad värme från strömmen som passerar automatsäkringen som löser ut den.
Redigerat:
Ja det var kryptiskt skrivet där så vi får väl kalla din säkring inte frisk och inte friskriva den.A Arnodt skrev:
En säkring vid sin märkström även långa tider sammanhängande över i ditt fall dygnet påverkar normalt sett inte den negativt på något sätt och särskilt inte en ensam i en kapsling som du har. Däremot stor andel olinjära bidrag i strömmen är relativt vanligt att det kan skada vissa dvärgar så de löser obefogat och utan överlast. Det är ibland delar rent mekaniskt i mekanismen som av olika anledningar leder strömmar och skadas och ibland bimetallen som får fel egenskaper. Alla som har lite större översiktsbild av hur en större mängd komponenter av olika fabrikat osv felar är bekanta med detta.
Vi får hoppas att din omformare inte har så stor andel olinjär ström ut det ska den inte ha om den är ok och ditt fabrikat är ju i övre divisionen normalt sett. Det är i så fall troligare i ditt andra fall med en förbrukare av det slaget som ev påverkade din JFB.
Du kan nog utan tvekan byta din säkring med tanke på vad du visat här.
GK100,
kan han förklara vad han menar med "olinjära bidrag i strömmen". En felfri växelström är ju olinjär, eftersom den växlar riktning 50 gånger per sekund och är dessutom väldigt olinjärt, då det är sinusformad spänning över varje halvvåg.
kan han förklara vad han menar med "olinjära bidrag i strömmen". En felfri växelström är ju olinjär, eftersom den växlar riktning 50 gånger per sekund och är dessutom väldigt olinjärt, då det är sinusformad spänning över varje halvvåg.