11 grader inomhus i villa. Hur energieffektivisera?!

[JT8]

Jag vet förstås inte vad JT8 tycker, men avskrivningstiden för en värmepumpsvattenberedare bör helst inte vara för lång. Hur länge som är för lång tid varierar med allas våra olika omständigheter.

Om ens gamla vanliga eldrivna varmvattenberedare behöver bytas om den går sönder och är så dyr att reparera att det är bättre att köpa en ny blir ekvationen en annan. Då är det mellanskillnaden mellan en eldriven och en värmepumpsdriven varmvattenberedare som ska skrivas av.

Hej. Tyvärr är erfarenheten av värmepumpsberedare hittills mycket dålig. En vanlig beredare kostar 12000kr, en Indol kostar 36000kr för samma volym. En vanlig beredare på kommunalt vatten är 25+ år, förmodligen mer. De VP-Beredare jag varit i kontakt med har krävt reparationer för 2-10000kr efter 7-9 år (6 års garanti). På inköpspriset tillkommer installation av luftdon osv med. Men bara sett till inköpspris så faller kalkylen helt om vi inte ser extrema elpriser och väldigt låg varmvattenförbrukning då VP-Beredare stöttar med el när temp sjunker hastigt. Daikin tex har dragit bort sina VP beredare från svenska marknaden för att det är en dålig produkt som inte säljer.

 

[Workingclasshero]

Hej
Jag "servar" mina LLVP själv genom att blåsa OBS! försiktigt med tryckluft.
Speciellt den i garaget dammar något helt otroligt när jag blåser igenom den.
När jag blåser ren den i källaren så öppnar jag ytterdörren och täcker kläder och skor med lakan innan jag blåser. Men igen, man kan vika lamellerna om man blåser direkt på dem, så jag blåser långt ifrån.

TS, kan du ta hjälp av någon granne med rengöringen och kontroll av att du ställt in rätt på fjärren, själv vet jag inte hur många gånger jag dabbat mig med fingerblurr på fjärren.....

Lycka till.

/Workingclasshero

 

[DennisCA]

1. Förslagen med fönstertejp skulle jag gjort allra först.
2. Rengör värmepumpens innerdel.
3. Elda kakelugnen så mycket det går.
Här kan du läsa om hur du bör elda i din kakelugn:
https://www.isander.se/Kakelugnar_Elda.html

Sen tjocka gardiner över fönstren kommer också hjälpa, åtminstone då det är mörkt ute så tappar man inget ljus.

 

[SågspånPappspikEternit]

Hej. Tyvärr är erfarenheten av värmepumpsberedare hittills mycket dålig. En vanlig beredare kostar 12000kr, en Indol kostar 36000kr för samma volym. En vanlig beredare på kommunalt vatten är 25+ år, förmodligen mer. De VP-Beredare jag varit i kontakt med har krävt reparationer för 2-10000kr efter 7-9 år (6 års garanti). På inköpspriset tillkommer installation av luftdon osv med. Men bara sett till inköpspris så faller kalkylen helt om vi inte ser extrema elpriser och väldigt låg varmvattenförbrukning då VP-Beredare stöttar med el när temp sjunker hastigt. Daikin tex har dragit bort sina VP beredare från svenska marknaden för att det är en dålig produkt som inte säljer.

Ja, en värmepump är en mer avancerad konstruktion än en vanlig vvb. Jag kan också tycka att 12 000 är ganska dyrt för vad som i praktiken är en vattenbehållare med termostatstyrd doppvärmare i.
Är prisskillnaden mellan vanlig vvb och värmepumpsberedare 24 000 kr beror det givetvis på omständigheterna om det lönar sig eller inte att köpa värmepumpsberedare. Här i södra Sverige kan vi räkna på ett genomsnittligt elpris på 2,5 kr/kWh (vilket kanske är i lägsta laget). Om hushållet har en liten varmvattenförbrukning och vi tänker oss en besparing på 1 000 kWh per år, tar det alltså nästan 10 år innan värmepumpsberedaren har betalt sig. Om vi istället har en barnfamilj och besparingen är 2 500 kWh per år, har värmepumpsberedaren betalt sig efter knappt 4 år.
Som alla värmepumpar som jobbar med utomhusluft, har en värmepumpsberedare bättre COP på sommaren än på vintern, och därmed större energibesparing på sommaren. På vintern är COP sämre, men det kan givetvis aldrig bli sämre än en vanlig vvb.

Men att välja bort en energibesparande värmepump bara på grund av att den är dyrare och mer avancerad, känns ändå avigt i dessa tider med höga elpriser. Elförbrukningen är en alldeles för viktig faktor för att kunna avfärdas när vi väljer hur vi ska värma våra hus och vårt varmvatten.

 

[Söderslätt]

Byta fönster är sällan en god affär sett till vad det kostar och vad man kan räkna in i energibesparing.

Tumregeln är att 30% av energin går ut genom fönstren, sparar ett nytt fönster 20% av den energin ger det 6% energibesparing totalt.

Sett till vad ett totalt fönsterbyte sparar, och att TS värmepump verkar ha problem, skulle det vara vettigt att lägga en bråkdel av de pengarna på en service av befintlig värmepump, tätningslister i silikon till fönstren och extra värmepump i vardagsrummet.

Vad jag kan se av nuvarande rumsindelning och placering av befintlig LVP kan den varma luften ha svårt att spridas.

Summering föreslagna åtgärder:

• Boka möte med kommunens energirådgivare.
• Täta fönstren med nya silikonlister
• Serva befintlig LVVP
• Skaffa ytterligare en enhet med innerdel i vardagsrummet så man får jämnare spridning av den varma luften.
• Komplettera med el-radiatorer för att stötta LVP de kallaste dagarna.

 

[ELantagonism]

Bästa lösningen är att konvertera huset till vattenburen värme med en luft/vatten. Som du säger är det omständigt med invändig rördragning för radiatorer eller riva upp alla golv för golvvärme. Du får 30000kr i material betalt av länsstyrelsen för värmepump för denna åtgärd samt kan nyttja rot (ca 10% av tot kostnad.) Efter denna åtgärd är gjord kan du söka ytterligare 30000kr i klimatskalsbidrag för fönsterbyte.

Näst bästa är 2 styck luft-VP. Detta får du inga bidrag för. Att släpa upp en utedel på garagetak är 0 problem med en stege.

Men konvertering till vattenburet

Byta fönster är sällan en god affär sett till vad det kostar och vad man kan räkna in i energibesparing.

Tumregeln är att 30% av energin går ut genom fönstren, sparar ett nytt fönster 20% av den energin ger det 6% energibesparing totalt.

Sett till vad ett totalt fönsterbyte sparar, och att TS värmepump verkar ha problem, skulle det vara vettigt att lägga en bråkdel av de pengarna på en service av befintlig värmepump, tätningslister i silikon till fönstren och extra värmepump i vardagsrummet.

Vad jag kan se av nuvarande rumsindelning och placering av befintlig LVP kan den varma luften ha svårt att spridas.

Summering föreslagna åtgärder:

• Boka möte med kommunens energirådgivare.
• Täta fönstren med nya silikonlister
• Serva befintlig LVVP
• Skaffa ytterligare en enhet med innerdel i vardagsrummet så man får jämnare spridning av den varma luften.
• Komplettera med el-radiatorer för att stötta LVP de kallaste dagarna.

Bör jag sätta en till innerdel i vardagsrummet eller ovanvåningen för jämnare spridning?

 

[Söderslätt]

Men konvertering till vattenburet

Bör jag sätta en till innerdel i vardagsrummet eller ovanvåningen för jämnare spridning?

Spontant hade jag nog sagt att om ni köper en luftvärmepump till så sätt innerdelen i vardagsrummet. Varm luft stiger. Men det låter som huset i över lag har för få elradiatorer (element), kan behöva kompletteras och då särskilt på andra våningen.

När det blir riktigt kallt kan luftvärmepumpar få problem att värma och då bör man ha oljefyllda elradiatorer som stöttar. Teoretiskt bör man kunna värma hela huset med de radiatorerna även utan en luftvärmepump.

Med tanke på att ni har så kallt i huset säger det väl att något är fel: den befintliga värmepumpen håller på att ge upp helt eller behöver servas. Den kanske redan från start hade svårt att värma hela huset (125 m2 på två plan är svårt att få ut den varma luften över). Det finns för få elradiatorer i huset som kan ta över. Osv.

Det kan vara svårt att överblicka allt själv, så därför kan det vara bra att få energirådgivning.

 

[JT8]

Ja, en värmepump är en mer avancerad konstruktion än en vanlig vvb. Jag kan också tycka att 12 000 är ganska dyrt för vad som i praktiken är en vattenbehållare med termostatstyrd doppvärmare i.
Är prisskillnaden mellan vanlig vvb och värmepumpsberedare 24 000 kr beror det givetvis på omständigheterna om det lönar sig eller inte att köpa värmepumpsberedare. Här i södra Sverige kan vi räkna på ett genomsnittligt elpris på 2,5 kr/kWh (vilket kanske är i lägsta laget). Om hushållet har en liten varmvattenförbrukning och vi tänker oss en besparing på 1 000 kWh per år, tar det alltså nästan 10 år innan värmepumpsberedaren har betalt sig. Om vi istället har en barnfamilj och besparingen är 2 500 kWh per år, har värmepumpsberedaren betalt sig efter knappt 4 år.
Som alla värmepumpar som jobbar med utomhusluft, har en värmepumpsberedare bättre COP på sommaren än på vintern, och därmed större energibesparing på sommaren. På vintern är COP sämre, men det kan givetvis aldrig bli sämre än en vanlig vvb.

Men att välja bort en energibesparande värmepump bara på grund av att den är dyrare och mer avancerad, känns ändå avigt i dessa tider med höga elpriser. Elförbrukningen är en alldeles för viktig faktor för att kunna avfärdas när vi väljer hur vi ska värma våra hus och vårt varmvatten.

Hade en VP-beredare hållit lika länge som en vanlig beredare hade det varit en no brainer. Återbetalningstiden du anger får ändå sägas vara något utav en glädjekalkyl och priset jag angav var endast materialet. Du skall montera frånluft, och ska du ha någon vettig drift ska du också haft en rett rejäl volym luft från huset genom pumpen. Är man en barnfamilj med äldre barn får man stå med stoppur vid duschen om beredare inte ska behöva stötta med elpatron väldigt mycket för att få till en såpass snabb återbetalningstid. När den rasar vid 10-12 år tror jag det är få människor som i verkligheten har tjänat något på dom i dagsläget.

 

[leifherlin]

Vi bytte till en Mitsubishi golvmodell, hade en Panasonic takmodell innan, och det blev en stor skillnad i värmen på bottenvåningen.

 

[Fideliox]

Hej
Jag "servar" mina LLVP själv genom att blåsa OBS! försiktigt med tryckluft.
Speciellt den i garaget dammar något helt otroligt när jag blåser igenom den.
När jag blåser ren den i källaren så öppnar jag ytterdörren och täcker kläder och skor med lakan innan jag blåser. Men igen, man kan vika lamellerna om man blåser direkt på dem, så jag blåser långt ifrån.

TS, kan du ta hjälp av någon granne med rengöringen och kontroll av att du ställt in rätt på fjärren, själv vet jag inte hur många gånger jag dabbat mig med fingerblurr på fjärren.....

Lycka till.

/Workingclasshero

Lövblås funkar också!

 

[SågspånPappspikEternit]

Hade en VP-beredare hållit lika länge som en vanlig beredare hade det varit en no brainer. Återbetalningstiden du anger får ändå sägas vara något utav en glädjekalkyl och priset jag angav var endast materialet. Du skall montera frånluft, och ska du ha någon vettig drift ska du också haft en rett rejäl volym luft från huset genom pumpen. Är man en barnfamilj med äldre barn får man stå med stoppur vid duschen om beredare inte ska behöva stötta med elpatron väldigt mycket för att få till en såpass snabb återbetalningstid. När den rasar vid 10-12 år tror jag det är få människor som i verkligheten har tjänat något på dom i dagsläget.

Säger du också åt någon som vill installera en luft/luftvärmepump att det är alldeles för dyrt, kostar över 25 000 ju! Tänk så många direktverkande elradiatorer de skulle få för 25 000, och radiatorerna håller mycket längre än de 10-15 år som är livslängden på en LLVP, radiatorerna kanske håller 30 år, det är jättebra! Eller...

Det finns 2 sorters värmepumpsberedare, den sort du nämner som i princip är en frånluftsvärmepump som gör tappvatten, och sedan sorten som tar energi ur uteluften, där du har en utedel samt en innedel. Exempel:
https://www.sverigepumpen.se/varmvattenberedare/
Ja, dyrare än en vanlig direktverkande elektrisk vvb, men det går att spara el. Själv har jag en elektrisk vvb i källaren. Det är en Nibe från 70-talet, som fortfarande fungerar. Kanoners, ordentligt avskriven och allt, jättebilligt! Fast...vi är en barnfamilj, och på ett år gör den välsignade beredaren av med ungefär 5-6 000 kWh åt oss. Det kostar alltså mellan 12 500 och 15 000 kr om året att driva eländet i källaren med ett elpris på 2,5 kr/kWh, och då är det en klen tröst att den är avskriven. Skulle vi byta ut den mot en värmepumpsberedare med ute- och innedel hade vi säkert kunnat spara in minst hälften av elförbrukningen utan att göra någon glädjekalkyl. Vi funderar allvarligt på att göra det, även om vi kanske väntar några år på att tekniken ska bli av med de värsta barnsjukdomarna och se vad andra har för erfarenheter av de olika värmepumpsberedarna som säljs.
Vi har sett hur mycket el det går att spara genom att ersätta direktverkande el med LLVP. Det är ett vedertaget faktum att värmepumpsteknik är mer energisnål än sina direktverkande motsvarigheter.

Det står dig fritt att göra varmvatten hur du vill, men det bör ingå fler variabler än inköpspriset i en kalkyl.

 

[Fideliox]

Säger du också åt någon som vill installera en luft/luftvärmepump att det är alldeles för dyrt, kostar över 25 000 ju! Tänk så många direktverkande elradiatorer de skulle få för 25 000, och radiatorerna håller mycket längre än de 10-15 år som är livslängden på en LLVP, radiatorerna kanske håller 30 år, det är jättebra! Eller...

Det finns 2 sorters värmepumpsberedare, den sort du nämner som i princip är en frånluftsvärmepump som gör tappvatten, och sedan sorten som tar energi ur uteluften, där du har en utedel samt en innedel. Exempel:
[länk]
Ja, dyrare än en vanlig direktverkande elektrisk vvb, men det går att spara el. Själv har jag en elektrisk vvb i källaren. Det är en Nibe från 70-talet, som fortfarande fungerar. Kanoners, ordentligt avskriven och allt, jättebilligt! Fast...vi är en barnfamilj, och på ett år gör den välsignade beredaren av med ungefär 5-6 000 kWh åt oss. Det kostar alltså mellan 12 500 och 15 000 kr om året att driva eländet i källaren med ett elpris på 2,5 kr/kWh, och då är det en klen tröst att den är avskriven. Skulle vi byta ut den mot en värmepumpsberedare med ute- och innedel hade vi säkert kunnat spara in minst hälften av elförbrukningen utan att göra någon glädjekalkyl. Vi funderar allvarligt på att göra det, även om vi kanske väntar några år på att tekniken ska bli av med de värsta barnsjukdomarna och se vad andra har för erfarenheter av de olika värmepumpsberedarna som säljs.
Vi har sett hur mycket el det går att spara genom att ersätta direktverkande el med LLVP. Det är ett vedertaget faktum att värmepumpsteknik är mer energisnål än sina direktverkande motsvarigheter.

Det står dig fritt att göra varmvatten hur du vill, men det bör ingå fler variabler än inköpspriset i en kalkyl.

Man ska också tänka på kommande effektariffer. Kommer bli dyrare med direktel.

 

[JT8]

Säger du också åt någon som vill installera en luft/luftvärmepump att det är alldeles för dyrt, kostar över 25 000 ju! Tänk så många direktverkande elradiatorer de skulle få för 25 000, och radiatorerna håller mycket längre än de 10-15 år som är livslängden på en LLVP, radiatorerna kanske håller 30 år, det är jättebra! Eller...

Det finns 2 sorters värmepumpsberedare, den sort du nämner som i princip är en frånluftsvärmepump som gör tappvatten, och sedan sorten som tar energi ur uteluften, där du har en utedel samt en innedel. Exempel:
[länk]
Ja, dyrare än en vanlig direktverkande elektrisk vvb, men det går att spara el. Själv har jag en elektrisk vvb i källaren. Det är en Nibe från 70-talet, som fortfarande fungerar. Kanoners, ordentligt avskriven och allt, jättebilligt! Fast...vi är en barnfamilj, och på ett år gör den välsignade beredaren av med ungefär 5-6 000 kWh åt oss. Det kostar alltså mellan 12 500 och 15 000 kr om året att driva eländet i källaren med ett elpris på 2,5 kr/kWh, och då är det en klen tröst att den är avskriven. Skulle vi byta ut den mot en värmepumpsberedare med ute- och innedel hade vi säkert kunnat spara in minst hälften av elförbrukningen utan att göra någon glädjekalkyl. Vi funderar allvarligt på att göra det, även om vi kanske väntar några år på att tekniken ska bli av med de värsta barnsjukdomarna och se vad andra har för erfarenheter av de olika värmepumpsberedarna som säljs.
Vi har sett hur mycket el det går att spara genom att ersätta direktverkande el med LLVP. Det är ett vedertaget faktum att värmepumpsteknik är mer energisnål än sina direktverkande motsvarigheter.

Det står dig fritt att göra varmvatten hur du vill, men det bör ingå fler variabler än inköpspriset i en kalkyl.

Jag förstår inte riktigt? Du ska prompt tala emot mig och blanda in helt oväsentliga saker som radiatorer och luft/luftvärmepumpar? Sen ska du helt plötsligt vänta tills tekniken är mer mogen? Med andra ord bevisar du min tes att det som finns på marknaden är skräp eftersom du själv trots din lysande kalkyl inte ens skaffar det. Du behöver (och kan) förmodligen inte lära mig något om uppvärmning och värmesystem

 

[fotohasse]

Jag har inspekterat många villor, i så gott som samtliga fall har tätningslisterna i fönstren torkat ut så att kalluft kommer in och kyler ner rummen.
Har du ett hus med torpargrund eller liknande är det inte ovanligt att luft kommer in vid trösklar och väggarna, detta indikeras ofta av problem att få upp temperaturen i bottenvåningen men övervåningen blir varmare.
Anlita en Termograf som går igen ditt hus med värmekamera för att visa var köldbryggor och luftinfiltration finns.
Allternativt hyr du en värmekamera på t.ex. Hygglo och inspekterar själv.

Om du kollar på mina bilder jag lagt in på Byggahus ser du exempel på problem som jag beskriver.

 

[SågspånPappspikEternit]

Jag förstår inte riktigt? Du ska prompt tala emot mig och blanda in helt oväsentliga saker som radiatorer och luft/luftvärmepumpar? Sen ska du helt plötsligt vänta tills tekniken är mer mogen? Med andra ord bevisar du min tes att det som finns på marknaden är skräp eftersom du själv trots din lysande kalkyl inte ens skaffar det. Du behöver (och kan) förmodligen inte lära mig något om uppvärmning och värmesystem

Det jag skrev var att jag tror på tekniken, men det kan vara smart att lära av andras erfarenheter om vilka värmepumpsberedare som håller hög kvalitet, innan beslut om köp fattas. När ett större antal sålts och installerats, är det lättare att dra slutsatser om vilka som är bra köp.