Tack för svaret!Albinsson skrev:
Men kommer det verkligen så mycket fukt ur veden när man eldar? Ungefärlig fukt nivå på röken? Eller menar du att varm luft möter kall luft vid toppen av skorsten och bildar kondens?
Har aldrig mätt min temp uppe och sotarn säger att piporna ser ut som nya så nog" inget problem för mig.. men intressant att veta ändå.
Dessutom har normaltorr ved ca 10-15 vikt-% vatten i sig bundet i cellväggarna. Så det blir rätt mycke vattenånga som ska ut.
PS Man borde sätta en VP på skorstenen och återvinna kondenseringsenergin... inte obetydliga mängder värme att hämta...
PS Man borde sätta en VP på skorstenen och återvinna kondenseringsenergin... inte obetydliga mängder värme att hämta...
Jag har planer på att värma det kalla vattnet innan laddomaten med en extra kylare av rökgasen. Möjliggör en verkningsgrad på över 100%. Detta får dock vänta tills det blir nytt pannrum och rostfri stålpipa som skorsten... Frågan är väl om det kommer att lukta illa?
Tändbrasa?, jag brukar bara slänga in ved sen tända, sen bara mata på, brukar brinna som bara den direkt om veden är bra.
Har sugfläkt på skorsten (rostfri).
Keramikpanna från 82.
fullt ös runt 180grader rökgastemp hyfsat nysotad.
Vilket meck det verkar vara med nya pannor.
Blir nästan rädd när jag ska byta.....
Har sugfläkt på skorsten (rostfri).
Keramikpanna från 82.
fullt ös runt 180grader rökgastemp hyfsat nysotad.
Vilket meck det verkar vara med nya pannor.
Blir nästan rädd när jag ska byta.....
Hej Alla
Kort sammanfattning av det jag läst.
Jag har följt med resan i tråden om dragbegränsare övertändning
hur primär o sekundär luften skall vara inställd.
Varför det ryker ur skorsenar vid vedeldning mm.
------------------------
Jag börjar med röken
Här är det en färgskala som gäller för att veta om det är bra eller dålig förbränning!
Ren vatten ånga är GRÅ TILL SKIMMRANDE. GENOMSKINLIG, OSYNLIG.
Vilken nyans av den gråa skalan bestäms av tre saker
1 / rökgas temperaturen som lämnar skorstenen.
2/ Mängd fukt som röken innehåller, även vad vi kallar torr ved innehåller fukt, förbränningsluften innehåller också fukt, pannrumet i källare avger också fukt till luften, detta tillsammans ger mer eller mindre grå rök. = Vattenånga
3/ När nyansen GRÅ-MÖRKNAR-SVART, detta tyder på att förlite förbrännings luft.
Allmänt om Primär luften
Om veden vill övertända = för högförbränningstemperatur över 850°C
mot åtgärd MINSKA PRIMÄR LUFTEN ! lite i taget tills det låter stabilt
hur mycket primären skall vara öppen kan variera stort mellan olika anläggningar o pannkonstruktioner.
Allmänt 2/ Sekundär luften
Det är denna luft som SKA se till att all vedgas som framställts får förbrännings luft!
Den ska vara väl tilltagen ! = ÖPPEN till helt öppen
---------------------------------
Att tända upp en under förbrännings panna
Här rekomendrerar jag en liten tändbrasa om 3 till 6 vedträ beroende på storlek just för att värma panna och skorstenen
Här kan man med fördel låta pannans innre spjäll vara öppet under uppstarten för att leda ut värmen till skosrstenen effektivare!
GLÖM INTE ATT STÄNGA spjället effer ny påfyllningen av ved !
Kort sammanfattning av det jag läst.
Jag har följt med resan i tråden om dragbegränsare övertändning
hur primär o sekundär luften skall vara inställd.
Varför det ryker ur skorsenar vid vedeldning mm.
------------------------
Jag börjar med röken
Här är det en färgskala som gäller för att veta om det är bra eller dålig förbränning!
Ren vatten ånga är GRÅ TILL SKIMMRANDE. GENOMSKINLIG, OSYNLIG.
Vilken nyans av den gråa skalan bestäms av tre saker
1 / rökgas temperaturen som lämnar skorstenen.
2/ Mängd fukt som röken innehåller, även vad vi kallar torr ved innehåller fukt, förbränningsluften innehåller också fukt, pannrumet i källare avger också fukt till luften, detta tillsammans ger mer eller mindre grå rök. = Vattenånga
3/ När nyansen GRÅ-MÖRKNAR-SVART, detta tyder på att förlite förbrännings luft.
Allmänt om Primär luften
Om veden vill övertända = för högförbränningstemperatur över 850°C
mot åtgärd MINSKA PRIMÄR LUFTEN ! lite i taget tills det låter stabilt
hur mycket primären skall vara öppen kan variera stort mellan olika anläggningar o pannkonstruktioner.
Allmänt 2/ Sekundär luften
Det är denna luft som SKA se till att all vedgas som framställts får förbrännings luft!
Den ska vara väl tilltagen ! = ÖPPEN till helt öppen
---------------------------------
Att tända upp en under förbrännings panna
Här rekomendrerar jag en liten tändbrasa om 3 till 6 vedträ beroende på storlek just för att värma panna och skorstenen
Här kan man med fördel låta pannans innre spjäll vara öppet under uppstarten för att leda ut värmen till skosrstenen effektivare!
GLÖM INTE ATT STÄNGA spjället effer ny påfyllningen av ved !
Hej alla
Info om Dragbegränsare och placering..
Jag läser om funderingar när det gäller pannor med fläkt styrd förbränning.
Var är en bra placering av dragbegränsare till sådana pannor...
Om rökgaser trycks ut med fläkt ur pannan gäller en placering så inte rök kan komma ut igenom dragbegränsaren! Detta går ofta att prova innan man avgör var dragbegränsaren får en lämplig, det ska inte kunna komma ut rök igenom det hål där tänkt placering av dragbegränsaren.
Om rökgaser vill tryckas ut av fläkten kan det gå att montera en plåt som styr undan röken
kommer varma rökgaser väl till skorstenen så kommer draget igång.
Skorstenar med insats rör som får förliten area för att vedeldning skall fungera bra,
finns lösningen med rökgasfläkt som monteras ovanpå skorstenen!
Använd då en lämplig storlek av dragbegränsare denna ser alltid till att det är rätt drag
redan ifrån upptändning av kall panna.
---------------------
Ps Lite mer info om dragbegränsare och drivkraft data
Hur många Pa luckan behöver bestämmer hur nogran denna är i sin dragbegränsning.
Den välkända dragbegränsaren
Tigex25 är en mycket bra dragbegränsare med liten drivkraft för att öppna dragluckan helt
Tex en Tigex 25 inställd till 10 Pa + 3Pa och dragluckan är helt öppen = Totalt 13 Pa
---------------
Tex en Tigex50 inställd till 10 Pa + 12Pa och dragluckan är helt öppen = totalt 22 Pa
---------------
Tex en KW Z 150 inställd till 10 Pa + 5 Pa och dragluckan är helt öppen = totalt 15 Pa
Tilläggas för KW Z 150 är att denna dragbegränsare håller draget mycket följsamt!
---------------
Om en lätt driven draglucka är helt öppen behöver denna inte många Pa över det inställda undertrycket för att fortsätta att stå helt öppen, men den dragbegränsar hela tiden med sin fulla kapacitet, bra för att dragbegränsarens lucka är helt öppen slutar denna inte att dragbegränsa draget, i övre området är regleringen inte riktigt lika bra.
Men om vi jämför med en trög dragbegränsare = tyngre motvikt så är fortfarande KW Z150 en bättre dragbegränsare, denna jämförelse gäller alla dragbegrämsare med lätt driven dragbegränsare alla KW s dragbegränsare är lättdrivna.
Info om Dragbegränsare och placering..
Jag läser om funderingar när det gäller pannor med fläkt styrd förbränning.
Var är en bra placering av dragbegränsare till sådana pannor...
Om rökgaser trycks ut med fläkt ur pannan gäller en placering så inte rök kan komma ut igenom dragbegränsaren! Detta går ofta att prova innan man avgör var dragbegränsaren får en lämplig, det ska inte kunna komma ut rök igenom det hål där tänkt placering av dragbegränsaren.
Om rökgaser vill tryckas ut av fläkten kan det gå att montera en plåt som styr undan röken
kommer varma rökgaser väl till skorstenen så kommer draget igång.
Skorstenar med insats rör som får förliten area för att vedeldning skall fungera bra,
finns lösningen med rökgasfläkt som monteras ovanpå skorstenen!
Använd då en lämplig storlek av dragbegränsare denna ser alltid till att det är rätt drag
redan ifrån upptändning av kall panna.
---------------------
Ps Lite mer info om dragbegränsare och drivkraft data
Hur många Pa luckan behöver bestämmer hur nogran denna är i sin dragbegränsning.
Den välkända dragbegränsaren
Tigex25 är en mycket bra dragbegränsare med liten drivkraft för att öppna dragluckan helt
Tex en Tigex 25 inställd till 10 Pa + 3Pa och dragluckan är helt öppen = Totalt 13 Pa
---------------
Tex en Tigex50 inställd till 10 Pa + 12Pa och dragluckan är helt öppen = totalt 22 Pa
---------------
Tex en KW Z 150 inställd till 10 Pa + 5 Pa och dragluckan är helt öppen = totalt 15 Pa
Tilläggas för KW Z 150 är att denna dragbegränsare håller draget mycket följsamt!
---------------
Om en lätt driven draglucka är helt öppen behöver denna inte många Pa över det inställda undertrycket för att fortsätta att stå helt öppen, men den dragbegränsar hela tiden med sin fulla kapacitet, bra för att dragbegränsarens lucka är helt öppen slutar denna inte att dragbegränsa draget, i övre området är regleringen inte riktigt lika bra.
Men om vi jämför med en trög dragbegränsare = tyngre motvikt så är fortfarande KW Z150 en bättre dragbegränsare, denna jämförelse gäller alla dragbegrämsare med lätt driven dragbegränsare alla KW s dragbegränsare är lättdrivna.
Vart släpper Calmar pannan in primär luften?
Släpps denna in högt upp i vedutrymmet så är övertändning väldigt svårt att undvika.
Den skall tillsättas så nära sekluften som möjligt enda kravet är att en tillräcklig glödbädd skall kunna bildas mellan dessa två punkter.
Baxi har löst detta på ett väldigt bra sätt.
Släpps denna in högt upp i vedutrymmet så är övertändning väldigt svårt att undvika.
Den skall tillsättas så nära sekluften som möjligt enda kravet är att en tillräcklig glödbädd skall kunna bildas mellan dessa två punkter.
Baxi har löst detta på ett väldigt bra sätt.
Det är väl bara att modifiera pannan så att den blir bättre om primärluften släpps in högt.Bosse_A skrev:
Bilden på baxi pannan kan ses som facit för hur det skall se ut.
Även om användaren inte vill modifiera sin panna (om den nu har primären högt)så kan det väl vara bra att veta vad som mest troligt orsakar dessa bekymmer så att inte en massa saker byts/köps i onödan.
konstigt att keramiken sprack,men har du inte fyra års garanti på grejorna i så fall är det bara att ringa dom så får du grejor,draget i skorsten avgör primär och sekundär skalan bara att prova sig fram.roke skrev:
jag är nöjd med min v33 o ack tankar på 750 liter st samt motorshunt.
/robin
kricken_ har satt fingret på det huvudsakliga problemet med Calmar-pannan: Primärluften som blåser rakt in ovanpå veden från överkanten av vedluckan.
Efter en månads eldning i Calmar V65 kan jag konstatera att den bristfälliga fördelningen av primärluften leder till följande problem (gäller säkert också för V33):
1. Veden längst in i pannan brinner upp snabbare än veden närmast luckan, vilket gör att pannan går ner i effekt genom att en avsevärd del av primärluften under senare delen av eldningen går rakt ner genom springan i keramiken utan att bidra till förbränningen.
2. Om veden inte är tillräckligt grovkluven eller för torr blir hela vedinlägget ganska snabbt "övertänt". Detta kan visserligen fördröjas genom att man stryper primärluften, men då kommer i stället, när pannan brunnit en stund, "bakpuffarna" som ett brev på posten.
3. Eftersom det inte sker någon förbränning längs sidorna i botten av vedutrymmet, blir det av och till "grottbildning" ovanför springan i keramiken, vilket sänker effekten tillfälligt tills veden/glöden trillat ner av sig själv eller med benägen hjälp av eldaren.
Men... Om man ställer in dragluckorna enligt tillverkarens förslag i skötselanvisningen, t.ex. primärluft 3,5 och sekundärluft 2, så kan man lägga pannan full på startbrasans glödbädd och sedan återvända till pannrummet efter tre timmar för att konstatera att all veden brunnit upp och att ackumulatortanken är varm. Att man behövt lägga in ett par vedträn i onödan för att förbränningen inte skett optimalt, kan man kanske leva med.
Det stör mig dock att jag inte insåg denna inte oväsentliga konstruktionskillnad mellan Calmar och Baxi innan jag valde ny panna. Kanske hade jag tänkt till en extra gång innan jag valde bort Solo Innova 50 pga priset. Kvaliten på Calmar-pannan verkar dock helt o.k, frånsett en del slarv vid montering av bl a eldetaljerna, och den är ju i övrigt mycket lättskött.
Problemet är ju f.ö. samma som diskuterats i Åskars länk rörande Orlan-pannan (http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/103104-moddad-orlan-40-a.html), och det borde gå relativt enkelt att, på liknande sätt som Åskar visat i inlägg #21, via rektangulära rör föra ned primärluften till sidorna i botten av vedutrymmet.
/Mats-Erik
Efter en månads eldning i Calmar V65 kan jag konstatera att den bristfälliga fördelningen av primärluften leder till följande problem (gäller säkert också för V33):
1. Veden längst in i pannan brinner upp snabbare än veden närmast luckan, vilket gör att pannan går ner i effekt genom att en avsevärd del av primärluften under senare delen av eldningen går rakt ner genom springan i keramiken utan att bidra till förbränningen.
2. Om veden inte är tillräckligt grovkluven eller för torr blir hela vedinlägget ganska snabbt "övertänt". Detta kan visserligen fördröjas genom att man stryper primärluften, men då kommer i stället, när pannan brunnit en stund, "bakpuffarna" som ett brev på posten.
3. Eftersom det inte sker någon förbränning längs sidorna i botten av vedutrymmet, blir det av och till "grottbildning" ovanför springan i keramiken, vilket sänker effekten tillfälligt tills veden/glöden trillat ner av sig själv eller med benägen hjälp av eldaren.
Men... Om man ställer in dragluckorna enligt tillverkarens förslag i skötselanvisningen, t.ex. primärluft 3,5 och sekundärluft 2, så kan man lägga pannan full på startbrasans glödbädd och sedan återvända till pannrummet efter tre timmar för att konstatera att all veden brunnit upp och att ackumulatortanken är varm. Att man behövt lägga in ett par vedträn i onödan för att förbränningen inte skett optimalt, kan man kanske leva med.
Det stör mig dock att jag inte insåg denna inte oväsentliga konstruktionskillnad mellan Calmar och Baxi innan jag valde ny panna. Kanske hade jag tänkt till en extra gång innan jag valde bort Solo Innova 50 pga priset. Kvaliten på Calmar-pannan verkar dock helt o.k, frånsett en del slarv vid montering av bl a eldetaljerna, och den är ju i övrigt mycket lättskött.
Problemet är ju f.ö. samma som diskuterats i Åskars länk rörande Orlan-pannan (http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/103104-moddad-orlan-40-a.html), och det borde gå relativt enkelt att, på liknande sätt som Åskar visat i inlägg #21, via rektangulära rör föra ned primärluften till sidorna i botten av vedutrymmet.
/Mats-Erik
Det är ju tråkigt att inte Calmarpannans konstruktör har insett detta också för då kunde ju pannan vara tillrättad vid leverans. Man kan undra vad tillverkaren har för kommentarer på denna tråd.menygards skrev:
//Bosse
Jag tror oxå att övertändningen beror på att calmarpannan släpper in luft längst upp.
På min vedex 3000 har jag luft insläpp både uppe och nere med separata spjäll.
Då kan man balansera luftinsläppet så att det brinner jämnare i vedhögen.
Har jag för mycket primär öppen på den övre så brinner det i hela högen och mest längst in och tvärtom vid för lite.
Sedan tycker jag att 17vp verkar lite på dragbegränsarens inställning, på min panna rekommenderas 25vp enl instruktionen.
Edit: sorry, kom ihåg fel minst 15 var det och så var det Pa inte vp.
På min vedex 3000 har jag luft insläpp både uppe och nere med separata spjäll.
Då kan man balansera luftinsläppet så att det brinner jämnare i vedhögen.
Har jag för mycket primär öppen på den övre så brinner det i hela högen och mest längst in och tvärtom vid för lite.
Sedan tycker jag att 17vp verkar lite på dragbegränsarens inställning, på min panna rekommenderas 25vp enl instruktionen.
Edit: sorry, kom ihåg fel minst 15 var det och så var det Pa inte vp.
Redigerat: