menygards skrev:
kricken_ har satt fingret på det huvudsakliga problemet med Calmar-pannan: Primärluften som blåser rakt in ovanpå veden från överkanten av vedluckan.

Efter en månads eldning i Calmar V65 kan jag konstatera att den bristfälliga fördelningen av primärluften leder till följande problem (gäller säkert också för V33):

1. Veden längst in i pannan brinner upp snabbare än veden närmast luckan, vilket gör att pannan går ner i effekt genom att en avsevärd del av primärluften under senare delen av eldningen går rakt ner genom springan i keramiken utan att bidra till förbränningen.

2. Om veden inte är tillräckligt grovkluven eller för torr blir hela vedinlägget ganska snabbt "övertänt". Detta kan visserligen fördröjas genom att man stryper primärluften, men då kommer i stället, när pannan brunnit en stund, "bakpuffarna" som ett brev på posten.

3. Eftersom det inte sker någon förbränning längs sidorna i botten av vedutrymmet, blir det av och till "grottbildning" ovanför springan i keramiken, vilket sänker effekten tillfälligt tills veden/glöden trillat ner av sig själv eller med benägen hjälp av eldaren.

Men... Om man ställer in dragluckorna enligt tillverkarens förslag i skötselanvisningen, t.ex. primärluft 3,5 och sekundärluft 2, så kan man lägga pannan full på startbrasans glödbädd och sedan återvända till pannrummet efter tre timmar för att konstatera att all veden brunnit upp och att ackumulatortanken är varm. Att man behövt lägga in ett par vedträn i onödan för att förbränningen inte skett optimalt, kan man kanske leva med.

Det stör mig dock att jag inte insåg denna inte oväsentliga konstruktionskillnad mellan Calmar och Baxi innan jag valde ny panna. Kanske hade jag tänkt till en extra gång innan jag valde bort Solo Innova 50 pga priset. Kvaliten på Calmar-pannan verkar dock helt o.k, frånsett en del slarv vid montering av bl a eldetaljerna, och den är ju i övrigt mycket lättskött.

Problemet är ju f.ö. samma som diskuterats i Åskars länk rörande Orlan-pannan ([länk]), och det borde gå relativt enkelt att, på liknande sätt som Åskar visat i inlägg #21, via rektangulära rör föra ned primärluften till sidorna i botten av vedutrymmet.

/Mats-Erik
Det känns som att jag kunde ha skrivit det där inlägget... stämmer ju på pricken!
Det börjar ju faktiskt kännas lite hopplöst.... nya pannan och allt.

Jag misstänker fortfarande att jag har för högt drag i skorstenen för min kw05 står alltid öppen.... dygnet runt. Och förbränningen sker liksom pulserande... Man ser på vippluckorna på primärluften att dom fladdrar mycket från lite öppet till stängt med några sekunders intervaller.
Man kanske får beställa en till och sätta på andra sidan rökröret, vet bara inte riktigt hur jag ska få plats.
Åskars primärluft-moddning på Orlan ser ju intressant ut men det känns lite hemskt att börja modifiera en 2mån gammal panna, men det ser ut som att det skulle kunna vara receptet.
 
Jag får också den pulserande förbränningen under en viss fas av övertändningen, men jag tror inte att detta är något som avhjälps med en större dragbegränsare. Min KW012 står också helt öppen under större delen av eldningen vid den här yttertemperaturen (f.n. -25 grader).

Jag har prövat att stänga dragbegränsaren utan att kunnat konstatera någon märkbar skillnad i pulsationerna eller någon effektökning i form av högre rökgastemperatur. Fläkten verkar klara att hålla draget genom pannan någorlunda stabilt även om undertrycket i skorstenen varierar inom ett ganska stort intervall. Att dragbegränsarens lucka kan fladdra något i takt med pulsationerna är nog bara en följd av - inte en orsak till - den ojämna förbränningen i pannan.
 
Jag testar precis nu med en plåt som sitter fast på luckan så primärluften släpps rakt ner i underkant av luckan. Första ilägget uppbrunnet, nu brinner pannan snabbast i framkant istället för bakkant. Ingen övertändning första timman men efter ca 2. (svårt att låta bli att öppna luckan bara...) Ilägg nr 2 är precis på g. Ska labba med lite inställningar under veckan som kommer. Kanske skulle släppa in lite luft i överkant av luckan så blir det som på Niben?
 
Har också provat att föra ner delar av primärluften via en plåtlåda på insidan av luckan. Försökte först föra ner luften från de 5 mittersta av de 9 hål som finns på V65. Resultatet blev då som för dig, Palte, att det brann snabbast i framkant. Minskade sedan ner till 3 hål, vilket i stället blev för lite. Vore nog lagom att föra ner luften från 4 av de 9 hålen.

Detta kan nog lösa problemet med att det brinner upp snabbast längst in, men eftersom det inte nämnvärt påverkade övertändningen gav jag upp projektet. Ska i stället försöka få tag på lämpliga rektangulära rör för att svetsa löstagbara L-profiler à la Åskar, med dockning mot nya hål i nedre hörnen på insidan av luckan och med proppning av de befintliga hålen i överkanten.
 
menygards skrev:
Ska i stället försöka få tag på lämpliga rektangulära rör för att svetsa löstagbara L-profiler à la Åskar, med dockning mot nya hål i nedre hörnen på insidan av luckan och med proppning av de befintliga hålen i överkanten.
Frågan är bara hur högt upp profilerna bör sitta, vore ju enkelt att bara gå rakt in från nederkant av luckan, fast det kanske blir för högt?
 
På sid 6 och 7 ser man hur det ser ut på min panna
Två hål i "taket" och två hål ca 5cm upp från keramiken
http://www.nibeonline.com/pdf/011363-3.pdf

Övertändningen beror oftas på att man har för mycket primär i kombination med var luften släpps in.
Detta är min personliga teori.
Jag har aldrig fått bakpuffar i denna lilla blåa saken, max att det har skallrat i spjällen
 
Följer med intresse resultaten av att försöka styra primärluften så att det ska brinna jämnare i vedhögen.

Jag testade tidigare att göra en modifiering "alá baxi" i min panna, men det lyckades inte bra. Antagligen hade jag för klena rör så att primärluften blev för mycket strypt.
Återställde till orginal.
 
Redigerat:
Intressant tråd. Har också v33 och har primären på 3 och sekundären på 1.5 så som det står i instruktionsboken. Har inte bott så länge i huset så jag öppnar luckan efter ca 1 timme för att kolla (efter ett fullt ilägg) och då brukar det brinna/glöda på den översta veden. Så jag har alltså då övertändning? Och som jag förstår av den här tråden så ska jag pröva att sänka primären? Om jag öppnar luckan när det är mest glöd kvar så har jag mycket glöd mot väggen närmast luckan och minst längst in i vedintaget.
Angående röken så har den alltid varit vit och den förflyttar sig 5-10 meter innan den försvinner, den varierar i volym när jag eldar. Jag har inte brytt mig om detta då det framgått i manualen att vit rök är ok.
 
roke skrev:
Följer med intresse resultaten av att försöka styra primärluften så att det ska brinna jämnare i vedhögen.

Jag testade tidigare att göra en modifiering "alá baxi" i min panna, men det lyckades inte bra. Antagligen hade jag för klena rör så att primärluften blev för mycket strypt.
Återställde till orginal.
Mina test går vidare, har börjat få pannan att brinna mer jämnfort men har problem med att veden hänger sig. Riktar ganska mkt luft bakåt nu.

Vad hade du för rör när du sänkte primären?
 
Palte skrev:
Vad hade du för rör när du sänkte primären?
Kommer inte ihåg, men jag har för mig att jag tillverkade i 60mm*20mm eller nåt sånt.

Igår beställde jag ny luckisolering till min panna från trebema. Då passade jag på att fråga om de hade reflekterat över insläppet av primären. Visst hade de laborerat med detta och tydligen så hade de modifierat vissa pannor där kunden eldar ilägg uppblandade med briketter, eller hur det nu var.

Men om jag förstod rätt så handlade det, enligt trebema, egentligen om hur ilägget av ved görs. Han sa att det bästa knepet för att slippa att det brinner upp först längst in är att se till att veden trycks in ordentligt mot kanten längst in i vedutrymmet.
På så sätt ska luften förhindras att smita övervägen runt vedhögen och då ska det underlätta att brinna jämnare i ilägget.

Jag ska börja testa detta när jag eldar i fortsättningen.

Dessutom sa han att de hade börjat tillverka en ny form på övre keramiken. De har integrerat sekundärluftinsläppet i keramiken. Tydligen har den typen av konstruktion varit hållbar och gångbar på tidigare modell av calmarpannan (v 30, eller hur det nu var)
Ska bli intressant att se om man kan använda denna keramik vid nästa byte.
Måste ändå säga att de bjuder på bra och trevlig/kunnig support.
 
roke skrev:
På så sätt ska luften förhindras att smita övervägen runt vedhögen och då ska det underlätta att brinna jämnare i ilägget..
Vilken väg ska luften då ta?
//Bosse
 
Bosse_A skrev:
Vilken väg ska luften då ta?
//Bosse
Alltså, man trycker in veden så långt det går in i pannan och försöker på så sätt täta så att luften inte ska kunna dra sig runt vedhögen längst in i pannan.
På så vis ska man förhindra att veden brinner upp snabbast längst in i pannan.
Vet inte riktigt hur jag ska förklara så att det blir tydligt. :(
 
Redigerat:
Jag har haft lite av samma problem, men har vid dom sista brasorna lämmnat en liten luftspalt närmast luckan. Och jag tycker att det har blivit bättre med övertändingen.
Öppnar jag luckan efter 2timmar så brinner det inte uppepå, men det ser lite mörkare ut.
Dom är inte helt kolade utan man ser tydligt årsringarna med ljusare partier imellan.
Jag har dock min ved på tvären, då den är alldeles för kort.
Är väldigt nöjd med pannan än så länge. Det enda som jag stört mig på är att den övre keramiken sprack första gången jag eldade:(
Är det nån garanti på sådant??

Mvh
 
En liten fundering om -långa skorstenar -fukt%i ved

Om vi börjar med fukt% i ved -normalt vill man ligga runt 20% för att få den att tända bra samt snabbt börja förgasas,som start brasa kan torrare ved användas.
Har man fått till en ordentlig glödbädd kan fukthalten vara högre.

Vatten som är bundet i trä förångas och bidrar också till draget i panna/skorsten +värme
skillnaden mellan rökgas -utetemperatur:)

Har man som TS en hög skorsten hög rgt kommer man att få en röksvans som är lång
jämförd med en kortare skorsten eftersom draget kan uttryckas som farten som röken
har genom skorsten.

Ett av de problem som alla brottas med är att få det att brinna "jämt" i vedmagasinet
luften eller draget genom pannan tar den lättaste vägen och där är draget störst samt
att där brinner det även intensivast ,tillförs primär i vedutrymmet högt är det väldigt svårt att
kunna förutse vart den lättaste vägen genom veden är.

En sista liten fundering om man styr fläktens varv kan man i viss mån påverka drag
men man får lite lägre effekt och rökgastemperatur brinntiden blir givetvis längre

Lycka till med 33:an
mvh pr95
 
Skönt att se ditt inlägg, då jag ofta springer och tittar på grannarna och jämför röken. Men man ska ju kanske inte jämföra äpplen och päron.
Jag har börjat accepterat min rökutveckling nu, och konstaterar att det bör bero på mina omständigheter som skorsten osv.
Jag provade föra in en bit vit kartong i dragutjämnaren när jag hade fullt flås på pannan, och kartongen blev inte det minsta missfärgad. Jag provade också lysa med ficklampa för att försöka se rök mot en vit (kartong) bakgrund, men såg ingen rök. Så alltså bör den ju vara "ren" men att det bildas vattenånga när den lämnar skorstenen.
Grannarna kanske har 300grader rgt från pannan, och kanske betydligt högre än mig där den lämnar skorstenen. Och därför kanske man inte ser vattenångan i samma utsträckning för den kanske fäller ut fukten längre bort efter skorstenen då den har blandats med uteluft. Det är min teori.

Kul att det börjar dyka upp fler som har samma problem med övertändning!
Eller förresten, inte alls roligt. Känns som att det är ett stort problem för just calmarpannan.. Men bra att utbyta erfarenheter och moddnings-tips.

Albinsson TS

pr95 skrev:
En liten fundering om -långa skorstenar -fukt%i ved

Om vi börjar med fukt% i ved -normalt vill man ligga runt 20% för att få den att tända bra samt snabbt börja förgasas,som start brasa kan torrare ved användas.
Har man fått till en ordentlig glödbädd kan fukthalten vara högre.

Vatten som är bundet i trä förångas och bidrar också till draget i panna/skorsten +värme
skillnaden mellan rökgas -utetemperatur:)

Har man som TS en hög skorsten hög rgt kommer man att få en röksvans som är lång
jämförd med en kortare skorsten eftersom draget kan uttryckas som farten som röken
har genom skorsten.

Ett av de problem som alla brottas med är att få det att brinna "jämt" i vedmagasinet
luften eller draget genom pannan tar den lättaste vägen och där är draget störst samt
att där brinner det även intensivast ,tillförs primär i vedutrymmet högt är det väldigt svårt att
kunna förutse vart den lättaste vägen genom veden är.

En sista liten fundering om man styr fläktens varv kan man i viss mån påverka drag
men man får lite lägre effekt och rökgastemperatur brinntiden blir givetvis längre

Lycka till med 33:an
mvh pr95
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.