Hej igen Billy.
Angående ditt exempel med 50kkr i inkomst och 100kkr i avdrag.
Vad skulle resultatet bli om jag även haft låt säga 200kkr i kapitalskatt?
Skulle detta påverkas av mitt "överavdrag" på 50kkr på tjänsteinkomsten?
Angående ditt exempel med 50kkr i inkomst och 100kkr i avdrag.
Vad skulle resultatet bli om jag även haft låt säga 200kkr i kapitalskatt?
Skulle detta påverkas av mitt "överavdrag" på 50kkr på tjänsteinkomsten?
Du kan alltid ta fram en tom blankett och själv provdeklarera!
http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/blankett/info/2000.4.39f16f103821c58f680006180.html
Om jag förstår din fråga rätt blir svaret NEJ. Du kan INTE reducera din inkomstskatt på kapitalinkomst med nettoförlust av tjänst eller näring.
http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/blankett/info/2000.4.39f16f103821c58f680006180.html
Om jag förstår din fråga rätt blir svaret NEJ. Du kan INTE reducera din inkomstskatt på kapitalinkomst med nettoförlust av tjänst eller näring.
Hur menar du nu Billy?
Om du säljer aktier med förlust och inte har några kapitalvinster att kvitta mot får du ett kapitalunderskott.
Underskottet får du skattereduktion på med 30% (21% över 100.000). Det innebär ju att du kan minska din inkomstskatt. Eller hur?
Eller är det bara jag som inte hänger med i er diskussion?
Om du säljer aktier med förlust och inte har några kapitalvinster att kvitta mot får du ett kapitalunderskott.
Underskottet får du skattereduktion på med 30% (21% över 100.000). Det innebär ju att du kan minska din inkomstskatt. Eller hur?
Eller är det bara jag som inte hänger med i er diskussion?
Redigerat:
Husbyggartomten:
Min fråga var tvärtom, om du har tjänsteunderskott och kapitalöverskott, får det kvittas?
Förmodligen en väldigt teoretisk fråga, lär inte vara många i den sitsen.
Min fråga var tvärtom, om du har tjänsteunderskott och kapitalöverskott, får det kvittas?
Förmodligen en väldigt teoretisk fråga, lär inte vara många i den sitsen.
Som sagt: Underskott av tjänst och näring reducerar INTE skatt på inkomst av kapital. Däremot kapitalunderskott reducerar skatt på inkomst av tjänst, inom vissa ramar.
Vi kom in på detta eftersom merparten av hushållens kapitalunderskott utgörs av utbetalda skuldräntor på bostadslån. Detta är sista resten av Miljonprogrammets och det sena 1900-talets omfattande bostadsstöd.
Trådens ämne är "generationsdiskriminering". Jag hävdar att systemets nuvarande skick driver upp byggbranschens priser och kostnader snabbare än lönerna. Grovt generaliserat har det därför blivit svårare för de unga (än för deras föräldrar) att bilda familj och skaffa bostad. Det kan finnas fler orsaker. Men detta är EN av dem.
Vi kom in på detta eftersom merparten av hushållens kapitalunderskott utgörs av utbetalda skuldräntor på bostadslån. Detta är sista resten av Miljonprogrammets och det sena 1900-talets omfattande bostadsstöd.
Trådens ämne är "generationsdiskriminering". Jag hävdar att systemets nuvarande skick driver upp byggbranschens priser och kostnader snabbare än lönerna. Grovt generaliserat har det därför blivit svårare för de unga (än för deras föräldrar) att bilda familj och skaffa bostad. Det kan finnas fler orsaker. Men detta är EN av dem.
Redigerat:
En skillnad är ju att den tidens subventioner endast täckte nyproduktion. Sen var subventionerna då mycket mer långtgående än de 30 procent av räntan som gäller idag. Det är kanske svårare att köpa bostad nu ån det var för några år sen, men om man ser i ett längre tidsperspektiv tror jag att det inte är så extremt. TS ville bygga ett nytt hus utan kontantinsats och hade svårt att få lån. Jag tror inte att det hade varit så enkelt ens på 60-talet.billy_baver skrev:
Det är inte endast byggpriserna som påverkar möjligheten att bilda familj och skaffa bostad. I genomsnitt har de disponibla inkomsterna stigit mycket snabbare än priserna (totalt sett) på de varor och tjänster en typisk familj behöver (då inkluderat boende), och för den som har jobb har det aldrig förut varit lika lätt som nu att spara en rejäl slant efter att ha betalt de livsnödvändiga utgifterna.billy_baver skrev:
Konsumtionsutrymmet har inflationsjusterat aldrig varit större än nu.
Grovt generaliserat ser jag därför totalt sett dagens generation som den hittills allra mest gynnade. Ingen generation har behövt arbeta mindre för att kunna försäkra sig om mat, husrum och kläder. Förhoppningsvis blir dock nästa generation ännu mer gynnade.
Givetvis har dock inte precis allt blivit bättre och en sak som blivit dyrare är bostäder.
Genom att man idag kan spara såpass mycket varje månad utan att försaka något viktigt, så har man dock ändå utmärkta möjligheter att bilda familj och skaffa bostad, trots att bostäderna är mycket dyrare idag.
Visst, jag instämmer i att det är vanskligt att generalisera. Det finns bättre exempel än trådskaparens eget fall för att åskådliggöra problemen för dagens unga.
Inkomsterna har stigit. Men också inkomstskillnaderna. När vi resonerar i så här långa tidsperspektiv måste vi skilja mellan gruppers kollektiva ekonomiska utveckling och enskilda individers ekonomiska "karriär". Att en ingenjör i övre medelåldern tjänar mer än en nybakad teknolog är inget nytt. Den nya tendensen är att en handfull av dagens nybakade teknologer kommer att tjäna mycket, mycket mer än dagens seniorer vågat drömma om. Men vi kommer också att se ett växande andel ingenjörer med betydligt sämre lönestandard än dagens och gårdagens. Om någon på 1960-talet hade talat om "arbetslösa ingenjörer" skulle han ha blivit utskrattad.
Vi ser också växande regionala skillnader. Där jobben finns råder akut bostadsbrist. Och där bostäder finns saknas jobb, och där är framtid allt annat än lysande för framtidens villasäljare. Jag vet att det kan vara svårt för gamla hundar både att sitta och att se sig själva i ryggen.
Så hur är det egentligen med dagens unga? Ordain tycker att "ingen generation har behövt arbeta mindre för att kunna försäkra sig om mat, husrum och kläder". Och det måste man ju instämma i med dagens ungdomsarbetslöshet...
Inkomsterna har stigit. Men också inkomstskillnaderna. När vi resonerar i så här långa tidsperspektiv måste vi skilja mellan gruppers kollektiva ekonomiska utveckling och enskilda individers ekonomiska "karriär". Att en ingenjör i övre medelåldern tjänar mer än en nybakad teknolog är inget nytt. Den nya tendensen är att en handfull av dagens nybakade teknologer kommer att tjäna mycket, mycket mer än dagens seniorer vågat drömma om. Men vi kommer också att se ett växande andel ingenjörer med betydligt sämre lönestandard än dagens och gårdagens. Om någon på 1960-talet hade talat om "arbetslösa ingenjörer" skulle han ha blivit utskrattad.
Vi ser också växande regionala skillnader. Där jobben finns råder akut bostadsbrist. Och där bostäder finns saknas jobb, och där är framtid allt annat än lysande för framtidens villasäljare. Jag vet att det kan vara svårt för gamla hundar både att sitta och att se sig själva i ryggen.
Så hur är det egentligen med dagens unga? Ordain tycker att "ingen generation har behövt arbeta mindre för att kunna försäkra sig om mat, husrum och kläder". Och det måste man ju instämma i med dagens ungdomsarbetslöshet...
Japp, jag håller helt med om att det är vanskligt att generalisera kring en hel generation. Som du påpekar är det inte alla som fått del av det ökade välståndet.billy_baver skrev:
Arbetslösa ingenjörer är dock ovanligt än så länge, och i den utsträckning det finns så hänger det nog till viss del ihop med svårigheter för invandrade ingenjörer att komma in på arbetsmarknaden. Den har dock stigit och var enligt Sveriges Ingejörer 1,5% i augusti (http://www.sverigesingenjorer.se/press/pressmeddelanden/Sidor/enochenhalvprocent_arbetslosa.aspx) men det finns säkert ett mörkertal också.
Ungdomsarbetslösheten (arbetslösa yngre än 25 år) är en stor tragedi, även om den också hänger ihop med att det är många som studerar i den åldersgruppen och räknas som arbetslösa (om man söker extraknäck eller sommarjobb medan man studerar så klassas man som arbetslös i den officiella statistiken).
Nu tänkte jag dock i första hand på den generation som idag blidar familj och då tänkte jag snarare på de runt 25-35, och de har oftast slutat studera och har oftast jobb, även om arbetslösheten är alldeles för hög även för dessa. (7,8% för 25-34 och 5,0% för 35-44 i oktober). Det absoluta flertalet i åldersgruppen 25-35 år har alltså trots allt jobb, vilket givetvis inte innebär att arbetslösheten i denna grupp är acceptabel.
Så, visst, man ska inte generalisera och allt har inte blivit bättre och det har inte blivit bättre för alla, men för det stora flertalet så pekar ändå statistiken mot att vi har mer pengar över än någonsin förut.
Påtal om generalisering: Det problematiska begreppet är "vi". 
Om "vi" stoppar huvvet i ugnen och fötterna i kylskåpet har vi det i genomsnitt rätt bra!
Om "vi" stoppar huvvet i ugnen och fötterna i kylskåpet har vi det i genomsnitt rätt bra!
Är rätt säker på att det är tvärt emot vad du skriver. Studenter som är inskrivna som arbetssökande räknas inte som arbetslösa. När jag var i den situationen för några år sen frågade jag ams och då var jag inte arbetslös, utan arbetssökande och därmed inte med i statistiken.ordain skrev:
När jag sedan hade helt slutat studera men enbart jobbade åtta timmar per månad och var inskriven som arbetssökande var jag inte arbetslös då jag hade ett jobb även om det bara var ett par timmar.
Som jag förstår det räknas man bara som man arbetslös om man till 100% saknar någon typ av sysselsättning. Jobbar du 1 timma i månaden, pluggar eller är i någon "arbetslöshetsågärd" plockas du bort ur statistiken,
Små arbetslöshets-siffror ser bättre ut på nyheterna......
Nu blandar du ihop arbetsförmedlingens egna statistik med sveriges officiella arbetslöshetsstatistik som förs av SCB.Hockhult skrev:
I arbetsförmedlingens siffror ser arbetslösheten mycket lägre ut (arbetsförmedlingen säger 248 573 arbetslösa, SCB säger 395 000 arbetslösa). Det är SCBs siffror som är de officiella och som nämns på nyheterna när man uttrycker arbetslöshet i procent. Arbetsförmedlingens siffror redovisas ibland som den "öppna arbetslösheten" och är alltså markant lägre av skäl som du anger.
Förändringen att heltidsstuderande som söker jobb räknas som arbetslösa genomfördes under 2007. Du kan läsa om förändringen här: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____209330.aspx
Sammanfattning vad jag hörde på nyheterna i morse:
Stefan fölster på svenskt näringsliv menar att "klyftorna" i samhället minskat samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat.
Med klyftor menar han då att konsumtionen har blivit allt mer jämnt fördelad sedan 80-talet. Folk med låga inkomster konsumerar mer, rika allt mindre.
Tittar man även på fritid menar han också att dom med lägre inkomster har allt mer fritid (på frivillig basis) och de med högre inkomster allt mindre, och att trenden fortsätter.
Kommentarer till hans uttalande?
Stefan fölster på svenskt näringsliv menar att "klyftorna" i samhället minskat samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat.
Med klyftor menar han då att konsumtionen har blivit allt mer jämnt fördelad sedan 80-talet. Folk med låga inkomster konsumerar mer, rika allt mindre.
Tittar man även på fritid menar han också att dom med lägre inkomster har allt mer fritid (på frivillig basis) och de med högre inkomster allt mindre, och att trenden fortsätter.
Kommentarer till hans uttalande?
Och att människor med goda inkomster minskar sin skuld, eller?Nyfniken skrev: