Nej jobbar inte med pensionsförsäkringar. Hur man väljer att spara sin pengar är nog mycket upp till var och en. Men alla bör vara medvetna om att det behövs att man sparar pengar alt. amorterar av sina skulder.-MH- skrev:Så inte nog med att du vill binda dina pengar i huset, du vill binda pengar fram till pensionen i pensionsfonder?
Låter som en synnerligen dålig idé, möjligen bra för någon som tror att de kommer jobba med samma saker, leva med samma människor, ha samma intresse till de dör.
Du jobbar inte som pensionssäljare, "aktier"?
..och det finns "försäkringar" där man kan plocka ut pengarna när man vill.
Det är givetvis upp till vara och en om man vill finansiera SMS-lån, avbetalningsköp osv. Riskerna är också därefter.ajn skrev:
Sedan har vi då i Sverige en insättningsgaranti det är korrekt. Men jag skulle nog titta på hur denna har fungerat i de fall som banken/kreditmarknadsbolaget gått omkull. i fallet Custodia så tog det ung. 6 månader innan pengarna betalades ut och någon ränta under dessa 6 månader blev det inte för spararna.
Sedan finns det också bra exempel som när Svenska staten i höstas tog över Kauphing Sverige enbart för att säkra inlåningskunder. Där gick det snabbt.
Beppo skrev:
Det kunde varit jag som skrev detta. Också 32 år, vi amorterar c:a 50.000:- /år men planerar att öka till 60.000:- /år. Vi har lån på dryga två miljoner. Alltså en amorteriingstid på c:a 30 år. Men med en trolig inflation kan amorteringen säkerligen ökas med tiden och amorteringstiden kortas.
Jag är helt med på resonemanget att leva i nuet och att spara med bra avkastning, men jag kommer aldrig känna mig riktigt fri.
Jag räknar med en snittränta omkring 5% vilket jag tror är fullt realistiskt. Många här verkar räkna med en snittränta omkring 3% vilket jag inte anser motiverat ur ett historiskt perspektiv. Borträknat skatteåterbäringen så har vi i så fall en realränta på c:a 3.5% (ej medräknat inflation, men den ser jag som ett nollsummespel - sparade buffertpengar blir mindre värda och likaså lånet). Det innebär att för varje amorterad krona så har jag 3.5% avkastning varje år i resten av mitt liv. Slå det om ni kan...
Att varje amorterad krona tar 20-30 år att få tillbaka kan kännas mentalt jobbigt, men då har man inte räknat med "ränta på ränta" effekten, alltså ju mindre lån desto mer kan vi amortera eller spara eller ha kul för varje månad.
Dessutom slipper man konflikten med sig själv om man ska "nalla" lite av buffertpengarna eller ej...
En annan positiv faktor är att man slipper oroa sig för framtida priser på huset, inflation eller defalation, och framtida räntelägen.
Så har jag räknat och motiverat för mig själv att ha en relativt hög amortering. Finns säkert en del hål i resonemanget, men i slutändan kan man inte komma ifrån att det känns otroligt skönt att se lånen minska.
Ska säga det också att trots att vi amorterar mycket så bor och mår och lever vi bra. Vi har inte jättemycket pengar och vi tjänar inte speciellt bra, men vi har sett till att minimera våra onödiga utgifter utan att fört den sakens skull snåla.
Enligt bruksvärdesprincipen så utgör hyran som tas ut av bla. kapitalkostnad. Mao så finns det i varje hyresrätt ett "hypotetiskt lån" där räntan är 5 årig bunden ränta och fastighetsbelåning på 60% av priset. utgör ungefär hälften av hyran kan jag tro. Så om hyran är 6000kr så är räntan 3000kr och "lånet" då 720 000kr på lägenheten om genomsnittsräntan är 5%. En 40 åring "amortering" skulle i så fall innebära hyresgästen bör lägga undan 1500kr i månaden för sitt boende och man kan då på så vis klara av hyran som pensionär med räntan från sparpengar.Dublin skrev:
Men jag vill påstå att dte på lång sikt är bättre att äga sitt eget boende då lånet förhoppningsvis inte ökar i takt med inflationen vilket den gör i en hyresrätt år för år.
Redigerat:
Nja, man har ju haft en bostad...ajn skrev:
Motsvarande "tumregel" för en i hyresrätt är ju att spara ihop motsvarande summa som en husägare hade amorterat av (+ att han i hyresrätt måste även spara ihop till eventuell prisökning av huset han inte hade).
Hyresrättsinnehavaren kan räkna av de renoveringskostnader han sluppit betala för att behålla värdet på ett hus.Nyfniken skrev:
Lite off topic kanske men jag tror att folks skäl till husköp skiljer lika mkt som ambitionen att betala lånen. Husköpet är viktigt av många skäl, för min del är det frihet, även ekonomisk sådan. Jag vill därför delge min väg att nå den drömmen, kanske den kan inspirera någon.
Jag köpte mitt hus för två år sedan och amorterar enbart på topplånet (ganska hårt). Jag tycker man bör vara beredd på att det kan bli några hundår i början då man antagligen inte kan vara säker på om man vid en plötslig/påtvingad försäljning får ut summan man betalade för huset ,utan att hamna i stor skuld. (detta ser jag som ett absolut måste för tryggheten).
Nu när jag känner mig trygg med värdehöjningen är min ambition att hamna under en normal lägenhetshyra med alla kostnader. Min förra lägenhet kostar idag över 6000 i hyra och el, huset kostade något mer i drift per månad när jag köpte det för 765000:-. Hela tiden jag bott i huset har jag sett över kostnaderna för uppvärmning och sänkt dem bl.a. genom isolering+övergång från olja till pellets. Så nu har jag långt lägre kostnader än för min gamla hyresrätt och vet att skillnaden kommer att öka och lägenheten blir bara dyrare medan huset blir billigare, det går snabbt. Skillnaden börjar jag nu renovera köket för.
Vart vill jag komma med det här? Jo, ett "bra" husköp kan bla. ses som...
1. investering
2. sparande
3. Ett sätt att minska sina boendekostnader
4. pensionsförsäkring
...Troligen bland de bästa man kan ha dessutom. Troligtvis gör man förtjänst redan efter några år. Var beredd på några hundår i början men sedan övergår de i ren förtjänst då du kan styra och minska dina kostnader vilket inte går i en hyreslägenhet. Inflationen värdeminskar bottenlånet och din lön höjs medan boendekostnaderna reelt minskar i förhållande till en hyreslgh. Om man har en ränta på låt säga 3,5% och inflationen ligger på 2%, då gör ni vid ett miljonlån redan en fet förtjänst om ni varje månad har samma ränte+driftkostnader som hyreskostnaderna för er gamla lägenhet.
Mina skulder är en nödvändig del av målet och jag tänker inte amortera något av bottenlånen av ovanstående skäl. Alla har säkert egna tankar men jag ville bara visa mitt resonemang. Men alla har sin egen målsättning, gör den gärna lönsam också. Gör huset till en del av livet för det blir det oavsett och lev på vägen, ha roligt med nya huset och finn nya hobbies att tex renovera, trädgård osv.
Jag köpte mitt hus för två år sedan och amorterar enbart på topplånet (ganska hårt). Jag tycker man bör vara beredd på att det kan bli några hundår i början då man antagligen inte kan vara säker på om man vid en plötslig/påtvingad försäljning får ut summan man betalade för huset ,utan att hamna i stor skuld. (detta ser jag som ett absolut måste för tryggheten).
Nu när jag känner mig trygg med värdehöjningen är min ambition att hamna under en normal lägenhetshyra med alla kostnader. Min förra lägenhet kostar idag över 6000 i hyra och el, huset kostade något mer i drift per månad när jag köpte det för 765000:-. Hela tiden jag bott i huset har jag sett över kostnaderna för uppvärmning och sänkt dem bl.a. genom isolering+övergång från olja till pellets. Så nu har jag långt lägre kostnader än för min gamla hyresrätt och vet att skillnaden kommer att öka och lägenheten blir bara dyrare medan huset blir billigare, det går snabbt. Skillnaden börjar jag nu renovera köket för.
Vart vill jag komma med det här? Jo, ett "bra" husköp kan bla. ses som...
1. investering
2. sparande
3. Ett sätt att minska sina boendekostnader
4. pensionsförsäkring
...Troligen bland de bästa man kan ha dessutom. Troligtvis gör man förtjänst redan efter några år. Var beredd på några hundår i början men sedan övergår de i ren förtjänst då du kan styra och minska dina kostnader vilket inte går i en hyreslägenhet. Inflationen värdeminskar bottenlånet och din lön höjs medan boendekostnaderna reelt minskar i förhållande till en hyreslgh. Om man har en ränta på låt säga 3,5% och inflationen ligger på 2%, då gör ni vid ett miljonlån redan en fet förtjänst om ni varje månad har samma ränte+driftkostnader som hyreskostnaderna för er gamla lägenhet.
Mina skulder är en nödvändig del av målet och jag tänker inte amortera något av bottenlånen av ovanstående skäl. Alla har säkert egna tankar men jag ville bara visa mitt resonemang. Men alla har sin egen målsättning, gör den gärna lönsam också. Gör huset till en del av livet för det blir det oavsett och lev på vägen, ha roligt med nya huset och finn nya hobbies att tex renovera, trädgård osv.
Evas sambo (Micke):
Efter att ha skumläst denna tråd blir jag lite förvånad.
Det verkar pågå en slags debatt hur vida man ska amortera eller inte på sin bostadsfinansiering. Det talas också om föredragna mönster eller tumregler för hur man tydligen ska agera här.
I min, då kanske enkla värld, inbillar jag mig att alla ekonomiska flöden är ett resultat av miljontals beslut, så väl rationella som emotionella. Att varenda individuellt familjeförhållanden och ekonomiska förutsättning skulle kunna rationaliseras till ett enkelt "man ska amortera för att.." respektive "man ska inte amortera för att.." tycker jag känns mycket naivt.
Allt handlar om att maximera sitt rörelsekapital och att investera detta klokt i livsglädje såväl som säkrande av framtida ekonomisk tillväx.
Hur detta görs, måste väll varje enskild person få bedöma för sin individuella situation.
/Micke
Efter att ha skumläst denna tråd blir jag lite förvånad.
Det verkar pågå en slags debatt hur vida man ska amortera eller inte på sin bostadsfinansiering. Det talas också om föredragna mönster eller tumregler för hur man tydligen ska agera här.
I min, då kanske enkla värld, inbillar jag mig att alla ekonomiska flöden är ett resultat av miljontals beslut, så väl rationella som emotionella. Att varenda individuellt familjeförhållanden och ekonomiska förutsättning skulle kunna rationaliseras till ett enkelt "man ska amortera för att.." respektive "man ska inte amortera för att.." tycker jag känns mycket naivt.
Allt handlar om att maximera sitt rörelsekapital och att investera detta klokt i livsglädje såväl som säkrande av framtida ekonomisk tillväx.
Hur detta görs, måste väll varje enskild person få bedöma för sin individuella situation.
/Micke
Om man jämför hyra av en lägenhet med driftkostnader + ränta på ett hus så missar man en sak. Underhåll & reparationer på huset. När hyresgästens kylskåp går sönder ringer man hyresvärden som kommer med ett nytt. När husägarens kylskåp går sönder får man betala själv. Allt kostar inte som ett kylskåp. Omläggningar av tak, dräneringar, ny värmepump eller panna och att måla om kåken kostar 10-50ggr mer än ett kylskåp.
Slår man ut det på än oändlig tidsaxel så får man vara beredd på att lägga 1-3% av husets värde på att hålla det i skick över tiden.
Slår man ut det på än oändlig tidsaxel så får man vara beredd på att lägga 1-3% av husets värde på att hålla det i skick över tiden.
Inlägget kanske inte var riktat till mig men jag håller med till fullo. I mitt ovanstående inlägg preciserade jag kanske inte renovering/underhåll men som jag lät framgå är det givetvis medräknat och därför tillåter jag mig jämföra med kostnader för hyreslgh. Renoveringar ger värdehöjning och ökad levnadstandard för att nämna något värdehöjande, sen kan man även vidta direkt lönsamma förändringar som sänker ens kostnader också. Sedan hjälper det om man kan fixa själv utan inhyrd hjälp (de flesta kan, jag hade tummen mitt i förut men man lär sig, det har jag det här bra forumet till) -och just nu kan man komma över tex ett kök billigare än för något år sedan.Swetrot skrev:
Vi är så pass gammaldags att vi vill amortera av på våra lån. För tillfället amorterar vi cirka 4000 i månaden och om vi fortsätter ha samma totalkostnad (amortering + ränta) är lånen borta 2023. Känns skönt att vara skuldfri före 60. Men vi köpte vårt hus 1993 så vi fick ett höjdarpris.
Ha ha.. vilken långbänk det här har blivit ; )
En tanke bara som inte den här tråden har behandlat (har bara skumläst)... Vissa människor väljer hellre att leva för att bo och vissa andra hellre att bo för att leva!
Hänger ni med?
Alltså hur folk gör med sina amorteringar är så oändligt individuellt.
Ser ofta folk som skriver att de aldrig kan tänka sig att ha ett högt lån och som måste bestämt amortera för att på nåt sätt rätfärdiga sin existens? Men då får väl det stå för dem? Vi anser å andra sidan att vill man betala för att leva i sitt boende då har man högre levnadskrav än de som "nöjer" sig med en hyresrätt eller ett billigare hus.
T e x betalar många 7.000 - 10.000 kr/mån för en skaplig hyresrätt. Det kanske är helt rätt för dem? Men det går inte att jämföra 230 kvm nybyggt hus med dubbelgarage och bästa tänkbara läge. Nära till den bästa skolan i stan och mycket populärt område med trevliga grannar. Egen swimming pool och gönskande tomt på 1.ooo kvm. Bergvärme med poolvärme och frikyla via ventilationen, relaxavdelning med bubbelbad och bastu m m...
Lägg därtill att huset och planlösning är ett eget ritat förslag som legat och grott i flera år. Underhålls fri putsad fasad med aluminuimklädda fönster osv...
Med ett lån på 3.ooo.ooo kr och en ränta på 4% utan amortering är det lika mycket som att bo i hyresrätt utan allt detta!!
Att amortera eller inte är kanske inget man prioriterar högst med ett stort lån? Men allt kan ändras med tiden. När barnen är utflyttade, inflationen gör att värdet på huset stigit, löner ökar m m...
Som sagt, bara en tanke
En tanke bara som inte den här tråden har behandlat (har bara skumläst)... Vissa människor väljer hellre att leva för att bo och vissa andra hellre att bo för att leva!
Hänger ni med?
Alltså hur folk gör med sina amorteringar är så oändligt individuellt.
Ser ofta folk som skriver att de aldrig kan tänka sig att ha ett högt lån och som måste bestämt amortera för att på nåt sätt rätfärdiga sin existens? Men då får väl det stå för dem? Vi anser å andra sidan att vill man betala för att leva i sitt boende då har man högre levnadskrav än de som "nöjer" sig med en hyresrätt eller ett billigare hus.
T e x betalar många 7.000 - 10.000 kr/mån för en skaplig hyresrätt. Det kanske är helt rätt för dem? Men det går inte att jämföra 230 kvm nybyggt hus med dubbelgarage och bästa tänkbara läge. Nära till den bästa skolan i stan och mycket populärt område med trevliga grannar. Egen swimming pool och gönskande tomt på 1.ooo kvm. Bergvärme med poolvärme och frikyla via ventilationen, relaxavdelning med bubbelbad och bastu m m...
Lägg därtill att huset och planlösning är ett eget ritat förslag som legat och grott i flera år. Underhålls fri putsad fasad med aluminuimklädda fönster osv...
Med ett lån på 3.ooo.ooo kr och en ränta på 4% utan amortering är det lika mycket som att bo i hyresrätt utan allt detta!!
Att amortera eller inte är kanske inget man prioriterar högst med ett stort lån? Men allt kan ändras med tiden. När barnen är utflyttade, inflationen gör att värdet på huset stigit, löner ökar m m...
Som sagt, bara en tanke
Å andra sidan....amorterar du duktigt så gillar faktiskt banken dig bättre än strulputten som bränner allt på vin, kvinnor och sång...
Tack vare god och hög amorteringstakt så var det inga problem att få låna upp lite stålar ( eller mycket..) när vårt hus nu byggs upp efter branden.
För vår del har det dåliga valet att amortera ( som vissa säger att det är ) varit ett bra val nu när vi behöver pengar i mängder och mer därtill.
Visst, klarar man av att spara undan "ickeamorteringspengarna" så är det gott nog. Bränner man de pengarna på prylar så då blir det jobbigt när man drabbas som vi gjorde.
Klarar du att kasta upp en mille rätt upp och ner från ena dagen till den andra? Strunta i att amortera. Klarar du inte en miljon så bör du amortera en del. Det är min erfarenhet.
Räntekrascher, lågkonjunkturer osv....det kan man oroa sig för men effekten blir väldigt blek mot om kåken brinner upp och du vill passa på att göra om medans chansen finns..då kostar det!
Tack vare god och hög amorteringstakt så var det inga problem att få låna upp lite stålar ( eller mycket..) när vårt hus nu byggs upp efter branden.
För vår del har det dåliga valet att amortera ( som vissa säger att det är ) varit ett bra val nu när vi behöver pengar i mängder och mer därtill.
Visst, klarar man av att spara undan "ickeamorteringspengarna" så är det gott nog. Bränner man de pengarna på prylar så då blir det jobbigt när man drabbas som vi gjorde.
Klarar du att kasta upp en mille rätt upp och ner från ena dagen till den andra? Strunta i att amortera. Klarar du inte en miljon så bör du amortera en del. Det är min erfarenhet.
Räntekrascher, lågkonjunkturer osv....det kan man oroa sig för men effekten blir väldigt blek mot om kåken brinner upp och du vill passa på att göra om medans chansen finns..då kostar det!
Och lite kan det väl hjälpa att frugan din faktiskt jobbar på banken ...Cheesus skrev: