Har när jag eldat ved också funderat på samma "problem" och kom fram till att det är svårt,kricken_ skrev:
huset kommar ju alltid förbruka samma mängd energi oavsett retur temp.
När jag stypte returen blev den kallare men då kallade automatiken på varmare framledning.
Kom fram till att en diff på ca 5° mellan fram och retur var bäst i mitt fall.
Men det finns säkert flera teorier kring detta också..
Har i en annan tråd fått "bevis" för att just denna stypning av returen är "grejjen" att göra.
Tänkte bara att det kan ju vara bra att få alla dessa påståenden/vetenskaper samlad i denna eminenta tråd.
Helt klart så ökar man ju lagrings kapaciteten med lägre returtemp trots högre framledning men detta ämne är nog värt en utveckling/inveckling även det.
Tänkte bara att det kan ju vara bra att få alla dessa påståenden/vetenskaper samlad i denna eminenta tråd.
Helt klart så ökar man ju lagrings kapaciteten med lägre returtemp trots högre framledning men detta ämne är nog värt en utveckling/inveckling även det.
Hej kricken och alla
Jag har också kommit fram till att sänka flödet är grejen nr 1 när det gäller att få tanken att räcka längre.
Att framledningstemperaturen då kanske måste höjas gör inte så mycket, som vedeldare har vi hett vatten att ta av.
Även om vi vräker ut smällheta temperaturer i radiatorerna så hushåller vi med hetvattnet genom att sänka flödet.
Jag ser det som såhär:
Det blir kallare ute.
Vi höjer framledningstemperaturen.
Vi vill inte/aldrig höja returtemperaturen.
Vi måste därför sänka flödet.
Det är det enda vettiga vi kan göra om vi inte vill bygga om systemet eller skaffa mera vatten.
När man sänker flödet så brukar det uppstå nya jobbiga problem.
Det blir ojämnt varmt på radiatorerna, vissa blir utan flöde, eller nåt.
Det är nu man måste göra de åtgärder som borde vara gjorda från första början (men som sällan/aldrig är det, eftersom det är tidskrävande och jobbigt)
Med så lågt flöde som det bara går att få (och nu snackar vi superlåga flöden) så måste man injustera radiatorsystemet så att det blir önskvärt varmt på alla radiatorer.
Flödet ska vara så lågt att hetvatten hinner svalna/kallna på sin väg ner genom radiatorn.
Det betyder att vattnet i radiatorn nästintill ska stå helt stilla, så låga flöden talar vi om.
Jag anser att huvudstrypningen ska ligga vid cirkpumpen eller nåt och inte bara på radiatorerna.
Finjustering kan ligga på radiatorerna, men när systemet är färdigjusterat så ska åtminstone en radiator vara fullt öppen.
Jag har också kommit fram till att sänka flödet är grejen nr 1 när det gäller att få tanken att räcka längre.
Att framledningstemperaturen då kanske måste höjas gör inte så mycket, som vedeldare har vi hett vatten att ta av.
Även om vi vräker ut smällheta temperaturer i radiatorerna så hushåller vi med hetvattnet genom att sänka flödet.
Jag ser det som såhär:
Det blir kallare ute.
Vi höjer framledningstemperaturen.
Vi vill inte/aldrig höja returtemperaturen.
Vi måste därför sänka flödet.
Det är det enda vettiga vi kan göra om vi inte vill bygga om systemet eller skaffa mera vatten.
När man sänker flödet så brukar det uppstå nya jobbiga problem.
Det blir ojämnt varmt på radiatorerna, vissa blir utan flöde, eller nåt.
Det är nu man måste göra de åtgärder som borde vara gjorda från första början (men som sällan/aldrig är det, eftersom det är tidskrävande och jobbigt)
Med så lågt flöde som det bara går att få (och nu snackar vi superlåga flöden) så måste man injustera radiatorsystemet så att det blir önskvärt varmt på alla radiatorer.
Flödet ska vara så lågt att hetvatten hinner svalna/kallna på sin väg ner genom radiatorn.
Det betyder att vattnet i radiatorn nästintill ska stå helt stilla, så låga flöden talar vi om.
Jag anser att huvudstrypningen ska ligga vid cirkpumpen eller nåt och inte bara på radiatorerna.
Finjustering kan ligga på radiatorerna, men när systemet är färdigjusterat så ska åtminstone en radiator vara fullt öppen.
Redigerat:
Jag har också funderat på samma sak.fth skrev:
Synd att det inte var med en skiss.
Jag vet inte hur denna dubbelshuntkoppling ser ut.
Men någon borde ju veta eftersom kopplingen verkade vara hitech och spjutspets 1949?
Vi har fortfarande ingen skiss på dubbelshuntkopplingen dock...
Är det någon som har en annan äldre bok om rörarbete där det kan finnas information om detta?
Matss: Står det något om dubbelshuntning i "Handbok för rörmontörer" från AB Gustavsbergs Fabriker 1962?
/fth
Dubbelshuntning finns även idag, det kallas oftast 4-vägshunt. Alla shuntar påbyggda på el-, kombi-, oljepannor var eller är av denna princip. ESBE:s företagslogo är en stilisering av principen för en sådan ventil.
I katalogen på sid 56 finns nästan identiskt samma som i museeilänken ovan:
http://infoweb.esbe.se/files/52251/Catalogue%202008_SE_99500290_B_LR.pdf
Det som nämns i Tekno boken är att man kan bygga den av två trevägsventiler som länkas samman mekaniskt.
I katalogen på sid 56 finns nästan identiskt samma som i museeilänken ovan:
http://infoweb.esbe.se/files/52251/Catalogue%202008_SE_99500290_B_LR.pdf
Det som nämns i Tekno boken är att man kan bygga den av två trevägsventiler som länkas samman mekaniskt.
Aha! Nu vet jag hur 4vägsshunten i farmors gamla hus är tänkt att fungera.
Det är naturligtvis en dubbelshuntventil.
Fyrix eller nåt står det på den och den bör inte längre manövreras då teknisk status bedöms vara av kategori ”rör ej”...
Nu vet jag hur 4vägsshunten i farmors gamla hus är tänkt att fungera.Det är naturligtvis en dubbelshuntventil.
Fyrix eller nåt står det på den och den bör inte längre manövreras då teknisk status bedöms vara av kategori ”rör ej”...
Redigerat:
Hej! Det stämmer nog som sagt att det är en 4-vägsshunt som avses i stycket.
Jag hade hoppats att det skulle vara en koppling liknande shuntkopplingen till radiatorerna, som helt enkelt består av en kortslutande shuntledning mellan fram- åter returledning samt en strategiskt placerad strypventil. Se bild 1. Motståndet som strypventilen utgör medför att del av returvattnet strömmar genom shuntledningen och därmed sänker temperaturen i framledningen.
Skulle det inte funka att göra ungefär samma sak i laddkopplet, dvs "kortsluta" panntopp till pannbotten, och placera en strypventil mellan tankbotten och shuntretur? Se bild 2 hur jag menar.
/fth
Jag hade hoppats att det skulle vara en koppling liknande shuntkopplingen till radiatorerna, som helt enkelt består av en kortslutande shuntledning mellan fram- åter returledning samt en strategiskt placerad strypventil. Se bild 1. Motståndet som strypventilen utgör medför att del av returvattnet strömmar genom shuntledningen och därmed sänker temperaturen i framledningen.
Skulle det inte funka att göra ungefär samma sak i laddkopplet, dvs "kortsluta" panntopp till pannbotten, och placera en strypventil mellan tankbotten och shuntretur? Se bild 2 hur jag menar.
/fth
Det blir lite svårt det, jag har ju varken panna eller tank ännu, men man kanske kan sno ihop något med pet-flaskor och sugrör för att testa principen ?
Jag håller som sagt på att bygga ett fritidshus där jag skall ha anläggningen (jag missade faktiskt en oanvänd Parca Norrahammar 312 på blocket för 1000:- idag ).
Någon som är villig att experimentera med sin tank och panna?
/fth
Jag håller som sagt på att bygga ett fritidshus där jag skall ha anläggningen (jag missade faktiskt en oanvänd Parca Norrahammar 312 på blocket för 1000:- idag
).Någon som är villig att experimentera med sin tank och panna?
/fth