Priserna får för min del gå åt vilket håll de vill. Spelar mig ingen större roll.
Men att staten ska gå in och garantera min överkonsumtion för att någon påstått att mitt hus har haft ett värde som motsvarar en konsumtion som vida överstiger mina reala tillgångar är ju helt vansinnigt.
Vad blir det i förlängningen med ett sånt system?
Oj, körde bilen för långt och värdet sjönk, staten betalar. Bensinen tog slut på min långresa, ring till staten.
Jag festade upp min lön och har ingen mat, ring staten.
Jag kan för mitt liv inte förstå varför någon annan än den som skrivit namnteckningen på lånehandlingarna ska stå för fiolerna. Går det åt skogen så är det individens ansvar helt och hållet. Det går ju inte att teckna en brandförsäkring när huset brunnit....
Aldrig i livet att jag kan tycka det är rätt och riktigt att jag ska betala för grannens 3-veckorstripp till Thailand varje jul bekostad av fiktiva värdeökningar. Eller grannens nya bil.
Allt taget på inteckningar som är helt hypotetiska. Amorteringsfritt.
Tonerna har varit ganska så nedlåtande mot den som hellre än lever loppan amorterar på sina lån. Nu när det blåser lite isiga vindar så sitter samma Jeppar och beklagar sig över att banken kräver stålar. Helt plötsligt har de inte ett enda dugg kvar av sin "förmögenhet" och begär då hjälp....
Låt hela skiten braka bäst det vill, har man betalt sitt boende så spelar det ingen som helst roll åt vilket håll marknaden går. Ingen kan kasta ut dig på gatan.
Ska vi tycka synd om familjer som dragit iväg flera hundra tusen spänn på konsumtion de aldrig kunnat haft på sina inkomster?
Inte en chans att jag gör det. Inte ens om de hamnar i en dragig möglig gammal husvagn på en parkeringsplats. Visst, lite synd om barnen kanske men det ingår i föräldraansvaret att kunna planera och leva efter vad plånboken innehåller och inte efter vad ett fejkat värde på en belånad egendom ger för möjlighet till livsstil.
Detta om något gör mig förbannad. Kanske märks?
Men att staten ska gå in och garantera min överkonsumtion för att någon påstått att mitt hus har haft ett värde som motsvarar en konsumtion som vida överstiger mina reala tillgångar är ju helt vansinnigt.
Vad blir det i förlängningen med ett sånt system?
Oj, körde bilen för långt och värdet sjönk, staten betalar. Bensinen tog slut på min långresa, ring till staten.
Jag festade upp min lön och har ingen mat, ring staten.
Jag kan för mitt liv inte förstå varför någon annan än den som skrivit namnteckningen på lånehandlingarna ska stå för fiolerna. Går det åt skogen så är det individens ansvar helt och hållet. Det går ju inte att teckna en brandförsäkring när huset brunnit....
Aldrig i livet att jag kan tycka det är rätt och riktigt att jag ska betala för grannens 3-veckorstripp till Thailand varje jul bekostad av fiktiva värdeökningar. Eller grannens nya bil.
Allt taget på inteckningar som är helt hypotetiska. Amorteringsfritt.
Tonerna har varit ganska så nedlåtande mot den som hellre än lever loppan amorterar på sina lån. Nu när det blåser lite isiga vindar så sitter samma Jeppar och beklagar sig över att banken kräver stålar. Helt plötsligt har de inte ett enda dugg kvar av sin "förmögenhet" och begär då hjälp....
Låt hela skiten braka bäst det vill, har man betalt sitt boende så spelar det ingen som helst roll åt vilket håll marknaden går. Ingen kan kasta ut dig på gatan.
Ska vi tycka synd om familjer som dragit iväg flera hundra tusen spänn på konsumtion de aldrig kunnat haft på sina inkomster?
Inte en chans att jag gör det. Inte ens om de hamnar i en dragig möglig gammal husvagn på en parkeringsplats. Visst, lite synd om barnen kanske men det ingår i föräldraansvaret att kunna planera och leva efter vad plånboken innehåller och inte efter vad ett fejkat värde på en belånad egendom ger för möjlighet till livsstil.
Detta om något gör mig förbannad. Kanske märks?
Min poäng är faktiskt att det är synnerligen ointressant om priserna går upp eller ner. Förutom om man står i begrepp att stiga in i en given bostadsmarknad, eller i begrepp att stiga av.-MH- skrev:
Min kåk har säkert fallit ett par miljoner på sista tiden (dvs från vad den kunde ha varit värd för ett halvår sedan), men vad spelar det för roll så länge jag tänker bo här eller i något annat hus? Ska jag byta så kostar det nya huset oxo mindre.
Att priser går upp och drar med sig produktionskostnaderna är sannerligen inte eftersträvansvärt. Nu, när priserna lugnar sig lite kanske vi kan bo till lite vettigare priser. Det tjänar vi alla på.
Redigerat:
Priset spelar roll när du skall flytta till ettt dyrare hus eller ett billigare hus eller till ett hus som inte har sjunkit/stigit lika mycket i värde procentuellt sett. Se bara skillnaden över landet..
Om du flyttar til ett mindre hus får mindre i mellanskillnad, flyttar du till ett dyrare hus behvöer du inte betala lika mycket i mellanskillnad.
Värdet spelar också roll för de som använder huset som säkerhet för att finansiera sin näringsverksamhet, dvs väldigt många småföretagare. Och om vi pratar om fastigheter i stort, spelar det stor roll i många företagas ekonomi.
Det JAG inte begriper, är att man kan energiskt delta i en diskussion och samtidigt hävda med emfas att den är ointressant. Vad GÖR man om dagarna då egentligen?
Om du inte behöver flytta, är lågt belånad, och aldrig tänker investera i något annat än bankboken, så spelar värdet ingen roll. Det har du rätt i. Men för oss andra så är värdet intressant.
Om du flyttar til ett mindre hus får mindre i mellanskillnad, flyttar du till ett dyrare hus behvöer du inte betala lika mycket i mellanskillnad.
Värdet spelar också roll för de som använder huset som säkerhet för att finansiera sin näringsverksamhet, dvs väldigt många småföretagare. Och om vi pratar om fastigheter i stort, spelar det stor roll i många företagas ekonomi.
Det JAG inte begriper, är att man kan energiskt delta i en diskussion och samtidigt hävda med emfas att den är ointressant. Vad GÖR man om dagarna då egentligen?
Om du inte behöver flytta, är lågt belånad, och aldrig tänker investera i något annat än bankboken, så spelar värdet ingen roll. Det har du rätt i. Men för oss andra så är värdet intressant.
-MH- skrev:Det JAG inte begriper, är att man kan energiskt delta i en diskussion och samtidigt hävda med emfas att den är ointressant. Vad GÖR man om dagarna då egentligen?
Diskussionen ÄR intressant. Sedan har jag en annan uppfattning om vikten av en hög inflation på bostadsmarknaden.Fråga nummer två är värre. Ska försöka skaffa mej någon sorts liv..
EDIT> OT: Ett gott råd till alla företagare:
Sätt ALDRIG din privata bostad som pant för att finansiera ditt företagande. Det räcker med att man satsar all sin tid och kunnande. Man skall inte förlora sin bostad om allt skulle gå åt h-vete.
Låt banken ta risken, det får dom betalt för. Skriv ALDRIG på personliga borgensförbindelser om du har ett AB och lägg inga riskabla verksamheter i en enskild firma.
Redigerat:
Det är ett mycket gott råd, men det är så mycket lättare att ge rådet än att följa det.mycke_nu skrev:
På di.se berättar man hur räntan på företagslån idag ligger 4-6% över Stibor, hur lånen sägs upp av bankerna och att det är svårt att få låna. För många småföretagare finns det ingen annan utväg än att låna av sin egen nettoförmögenhet, och det enda som är tillgängligt är som regel bostaden.
Att skattereglerna dessutom är sådana att man rent av kan plocka ut förmånligt beskattad ersättning från företaget genom att låna ut pengar till det har inte precis sänt rätt signaler.
Jag tog bort råden, för de var så dåliga. På det sättet får man inga lån, ingen bank lånar ut till nystartat AB utan borgen, och slänger man in huset får man ung. halva lånekostnaden.mycke_nu skrev:
Alterantivet är förstås att inte starta något företag eller att lägga ner det man har. Visst, ett tjänsteföretag kräver kanske inga lån, men om du skall köpa en verkstad?
Se här
http://di.se/Avdelningar/Artikel.as...nId=Ettan&menusection=Startsidan;Huvudnyheter
Redigerat:
mycke_nu undrade apropå bostadsrätter: "Naturligtvis finns det ett samband, men hur sätter man värdet på fastigheten? "
I stort sett baseras värdet på vad en marknad är beredd att betala. Exempelvis för att hyra bostad, eller något annat man kan hitta på med sin fasta egendom. Ett tomt hyreshus i Stockholms innerstad är oerhört mycket mera värt än ett som är fullt uthyrt. Detta beror på att hyresmarknaden är reglerad, och att ett bostadshus utan hyresavtal lätt överförs till BRF, som inbringar oerhört mycket mer iochmed att vi då talar om en helt oreglerad marknad.
I stort sett baseras värdet på vad en marknad är beredd att betala. Exempelvis för att hyra bostad, eller något annat man kan hitta på med sin fasta egendom. Ett tomt hyreshus i Stockholms innerstad är oerhört mycket mera värt än ett som är fullt uthyrt. Detta beror på att hyresmarknaden är reglerad, och att ett bostadshus utan hyresavtal lätt överförs till BRF, som inbringar oerhört mycket mer iochmed att vi då talar om en helt oreglerad marknad.
Här har vi en intressant diskussion.-MH- skrev:Det JAG inte begriper, är att man kan energiskt delta i en diskussion och samtidigt hävda med emfas att den är ointressant. Vad GÖR man om dagarna då egentligen?
Om du inte behöver flytta, är lågt belånad, och aldrig tänker investera i något annat än bankboken, så spelar värdet ingen roll. Det har du rätt i. Men för oss andra så är värdet intressant.
"Värdet" på mitt tak, mina väggar och mitt golv är för mig att kunna gå in, stänga dörren om mig och ha det varmt och gott samt veta att det är JAG ( eller rättare sagt min fru...
)och ingen banknisse, börsen eller den heliga marknaden som råder över mig och mitt boende.Enda sättet att vara säker på att ha den kontrollen är att äga sin egendom själv, att amortera bort sina lån. Att sitta och vara teoretiskt rik på pappret är totalt ointressant. Siffror på ett papper kan jag med skriva ut och hävda att det är sanningen om min förmögenhet även om den teoretiska förmögenheten inte ens motsvarar värdet på bläcket och pappersbiten.
Det är just där många sitter nu, teoretiska värderingar har gjort realiteten sur och riktigt bitter för många.
Boende är för mig livskvalité och inte spekulation. Om sen andra tycker att de enda tongångarna som får vara i ett forum om husekonomi är de tongångar som bara lovprisar de ständiga klippen och värdeökningarna är något jag inte kan göra något åt.
Är det "synd" om de som förlorat sin "förmögenhet" och nu inte kan ha kvar dyra villan, dyra bilen och dyra resorna??? Nä, tycker faktiskt inte ett dugg synd om dem. Inte för en sekund kan jag gråta över en familj som istället för att amortera bort 60-70.000 om året lagt pengarna på kortsiktigt lyxkonsumtion.
Ett sjukt system med ständigt ökande priser har gett folk möjlighet att spendera pengar som förväntats komma in i framtiden redan nu. När sen den bubblan spricker och det är Pay-Back-time så ska vi andra gå in och betala via statliga garantier? Ingen kan väl anse det vettigt?
Sparar på bankboken? Inte mycket. Jag investerar i roligare saker än siffror på banken. Saker som ger återbäring och ger mig tid över till annat.
Men jag särar skarpt på boendekostnader och familjens väl och ve mot mitt konto för "roliga saker/roliga affärer" .
Aldrig att jag satsar mitt hus och hem på min business. Det är en helt annan sak.
Värdet på huset är för mig att kunna vara ledig utan att huset och bilen försvinner, vara hemma med barnen när de är små utan att fogden knackar på dörren för att jag inte klarat mina betalningar. Att slippa jäkt och stress och magkatarr över miljoners miljoner i skulder samt osäkerheten över hur länge det håller. Det kan jag inte uppnå på annat sätt än att jag betalar av mina lån.
Sosse har jag aldrig varit och kommer väl antagligen aldrig bli men käre före detta Landsfadern Göran Persson använde ett uttryck som jag gillar skarpt " Den som är satt i skuld är icke fri".
Så sant som det är sagt.
/ Stofilen Cheesus som nyss fyllt 38.
Ta ett lån, så kan du investera i fler roliga saker. Du tycks behöva det, för något så grinigt var det länge sedan jag läste.
Vad händer när du måste flytta Cheesus? Spelar värdet av din bostad fortfarande ingen roll för dig då?
Jag hade också ett obelånat hus ett tag (*). Men sen då? Vad vinner jag på det? Man kan ju inte göra något skoj eller intressant eller lönsamt med de pengarna som är BUNDNA i huset. Så jag tog ett jävla lån och investerade i en annan betydligt roligare framtid än att vara beroende av mitt 9-5 jobb i 30 år till. Det hade jag inte kunnat om inte värdet på huset hade ökat 80% på 8 år.
Rätt eller fel är upp till var och en att avgöra, men här har du ett exempel på att belåning är bra.
(*) Hade egentligen en 25% belåning, men kunde betala av det om jag velat.
/MH som nyss fyllt 38.
Vad händer när du måste flytta Cheesus? Spelar värdet av din bostad fortfarande ingen roll för dig då?
Jag hade också ett obelånat hus ett tag (*). Men sen då? Vad vinner jag på det? Man kan ju inte göra något skoj eller intressant eller lönsamt med de pengarna som är BUNDNA i huset. Så jag tog ett jävla lån och investerade i en annan betydligt roligare framtid än att vara beroende av mitt 9-5 jobb i 30 år till. Det hade jag inte kunnat om inte värdet på huset hade ökat 80% på 8 år.
Rätt eller fel är upp till var och en att avgöra, men här har du ett exempel på att belåning är bra.
(*) Hade egentligen en 25% belåning, men kunde betala av det om jag velat.
/MH som nyss fyllt 38.
Du vet väl att det där i lika hög grad gäller kontanter och bankmedel också...Cheesus skrev:
Vad är den teoretiska förmögenheten av en hundring? Inte mycket. Det är en skuldförbindelse från Riksbanken, som kan gå upp och ner i värde. Mest ner.
Råkade just på den här sidan...
http://motbilder.se/2008/10/12/den-nya-nya-ekonomin-var-ocksa-ett-pyramidspel/
http://motbilder.se/2008/10/12/den-nya-nya-ekonomin-var-ocksa-ett-pyramidspel/