Vad jag förstår är det en totalrenovering ni står inför, och det har dessutom läckt in vatten. Passa på att rikta upp taket när ni lägger om det, dvs att ni river av allt ner till takstolarna så att ni kan besiktiga dem fullständigt (särskilt ovansidan som man inte ser under spåntaket). Många gamla takstolar är gjorda av fyrkantsvirke och sviktar med tiden påtagligt. Ofta sjunker nocken från väggbandet och in mot muren. Råspånt och papp sedan.
Många vurmar för spåntaken, men jag är av annan uppfattning. Ofta är de skadade av läckage och fyllda med sot, trädnedfall och annat. Om jag skulle ha ett spåntak skulle jag endera lägga ett nytt som undertak eller ha en bod med det. Att bevara ett spåntak som inte längre har någon funktion känns tveksamt.
Många vurmar för spåntaken, men jag är av annan uppfattning. Ofta är de skadade av läckage och fyllda med sot, trädnedfall och annat. Om jag skulle ha ett spåntak skulle jag endera lägga ett nytt som undertak eller ha en bod med det. Att bevara ett spåntak som inte längre har någon funktion känns tveksamt.
Först som sist ska ni vara medvetna om att kostnaderna snabbt springer iväg ifall ni överväger en komplett upprustning till roten. Att bara vidta enklast tänkbara åtgärd för att hejda förfall KAN medföra dubbel kostnad. Men i ert fall kan detta vara sitt pris värt. Alltså: Säkra tak och grund tillfälligt tills ni bekantat er med stället. Fundera igenom projektet noga, och konsultera sakkunniga. I synnerhet om ni först bara använder det som fritidshus behölver ni inte alls ha panik.
Om tomten består av berg i dagen bör ni vara observanta. Sådana grundförhållanden medför ibland fickor, där grundvatten/ytvatten blir stående. Att huset fortfarande existerar tyder dock på att dräneringen varit tillfyllest. Varje förändring, varje ingrepp och varje byte av konstruktion och material medför dock risker. Som Mr Handyman redan har påpekat är det ett hälsotecken att huset har en krypgrund med fungerande ventilation.
Ni kan mycket väl behålla denna grundtyp och installera golvvärme ovanpå nytt bjälklag. Golv av sten eller keramiskt material kommer mer till sin rätt på värmslingor än trä. Och väljer ni golvvärme räknar jag det faktiskt som en dygd att inte överdriva golvisoleringen. Värmeförlusten bidrar till en fuktfri grund. En mer ingenjörsmässig lösning är att utveckla er nya krypgrund till en varmgrund, där också utrymmet under huset är isolerat, ventilerat och temperaturkontrollerat.
Om tomten består av berg i dagen bör ni vara observanta. Sådana grundförhållanden medför ibland fickor, där grundvatten/ytvatten blir stående. Att huset fortfarande existerar tyder dock på att dräneringen varit tillfyllest. Varje förändring, varje ingrepp och varje byte av konstruktion och material medför dock risker. Som Mr Handyman redan har påpekat är det ett hälsotecken att huset har en krypgrund med fungerande ventilation.
Ni kan mycket väl behålla denna grundtyp och installera golvvärme ovanpå nytt bjälklag. Golv av sten eller keramiskt material kommer mer till sin rätt på värmslingor än trä. Och väljer ni golvvärme räknar jag det faktiskt som en dygd att inte överdriva golvisoleringen. Värmeförlusten bidrar till en fuktfri grund. En mer ingenjörsmässig lösning är att utveckla er nya krypgrund till en varmgrund, där också utrymmet under huset är isolerat, ventilerat och temperaturkontrollerat.
Sorry, läste ej ordentligt, är det så att taket läcker räcker det inte att byta enstaka plattor...
Hej! Intresset bara växer och i samma takt växer antal frågor. Jag har bestämt mig för att tillfälligt fixa taken på gården så de är täta inför vintern. Vill inte stå i regn och rusk med öppet tak...
Omläggning med råspont, papp osv får vänta till våren.
Vi ska såklart i första hand städa ur huset så snart affären är i hamn. Ut med korkmattor och fram med trägolven igen. Sen måste vi väl lyfta på golven för att se i vilket skick grunden är. Ser allt bra ut så tilläggsisolerar om det finns behov. Eftersom takhöjden inte är den bästa (2.02 i köket) så bygger vi inte på golven. Det får troligen bli bergvärme med radiatorer.
Nu tänkte jag passa på att lyfta en fråga om väggarna. Vi vill regla på en "installationsvägg" invändigt för att kunna dra ny el m.m. (Slippa synliga kabeldragningar). Dock så vill ´vi absolut inte flytta daggpunkten och riskera timmerstommen, Så hur ska vi då gå till väga? Isolera med cellulosa? Vilka skivor ska vi välja?
Sedan tänkte jag kolla med er vad ni tror om värdet/köpet av gården. Vi bor ca 3 mil utanför Örebro. (Vekhyttan heter byn) I köpet ingår skulle jag tro ca 1 ha åkermark, 1 ha gallrad skog plus trädgården på kanske 2000 kvm. Överenskommen köpesumma 450 000. ?! Plus avstyckningskostnad lagfart m.m. Ok?
Omläggning med råspont, papp osv får vänta till våren.
Vi ska såklart i första hand städa ur huset så snart affären är i hamn. Ut med korkmattor och fram med trägolven igen. Sen måste vi väl lyfta på golven för att se i vilket skick grunden är. Ser allt bra ut så tilläggsisolerar om det finns behov. Eftersom takhöjden inte är den bästa (2.02 i köket) så bygger vi inte på golven. Det får troligen bli bergvärme med radiatorer.
Nu tänkte jag passa på att lyfta en fråga om väggarna. Vi vill regla på en "installationsvägg" invändigt för att kunna dra ny el m.m. (Slippa synliga kabeldragningar). Dock så vill ´vi absolut inte flytta daggpunkten och riskera timmerstommen, Så hur ska vi då gå till väga? Isolera med cellulosa? Vilka skivor ska vi välja?
Sedan tänkte jag kolla med er vad ni tror om värdet/köpet av gården. Vi bor ca 3 mil utanför Örebro. (Vekhyttan heter byn) I köpet ingår skulle jag tro ca 1 ha åkermark, 1 ha gallrad skog plus trädgården på kanske 2000 kvm. Överenskommen köpesumma 450 000. ?! Plus avstyckningskostnad lagfart m.m. Ok?
Glömde skriva att det står en ladugård, smedja, brygghus, hönshus och ytterligare ett uthus på tomten.
Det lät intressant! Bidrag för att renovera antar jag då?
Ja, och jag tror att förutsättningen för att få bidrag är att det är en byggnad som har förlorat sin ursprungliga funktion. De flesta smedjor tex, används inte längre som smedjor.
Kontakta din länsstyrelse, så får du mer och tillförlitligare information.
Och kontakta ditt länsmuseums byggnadsantikvarier. De kan ge råd, åka ut och titta på byggnaderna, föreslå åtgärder och rekommendera hantverkare samt hjälpa till att leta fram information om gården. Kostnadsfritt.
Kontakta din länsstyrelse, så får du mer och tillförlitligare information.
Och kontakta ditt länsmuseums byggnadsantikvarier. De kan ge råd, åka ut och titta på byggnaderna, föreslå åtgärder och rekommendera hantverkare samt hjälpa till att leta fram information om gården. Kostnadsfritt.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
lillfisken skrev:
Jag skulle välja så egenskapslika material som möjligt, det vill säga att välja en cellulosaisolering i någon form. Att tilläggsisolera på insidan gör timmerstommen kallare och då riskerar man skador (under förutsättning att ni ska bo permanent, rör det sig om ett fritidshus som är växelvis uppvärmt och kallställt är det tvärtom, bör jag tala om). Cellulosa beter sig precis som trä vilket ju är bra, det har fuktutjämnande egenskaper så en diffussionspärr är i regel onödigt.
Men så tänker jag: vi upptäckte att det fanns en hel del gammal panel från sekelskiftet och framåt 20-talet under all denna masonit. Vill ni inte ha något sådant synligt, om det finns? Visst, det är skitbökigt med synliga ledningar men å andra sidan tycker jag att det bidrar till känslan att det faktiskt är ett gammalt hus. Själv tycker jag att det är väldigt trevligt med strömbrytare i bakelit.
Ja mycket intressant läsning!
Är inte så hemma på priserna i Örebro län, men det låter väl rimligt. Det beror ju på vad huset är i för skick, men 22000kvm är ett rejält utrymme. Ligger de sammanhängande, så är det ju ännu bättre.
När det gäller att ta upp golven så behöver ni säkert göra det för att rikta/sala upp dem och få dem dragfria. Däremot brukar man kunna inspektera grunden ändå, t.ex. genom en inspektionslucka i själva grunden eller nån lucka i en garderob etc. Det är skönt att göra så snart som möjligt, och luckan ska väl byggas om den inte redan finns, så man kan årlig koll på grunden, trossbotten och fukten där.
Normalt brukar man väl kolla under huset innan man köper, men går det inte så går det inte. Vi hade ingen lucka på landet f.ö. Halva grunden som var utan källare var stäng, men i höstas för snart ett år sen gjorde jag en lucka. Det är rätt skönt att kunna kolla allt eftersom.
När det gäller att ta upp golven så behöver ni säkert göra det för att rikta/sala upp dem och få dem dragfria. Däremot brukar man kunna inspektera grunden ändå, t.ex. genom en inspektionslucka i själva grunden eller nån lucka i en garderob etc. Det är skönt att göra så snart som möjligt, och luckan ska väl byggas om den inte redan finns, så man kan årlig koll på grunden, trossbotten och fukten där.
Normalt brukar man väl kolla under huset innan man köper, men går det inte så går det inte. Vi hade ingen lucka på landet f.ö. Halva grunden som var utan källare var stäng, men i höstas för snart ett år sen gjorde jag en lucka. Det är rätt skönt att kunna kolla allt eftersom.