Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
OK, svar del 1:mycke_nu skrev:
Ja, vad f-n man måste ju ha intressen. Vissa gillar fotboll.
Nej allvarligt skämtat, mitt knep för att lyckas som forskare (i den mån jag nu har det) är att bara göra saker som intresserar mig. Är det inte kul, blir det inte bra.Ja, här får gärna de med professionell erfarenhet av många installationer under lång tid gärna höra av sig. Men, jag läste i stort sett alla trådar om jordfelsbrytare innan jag startade den här; och jag tyckte inte att jag hittade många inslag som visade på att proffsen skulle tycka att vissa märken var avsevärt *farligare* än andra. Och jag hävdar vidare att det är ett område som det skulle vara mycket svårt att skaffa sig någon erfarenhet om. Det händer helt enkelt inte tillräckligt ofta att jfbn inte löser ut, och att det leder till skada, för att man skall kunna säga något statistiskt säkert om det.mycke_nu skrev:
Frågan om vilka villkor som måste vara uppfyllda för att erfarenhet skall ge en rättvis bild av någon slags objektiv sanning är mycket intressant, och ganska mycket större än vi får plats med att ge rättvisa här; men jag läste t ex en mycket intressant rapport om en strukturmekanisk analys av en gammal amerikansk täckt träbro igår. Slutsatsen är att man vid 1800-talets början lyckades att bygga ett fackverk som ligger mycket nära det teoretiskt optimala bara baserat på erfarenhet innan ingenjörskonsten mäktade med att räkna på konstruktionen. Man refererar till slutsatsen att det fungerar när det gäller träkonstruktion; för trä fallerar inte sprött, dvs det ger många tecken ifrån sig innan det går sönder, och en mästarsnickare som observerat många konstruktioner under lång tid kan alltså bygga erfarenhet som gör att hans känsla för konstruktionen kommer att ligga mycket nära den strukturmekaniska analysens resultat. (Rapporten finns på: http://www.ce.jhu.edu/bschafer/haer/2002/brown_haer_report.pdf)
Det samma gällde inte konstruktioner av gjutjärn, ett material som blev populärt under 1800-talet och som ligger till grund för den industriella revolutionen. Gjutjärn går nämligen sönder sprött, utan några direkta signaler innan brott. Och erfarenhetens oförmåga att bygga säkra konstruktioner var faktiskt en stor del i intresset för strukturmekanik och den explosion av utveckling inom området som vi såg då. Jordfelsbrytares säkerhetsfunktion över tid är nog tyvärr mer likt gjutjärn än trä är jag rädd.
Min egen erfarenhet av det här fick jag på mitt första jobb som civ. ing. på SKFs forskningslab. Mina arbetskamrater som utförde proven hade gjort detta i 20-30 år eller mer. De hade en erfarenhet av lagers uppförande även när dessa kördes långt utanför sina specificerade toleranser som få andra i världen lyckas samla på sig under ett yrkesliv. Det var inte ofta de inte kunde svara på vad utgången av en provserie skulle bli innan provet ens var startat. (Jag kommer t ex ihåg när man ringde Shell oil och påpekade att de hade ändrat sammansättningen och egenskaperna i smörjoljan till det sämre; Shells egna ingenjörer svarade uppbragt; "Men ingen i hela världen skall kunna märka den skillnaden". Struntprat, den gav helt andra värden. Så jag fick en stor respekt för erfarenhet, som jag fö tog med mig in i forskarlivet, jag är empiriker och inte teoretiker.
MEN, enligt då rådande teorier så skulle fettsmörjning av lager inte fungera (även fast det bevisligen gjorde det) så en av forskarna byggde en teori som byggde på ett ganska orimligt antagande; satte upp en testserie; gick ner och frågade i labbet vad resultatet skulle bli och ändrade sedan sitt test så att han fick testlagren att skära när varvtalet och belastningen tvärt sänktes en lång tid in i testet. Detta resultat gick stick i stäv med vad den församlade erfarenheten sa skulle hända, och det var nog faktiskt det han blev mest nöjd med, bara i andra hand att hans teori blev verifierad. Men så blir ju forskare gladast när resultaten är non-obvious "osjälvklara", och mer "osjälvklart" än att det går stick i stäv med mer än 100 års samlad erfarenhet av de främsta experterna i värden blir det inte.
Min eget jobb gick naturligtvis som det brukade; jag byggde ett mätsystem och när vi veriferade så frågade teknikern vilket värde jag fick. "13 milliradianer", svarade jag. Han kastade ett öga med mer än 40 års erfarenhet på den ickelineariserade signalen på oscilloskopet och sa "Njae, det tror jag inte på. Det är nog en faktor tre för mycket. " Efter att ha gått igenom mina beräkningar så hittade jag stället där jag glömt att dividera med pi...
(Fick man en spänn för att pi:n man glömt... fortsättning följer i del två.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Del 2, forts från del 1:mycke_nu skrev:
Vad glad jag blir att du tar upp den mänskliga faktorn i synnerhet och flygplan i allmänhet. Det förra är nämligen fokus för min forskning; min doktorsavhandling handlade om hur man med hjälp av visualisering skulle kunna hjälpa en operatör att korrekt avgöra vilka larm som är riktiga och vilka som är falska (i datasäkerhetsammanhang). Jag visar först mha "the base-rate fallacy" att det är just falsklarmsundertryckningsförmågan som är dimmensionerande i sammanhanget, operatören kommer att ha tröttnat på falsklarm långt innan problem med detektionssannolikhet kommer att uppstå. Så frågan om hur man får hela systemet alltså "system-operatör" att som helhet uppföra sig som bäst ligger mig mycket varmt om hjärtat (men det är svårt...)
Just flygbranschen är fö extremt dåligt på den här frågan. Snacka om att gå med arschlet före in i framtiden. Jag har ganska stor insikt i JAS-projektets styrsystem eftersom vi som institution var delaktiga i det på Chalmers (samt även styrdatorerna till Arianne-raketerna och den moderna bilelektroniken där man skall införa fly-by-wire även i fordon), även om det skall tilläggas att jag personligen inte jobbade med det. Just JAS är ett intressant exempel i det att skälet till att det är så funktionssäkert är just det att man infört stor redundans i systemet. Styrdatorn och alla elektriska kretsar är tripplerade hela vägen ut till hydraulställdonet som rör klaffarna. Eftersom vi pratar el här så kan det vara intressant att berätta hur man löst övergången till hydraulventilen; man gör sk magnetflödessummering, dvs kärnan i solenoiden som styr själva ventilen har tre separata lindningar; en för varje kanal. En lindning är i sig inte kraftfull nog att överrösta de två andra, så om en kanal felfungerar på värsta sätt, alltså genom att ge helt motsatt styrsignal mot den önskade, så klarar de andra två lätt av att dra tillbaka magnetfältet till noll och vidare åt andra hållet till ett helt korrekt utslag. En vacker lösning; man har redundansen bevarad så långt ut till överlämingspunkten det bara går.
Sedan är militärflyg också en bra övning i krasst ingenjörstänkande; styrdatorn för JAS är inte spridd rent fysiskt i planet; så det finns ett ganska uppenbart common-mode failure, nämligen att en granat/robot eller splitter från en slår igenom hela styrdatorn och slår ut den hel och hållen med alla tre kanalerna borta på en gång. Hur har man löst det här problemet? Med någon hydraulisk-mekanisk backup som kan träda in? Nej, man har helt krasst placerat styrdatorn precis bakom pilotens stol, med resonemanget att en träff i datorn då med stor sannolikhet kommer att döda eller skada piloten på ett sådant sätt att det ändå är färdigfluget... Notera att det här resonemanget inte gäller för den tvåsitsiga övningsversionen; där har man pilotredundans; så för att minska risken för just detta common-mode failure så har man placerat styrdatorn i ett badkar av titanpansar så att den skall klara ganska svåra träffar. (Det blir för tungt/dyrt att skydda piloten/piloterna så dessa är fortfarande shit-out-of-luck).
Men, vad det gäller human factors och flygsäkerhet så får vi skilja på två olika saker. Dels har vi underhåll och test av funktion, och dels användning. Och notera att skämtet om hunden bara tar upp piloten; det är ingen som på fullt allvar hävdar att hunden skall sitta och bita i servicemekanikerna på marken när de pillar med planet. Tvärtom; ett av skälen till att flygplan håller sig så bra i luften som de gör är att vi bygger dem så att de har så mycket redundans att de kan hålla sig flygande även om; en motor stannar; en pilot blir sjuk; en hydraulledning springer läck osv. Och det som kan påverka flygsäkerheten om det går sönder eller vi inte kan göra redundant, det byter vi ut och kontrollerar enligt mycket strikta regler och intervall (det finns tom lagstiftning som reglerar det, exv vad gäller lager och drifttimmar).
Nu är det i flygsammanhang inte helt självklart hur man skall göra underhåll på bästa sätt. Ett berömt exempel är från Amerikanska arméflyget under andra världskriget, där statistikerna upptäckte att flygplan störtade oftare pga service än pga brist på service; när man rör i ett mekaniskt system så ökar risken att det går sönder, och även risken att man inte sätter ihop det på rätt sätt (jmf SAS senaste Dash-haverier; fö ett skitplan...) Så man förlängde helt enkelt vissa service intervaller så att man nådde rätt avvägning mellan risken att störat pga av felaktig service och risken att störta pga av utslitning av någon kritisk komponent. I elsammanhang så kan man väl nämna järnvägens signalsystem som är gjort på ett sådant sätt att man måste koppla flera kablar fel för att exv en signal skall visa fel färg, det räcker inte att bara byta plats på en eller två. Detta för att minska risken för fel vid service och installation.
Vad gäller operatören/piloten så är det lite annorlunda man kan grovt säga att det finns två skolor; Boeing och Airbus. Boeing håller principen om "pilot in command" högt, och har filosofin att planet är där för att hjälpa piloten fatta rätt beslut. Och så har vi de där grodätarna som står för motsatsen; dvs att om man nu måste ha en pilot i sin fina cockpit så skall han ha så lite som möjligt att säga till om. Erfarenhetsmässigt så visar sig Boeings skola fungera bätter, Airbus har haft en del rena människa-maskin-katastrofer pga sin inställning. (Det är dessutom alldeles för mycket elektronik i dem, jag hade forskarkollegor som vägrade att flyga A330... Av ren dj-a princip alltså.
Nu är flygbranschen ultrakonservativ i det här avseendet, det är bara under galgen som de tvingats att inse att man inte kan skylla alla pilotfel på piloten, eftersom denne i det aktuella fallet inte kunde göra annat än fel. Om någon vill läsa något om det här så rekommenderar jag varmt Bruce Tognazzinis "When Interfaces Kill: What Really Happened to John Denver" (http://www.asktog.com/columns/027InterfacesThatKill.html) Han är fö ammatörpilot och har en hel del annat att säga om hur bakvänt man fortfarande beter sig inom flygbranschen; även om vi långt ifrån vet allt om hur man optimerar systemet maskin-människa så vet vi faktiskt betydligt mer än vad flygbranschen låtsas om.
Så vad har då det här för bäring på jfb-fallet? Jo, jfbn har ingen användare som sådan, så hundanalogin faller bort, det finns ingen pilot; jfbn flyger alldeles utmärkt solo.
Den är enkel och billig och har därför ingen redundans att tala om inbyggd från början, så erfarenheten, bla från flyget, lär oss då att funktionskontroll och utbyte med jämna intervaller är det enda som hjälper. Bara för att kasta ur sig något så tror jag att en gång om året för en central brytare kunde vara lämpligt. (Det här är fö något som tillverkarna av jfb håller med mig om, det är inte för inte som det står "test monthly" eller liknande. I det här fallet så är nog dock intervallet satt så lågt för att jogga mekaniken i brytaren och förhindra att den kärvar i stängt läge, inte för att man tror att åldringsbeteendet är sådant att månataligt test är nödvändigt.) Risken att göra fel och försätta jfbn ur spel vid test är minimal; använd en testare i uttagen eller tryck åtminstone på den inbyggda knappen. Om man inte tar isär något så riskerar man inte att sätta ihop det fel igen. Så även underhållssituationen är tilltalande vad gäller felsannolikheter.Så om du vill vara säker på att just *din* jfb kommer att fungera så är det bara test som gäller. Du påpekar mycket riktigt att folk glömmer att göra det; jämför t ex med de senaste brandvarnarekommendationerna som påbjuder nätanslutet; men även här har flyget, bilindustrin osv lösningen. Upprätta en checklista och följ den. Själv så lade jag pengarna som blev över på jfbn på ett gäng extra brandvarnare med olika funktionsprincip och jag testar och byter batterier i dessa varje första advent. Som du påpekar så är det jobbigt att bryta strömmen, man måste gå och stänga av datorer, osv, och klockor måste ställas om. Just klockproblemet kunde man lösa genom att göra testet i samband med övergång till vinter/sommartid, då man ändå måste ställa om de klockor som det är fråga om (det är ju närmast bra att de i så fall står och blinkar, eftersom man då inte riskerar att glömma ställa om dem och bli lurad av dem senare). Men visst, det gäller ju mig; jag vet att det är problem med populationen i stort. En lösning man ibland måste ta till där är att ta bort skyddsutrustning; eftersom avsaknaden så gör att folk skärper sig, istället för att köra på i någon falsk trygghet. Jmf Gen. George Patton: "The two most dangerous weapons the Germans have are our own armored halftrack and jeep. The halftrack because the boys in it go all heroic, thinking they are in a tank. The jeep because we have so many God-awful drivers." Patton anser att det extra skyddet som "pbvn" ger är ett hinder snarare än en hjälp.
Det här tror jag blir mitt sista episka inlägg i den här debatten, även om jag som sagt lever för just de här frågorna. De som inte blivit övertygade vid det här laget kommer aldrig att bli det av mig, här, och jag har även andra föreläsningar att skriva (och ge) inom det här området för folk som jag kan ge underkänt om de inte håller med mig. Och det är ju en mycket tacksammare publik.
(Nej, allvarligt, jag hatar när mina studenter bara håller med mig hela tiden, det betyder att de inte tänker).
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
mycke_nu skrev:
Touché!
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Ja dj-lar, jag läste nog slarvigt där om fas-jord (har inte manualen framför mig). Och jag har undrat hur den ser ut inuti, men inte tagit isär den än. Som du mycket riktigt säger så måste man "flytta" motståndet mellan stiften för att alltid skall bli rätt fas-jord. Jag tycker iofs att om det vore så att den bara skulle fungera med en viss orientering så borde det stå i bruksanvisningen, men i vilket fall så spelar det ingen roll i praktiken. Den fungerar lika bra eller dåligt oberoende på vilket håll jag stoppar in den i uttaget (alltså perfekt i vissa uttag, ibland i andra), så något skumt gör den. Jag skall ta och snäppa isär den och se hur den ser ut inuti.b_hasse skrev:
Watch this space.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Jag tog just isär den och den innehåller tre effektmotstånd om 3.6kOhm, tre glimlampor samt tre dioder. Jfb-knappen är kopplad till två av motstånden och den andra till de återstående. Jag började rita upp schemat, men det är för mycket barn och andra som springer här nu, så jag fick ge upp. Det verkar i alla fall vid första anblick som den gör något smart och mha dioderna kopplar in rätt motstånd över rätt pinnar (alltså fas-jord och nolla-jord). Bruksen är alldeles kortfattad men den tillsammans med märkningen på testaren gör att man måste tro att den röda knappen sluter jord-fas och den gula jord-nolla oavsett hur man vänt den i uttaget. Jag hade spontant trott att det behövdes några fler dioder för att få till det, men jag var aldrig framstående när det kom till analogelektronikkonstruktion; jag fuskade mig bara igenom det lilla jag behövde.lars_stefan_axelsson skrev:
Det är säkert smartare folk som ritat den här.Om det är någon som vill göra en fullständig analys så postar jag gärna bilder på hur den ser ut, så kan ni följa själv.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Men mera allvarligt. Jag hade trott mer på att det var en effekt av jfbn om det inte hade berott på just gruppen. Dvs när jag "fått igång" testaren på en grupp så gick den bättre senare. När jag gick till en annan så var jfbn "trögstartad" igen tills jag "fått igång" den på den gruppen också. osv.lars_stefan_axelsson skrev:
Med min egenhändigt gjorda testare så spelade det som sagt ingen roll. Träff varje gång, i varje uttag (utom det med fuljord förstås).
Jo, det anade jag nog. Det var bara ett cheap-shot från min sida ;-)lars_stefan_axelsson skrev:
Som alltid är det ett nöje att läsa utläggningar av någon som verkligen kan sitt ämne, och det verkar du göra. Vad gäller JFB problematiken så visar väl dina egna praktiska svårigheter på fallgroparna med att som novis, om än välutbildad sådan, försöka testa saker själv.
Nu har jag en Gotlandsgård att sätta tigersågen i!
Over and out.
Intressant det här med redundans är tex NASAs rymdfärja som kör tre system och majoritetsbeslut samma som JAS alltså. Systemen är också utvecklade av olika företag. Sen smäller dessa pga skumisolering och trasiga oringar.
Just det här att piloten ska vara den som slutligen bestämmer kommer snart att vara historia tror jag. I bilar är det snart helt borta därför att förare i allmänhet inte är bättre än bilen. Dvs i den större delen av fallen så tar datorn bättre beslut än föraren alltså är det bättre rent statistiskt att datorn alltid tar besluten även om den 50:e gången kanske någon stryker med.
Sen det här med att inte röra det som funkar är alldeles sant. Bevisligen har jag förstört mycket när jag bara ville "kontrollera" funktionen och hjälpa till med lite fett/olja/rengöring etc. Som det heter :att "If it ain't broken don't fix it".
Risken då överförd till JFB är väl att man inte ska ta isär för att kolla vilken kvalitet det är på komponenterna inuti bara för att vara säker på att toleranserna är bra. Jag tror liksom LSA att det är mer eller mindre samma skrot som sitter i de dyra som i de billiga. Det som KAN skilja däremot är att av de dyrare kanske varenda en testas före lev., lite mer genomtänkt desig osv.
Sen kan man ju genom ren självbevarelsedrift undvika många tillfällen där JFB skulle "rädda" en. Den skyddar ju tex inte mot strömvanding mellan fas & nolla. Tex byta kablar som är dåliga, inte stå i vatten barfota när man håller på med elmaskiner osv.
Skulle även vara intressant att höra "proffsens" motiveringar till varför den dyra modellen är bättre än den billiga? Dör färre med dyra JFB eller minskas skadorna? Brinner kåkar mindre ofta där dyra JFB är installerade eller är det rent "tyckande" som visar sig i deras plånbok. 10% på 1000 blir ju mer än 10% på 250.
Just det här att piloten ska vara den som slutligen bestämmer kommer snart att vara historia tror jag. I bilar är det snart helt borta därför att förare i allmänhet inte är bättre än bilen. Dvs i den större delen av fallen så tar datorn bättre beslut än föraren alltså är det bättre rent statistiskt att datorn alltid tar besluten även om den 50:e gången kanske någon stryker med.
Sen det här med att inte röra det som funkar är alldeles sant. Bevisligen har jag förstört mycket när jag bara ville "kontrollera" funktionen och hjälpa till med lite fett/olja/rengöring etc. Som det heter :att "If it ain't broken don't fix it".
Risken då överförd till JFB är väl att man inte ska ta isär för att kolla vilken kvalitet det är på komponenterna inuti bara för att vara säker på att toleranserna är bra.
Jag tror liksom LSA att det är mer eller mindre samma skrot som sitter i de dyra som i de billiga. Det som KAN skilja däremot är att av de dyrare kanske varenda en testas före lev., lite mer genomtänkt desig osv.Sen kan man ju genom ren självbevarelsedrift undvika många tillfällen där JFB skulle "rädda" en. Den skyddar ju tex inte mot strömvanding mellan fas & nolla. Tex byta kablar som är dåliga, inte stå i vatten barfota när man håller på med elmaskiner osv.
Skulle även vara intressant att höra "proffsens" motiveringar till varför den dyra modellen är bättre än den billiga? Dör färre med dyra JFB eller minskas skadorna? Brinner kåkar mindre ofta där dyra JFB är installerade eller är det rent "tyckande" som visar sig i deras plånbok. 10% på 1000 blir ju mer än 10% på 250.
Om man säger så här, dom "billiga" har oftare fel vid leverans, sämre "likformighet" på värden vid test, jag vet ett fabrikat som mycket ofta hade för hög utösningsström och det var ett typiskt lågprisalternativ (nu borta från marknaden), hissklämmor som löper så trögt att man tror att förbindningen är ok men när man provdrar i tråden lossnar den mycket lätt, tål upprepade utlösningar sämre.
Orsaken till att jag inte vill använda dåligt matr. är att det kostar mig stora pengar att åka och byta saker som jag sålt och har garanti på. Ett exempel är när jag för många år sedan "fyndade" ljusrelän för under en hundring sålde dom för c:a 200:- pluss montage, när sedan vintern kom och dom slutade att fungera om temperaturen var under -15 fick jag åka och byta alla gratis till ett annat fabrikat som kostade nära dubbelt mot det jag hade fått när jag sålde mina billiga. Det blev dyrt och kallt och en nyttig läxa.
Orsaken till att jag inte vill använda dåligt matr. är att det kostar mig stora pengar att åka och byta saker som jag sålt och har garanti på. Ett exempel är när jag för många år sedan "fyndade" ljusrelän för under en hundring sålde dom för c:a 200:- pluss montage, när sedan vintern kom och dom slutade att fungera om temperaturen var under -15 fick jag åka och byta alla gratis till ett annat fabrikat som kostade nära dubbelt mot det jag hade fått när jag sålde mina billiga. Det blev dyrt och kallt och en nyttig läxa.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Jo, om jag jobbade med installationer eller sålde material så skulle jag också välja kvalité, av just de skälen du nämner; dvs din tid kostar pengar, du har underhållsansvar för många installerade enheter och därför har den statistiska skillnaden mellan produktserier med få resp. många måndagsexemplar chans att göra genomslag. Inom mitt eget området så köper jag t ex bara hårddiskar från vissa tillverkare; men eftersom jag som sagt är medveten om att jag egentligen inte kan samla tillräcklig erfarenhet av fel (de är helt enkelt för få), och inte kan avgöra skillnaden genom någon annan undersökning så ser jag också till att ta backup.elmont skrev:
Men om man som jag bara köper enstaka, som i fallet med elmateriel, man leva med uppenbara kvalitetsskillnader (hissklämmorna är ju en sådan sak som man lätt märker skillnad på) och man kan verifiera de funktioner man beror på så kan den ekonomiska analysen se annorlunda ut. Som exempel så har jag bara köpt kvalitetsuttag från Elko en gång, och det sprack naturligvis i botten, medan de billiga jag fått från Hornbach aldrig har krånglat. Därmed inte sagt att jag inte tror att Elko gör bättre grejjor, bara att jag inte köper tillräckligt många för att jag skall ha en rimlig chans att märka skillnaden...
Nej, nu *måste* jag ta tag i arbetet; även om det är tråkigt.
Eftersom vi är inne på mycket räknade så har jag roat mig med att göra en överslagsräkning på hur mycket tid man har lagt ner på att komma på en teoretisk modell över sanolikkheten att den ena eller andra typen av JFB löser eller inte löser.
Som alla vet så är tid=pengar i 99% av fallen i samhället idag.
Omvandlat i pengar så skulle man få MÅNGA dyra JFB för tiden som har lagts ner på allt räknade för att komma fram till att en billig jfb är lika säker som en dyr för den enskilde konsumenten.
Kopplar man sedan dessa i serie så inser var och en att det borde bli hur säkert som helst.....
Som alla vet så är tid=pengar i 99% av fallen i samhället idag.
Omvandlat i pengar så skulle man få MÅNGA dyra JFB för tiden som har lagts ner på allt räknade för att komma fram till att en billig jfb är lika säker som en dyr för den enskilde konsumenten.
Kopplar man sedan dessa i serie så inser var och en att det borde bli hur säkert som helst.....
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Ja, det är ju det fina med att vara gds:are. Man behöver inte betala för tiden. Och man kan sätta en hel del av den på nöjeskontot; bästa sättet att få frun att sluta tjata om städning och jag vet inte vad; häng på dig verktygsbältet. ;-)sverre skrev:
Personligen, så kan jag dessutom hävda att jag *får* betalt för de av mina inlägg som rör min forskning. Det faller under högskolans sk "tredje uppgift" dvs samverkan med det omgivande samhället.
Nej, allvarligt, vill du fråga en forskare något, och det inte skulle ta för lång tid att få fram svaret, så är han/hon egentligen skyldig att svara enligt förordning reglerad i lag. Men det finns iofs inga direkta domar, och det är inte direkt reglerat i brottsbalken, så jag skulle inte bli för högljud om någon vägrade. Det är tyvärr inget problem i praktiken; allmänheten vet inte om det här, så man blir inte direkt nedringd, bara någon enstaka journalist ibland. De allra flesta skulle nog bli glada om någon visade intresse.Det är vanligt att man kopplar dem i serie. Man vill att den som är närmast lasten ska lösa ut i första hand.lars_stefan_axelsson skrev:
Den som sitter tidigare kallas då "selektiv JFB". Den har kräver högre ström för att lösa ut och är dessutom tidsfördröjd. En selektiv JFB får inte användas ensam för personskydd.
Att koppla två JFB parallellt verkar vara en mycket dålig idé. Då kanske man kan räkna ut att det är bättre med en billig än två dyra!!
Jag hoppas att det är förbjudet.
Jag tycker att jag själv är ganska nördig ibland, men du slår mig!lars_stefan_axelsson skrev:Ja dj-ar. Nu förlorade jag sömn över min jfb ändå. Men av helt andra skäl. Hur nördig är jag på en skala?
/Hasse
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Kul att veta, det verkade som sagt logiskt att göra så.b_hasse skrev:
Ja, jag menade egentligen att man delade upp anläggningen i flera delar, jmf en grupp med separat jfb till kyl/frys, en annan till resten. Men det förstås, om man vill vara *riktigt* säker på att ens jfb inte skall lösa ut onödan så skall man koppla så många som möjligt parallellt till samma gruppb_hasse skrev:Att koppla två JFB parallellt verkar vara en mycket dålig idé. Då kanske man kan räkna ut att det är bättre med en billig än två dyra!!
Jag hoppas att det är förbjudet
Och jag rekommenderar mycket riktigt hellre en billig ensam än två dyra parallellt. Och då skall du veta att på mitt jobb är jag ändå långtifrån värst.b_hasse skrev:Jag tycker att jag själv är ganska nördig ibland, men du slår mig!
/Hasse