Fackmannamässigt utförande

[Spikin]

Visst, du kan ju söka stöd för din tolkning i den heliga koranen om du vill.
Det betyder ju inte att du objektivt har rätt i juridisk mening.

Nu är det HD dom och HD prejudikat som anvisar hur tolkningen kan stödjas .
Bortsett från HD prejudikat så har du helt rätt i din juridiska bedömning som
visar till fantastisk insikt om juridikens snåriga vägar.
Upplysningsvis går det även bra med kokboken men du kanske redan
har prövat det tolkningssättet .
Processrätt är givetvis läran om potatismos , beklagar om det missförståtts..
Svar på TS fråga är att inte bruka toan utan knipa ihop och använda buskaget
för sina nödvändiga göromål .

 

[Claes Sörmland]

Har du inte läst frågan ? Det står klart och tydligt att frågan avser ej fackmässigt utförd tjänst.

Det frågan handlar om är:

Aktiebolaget menar att de har ett avtal med entreprenörsföretaget så att entreprenaden omfattade arbetet A+B.

Entreprenörsföretaget menar att avtalet endast omfattar A.

Det är vad man tvistar om, om B någonsin avtalades om. Om B aldrig ingick i avtalet kan B inte reklameras. Om B aldrig ingick i avtalet kan B heller inte ha utförts fackmässigt eller icke fackmässigt.

Frågan om fackmässighet blir således sekundär till frågan om vad avtalet omfattade.

Om B ingick i avtalet så har entreprenörsföretaget inte levererat, det behövs således ingen diskussion om fackmässighet. Det är alltså inte så att det är något fel på fackmässigheten gällande B, tjänsten har i sin helhet inte utförts. Där ligger i så fall ett avtalsbrott, ett fel i tjänsten.

Återigen är frågan om fackmässighet sekundär eller inte alls relevant.

A= Renovering av ett badrum
B= Utbyte av gamla gjutjärnsavloppsledningar i golvet under badrummet

 

[Farstatjej90]

Att det inte finns en lag för avtal om köp av tjänst mellan företag har jag och flera andra påtalat
i flertal inlägg. Vi är helt överens med HD .
Att HD i ett prejudikat pekar på att stöd för tolkning av Gemensamma partsviljan för dispositiv rätt även kan sökas i andra lagar kan inte avvisas med " kan inte plocka upp en hänvisning ".
HD uttrycker sig klart och tydligt i den saken ( det kan inte bli bättre än så)
Det är juridiskt mycket stor skillnad mellan "bevis för att en specifik lag är tillämplig" och
användning av andra lagar som stöd för tolkning av Partsviljan i dispositiv rätt .
Att HD anger många lagar , andra länders lagar , juridiska läroböcker visar hur tolkningsättet
har uppfattas och hanterats av juridiken och att HD starkt påtalar det genom sin skrivning .
Att denna dom blivit prejudikat visar hur viktigt ämnet är då ingen specifik lag finns.
Riktlinjer för tolkning som HD anger i prejudikat är ingen allmän diskussion om principer
som HD för , utan det är avgörande vägledning som HD funnit nödvändig att ange.

Det finns såklart inga "bevis" för att någon lag är tillämplig. Ingen jurist hade uttryckt sig så....

 

[Claes Sörmland]

För att komma vidare i tråden:

Man kan väl titta på prof. Christina Rambergs sammanställning av gällande avtalsrätt:

https://www.avtalslagen2020.se/

Frågan gäller ju om byte av rören i golvet är avtalat som en del av entreprenaden eller inte.

Några utgångspunkter:

Avtalslagen 2.1.1:
"Avtalsbundenhet uppkommer genom att parterna ger uttryck för sina avsikter att binda sig rättsligt och når en ovillkorad överenskommelse om bundenhet. För att avgöra om det föreligger uttryck att binda sig rättsligt, ska hänsyn tas till hur parts uttalanden och beteenden skäligen kan uppfattas."

Avtalslagen 2.6.1:
"Enbart tystnad eller passivitet ger inte upphov till avtalsbundenhet."

Avtalslagen 2.6.3
"En anbudsgivare kan inte ensidigt bestämma att motparten ska vara bunden om motparten är passiv och inte aktivt avböjer anbudet (negativ avtalsbindning)."

 

[Jonny Holmström]

Har du inte läst frågan ? Det står klart och tydligt att frågan avser ej fackmässigt utförd tjänst.
Frågan är om Röris har utfört tjänsten ej fackmässigt då röris inte har upplyst köparen om problem
som kan uppstå genom att inte byta ut gammalt cementrör som nu har spruckit och orsakat
stor skada.
Röris som är den starkare parten har upplysningsplikt och avrådandeplikt.
Även om köparen begärt billigaste tjänsten befriar det inte Röris från upplysningsplikten .
Muntligt avtal är dispositivt och för tolkning av Gemensamma partsviljan kan stöd sökas i alla relevanta lagar och regler. Partsviljan Muntligt avtal har svag rättsverkan .

På en direkt fråga till en besiktningsman i samband med en slutbesiktning i ett enfamiljshus om vad fackmässigt utfört arbete är för något

För att komma vidare i tråden:

Man kan väl titta på prof. Christina Rambergs sammanställning av gällande avtalsrätt:

[länk]

Frågan gäller ju om byte av rören i golvet är avtalat som en del av entreprenaden eller inte.

Några utgångspunkter:

Avtalslagen 2.1.1:
"Avtalsbundenhet uppkommer genom att parterna ger uttryck för sina avsikter att binda sig rättsligt och når en ovillkorad överenskommelse om bundenhet. För att avgöra om det föreligger uttryck att binda sig rättsligt, ska hänsyn tas till hur parts uttalanden och beteenden skäligen kan uppfattas."

Avtalslagen 2.6.1:
"Enbart tystnad eller passivitet ger inte upphov till avtalsbundenhet."

Avtalslagen 2.6.3
"En anbudsgivare kan inte ensidigt bestämma att motparten ska vara bunden om motparten är passiv och inte aktivt avböjer anbudet (negativ avtalsbindning)."

Frågan är om det inte bör kallas för bedrägeriförsök eller allmänfarlig vårdslöshet att inte byta ett "för gammalt" rör?
En rörmokares primära kompetens är framförallt att moka ihop (foga ihop) rör med rätt fogteknik till rörledningar för fluidkommunikation.
Att lämna ett debiterat ombyggnadsarbete efter sig som leder till läckage under garanti- eller reklamationstiden är en handling som kan framkalla fara för både folk och egendom.

 

[Spikin]

Det frågan handlar om är:

Aktiebolaget menar att de har ett avtal med entreprenörsföretaget så att entreprenaden omfattade arbetet A+B.

Entreprenörsföretaget menar att avtalet endast omfattar A.

Det är vad man tvistar om, om B någonsin avtalades om. Om B aldrig ingick i avtalet kan B inte reklameras. Om B aldrig ingick i avtalet kan B heller inte ha utförts fackmässigt eller icke fackmässigt.

Frågan om fackmässighet blir således sekundär till frågan om vad avtalet omfattade.

Om B ingick i avtalet så har entreprenörsföretaget inte levererat, det behövs således ingen diskussion om fackmässighet. Det är alltså inte så att det är något fel på fackmässigheten gällande B, tjänsten har i sin helhet inte utförts. Där ligger i så fall ett avtalsbrott, ett fel i tjänsten.

Återigen är frågan om fackmässighet sekundär eller inte alls relevant.

A= Renovering av ett badrum
B= Utbyte av gamla gjutjärnsavloppsledningar i golvet under badrummet

Bra utredning men håller inte för TS ärende .
Avtalet är ett konsensualavtal som slutits muntligt . Efter att tjänst utförts , har köpare
reklamerat att skada uppstått ,som kan härröra sig från tjänsten samt att avtalad tjänst ej fullgjorts.
Vad TS påstår är ej fackmässigt utfört är att Röris inte upplyst Köparen om att risken med att
inte byta de gamla rören . TS anser att Röris har upplysningsplikt och avrådandeplikt och
brustigt i detta och därmed handlat ej fackmässigt. Skada som uppstått har kunnat
förhindras. TS anser att plikterna ingår i avtalets fackmässiga utförande och därmed avtalat .
De måste antagas att Röris haft vetskap om att gamla gjutjärnsrör medför stor risk för stor
skada men trots denna fackmässiga kunskap har Röris ej upplyst avtalsparten Köparen
Röris borde som fackmässig utförare insett vad detta kunde medföra.
Fackmässighet ligger i köpet av tjänst från professionell utförare om inte annat kan antas.
Att tjänsten skall utföras fackmässigt behöver inte villkoras i avtalet eller enligt läran om
bundenhet genom motsats eller passivitet. Röris måste skriftligen avstå
Om Röris upplyst Köparen hade inte föreliggande avtal kommit till stånd .
Lojalitetsplikt föreligger i alla avtal , även dispositiva .
Fackmässigt utförande kan bli viktig i tolkningen av partsviljan och därmed mycket relevant.
Nu skall tvisten inför tinget och parternas gemensamma partsvilja utredas genom
tolkning av partsviljan och därmed vad parterna åsyftat med avtalet.
Dispositivt avtal , fri bevisföring , fri bevisvärdering . Till styrkande av sin tolkning skall TS
söka stöd i KtjL , KKL och köplagen eller andra gällande rättsregler. Resultatet av Tolkningen av Gemensamma partsviljan råder över muntligt dispositivt avtal.
Princip vid lösningen av tvist är att stor hänsyn tas tas till den part som förlitar sig på vad som syns framgå av omständigheterna ( i god tro) vid en objektiv bedömning (tillitsprincipen ) avgörs tvisten till den partens fördel . Parts vetskap respektive ovetskap är betydelsefulla
förhållanden i tolkning av Partsvilja och avtal.

 

[Jonny Holmström]

På en direkt fråga till en besiktningsman i samband med en slutbesiktning i ett enfamiljshus om vad fackmässigt utfört arbete är för något

Frågan är om det inte bör kallas för bedrägeriförsök eller allmänfarlig vårdslöshet att inte byta ett "för gammalt" rör?
En rörmokares primära kompetens är framförallt att moka ihop (foga ihop) rör med rätt fogteknik till rörledningar för fluidkommunikation.
Att lämna ett debiterat ombyggnadsarbete efter sig som leder till läckage under garanti- eller reklamationstiden är en handling som kan framkalla fara för både folk och egendom.

Kan det ha någon betydelse i det här fallet att åtminstone Värme och Sanitet ingår i de system som kallas samhällsbärande ?

VVS = Ventilation ,Värme och Sanitet ( tappvatten och avlopp)

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/...samhet/identifiera-samhallsviktig-verksamhet/

 

[Spikin]

På en direkt fråga till en besiktningsman i samband med en slutbesiktning i ett enfamiljshus om vad fackmässigt utfört arbete är för något

Frågan är om det inte bör kallas för bedrägeriförsök eller allmänfarlig vårdslöshet att inte byta ett "för gammalt" rör?
En rörmokares primära kompetens är framförallt att moka ihop (foga ihop) rör med rätt fogteknik till rörledningar för fluidkommunikation.
Att lämna ett debiterat ombyggnadsarbete efter sig som leder till läckage under garanti- eller reklamationstiden är en handling som kan framkalla fara för både folk och egendom.

För brotten fordras uppsåt . I Röris fall kan det bli fråga om insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt men ingen åklagare kommer att ägna tid åt detta.
Om Röris har haft stor ekonomisk vinning på sitt handlande kan det leda till åtal särskilt om
flera köpare har råkat ut för detta. Går att kolla på Tingsrätt ock KFM .

 

[Farstatjej90]

Bra utredning men håller inte för TS ärende .
Avtalet är ett konsensualavtal som slutits muntligt . Efter att tjänst utförts , har köpare
reklamerat att skada uppstått ,som kan härröra sig från tjänsten samt att avtalad tjänst ej fullgjorts.
Vad TS påstår är ej fackmässigt utfört är att Röris inte upplyst Köparen om att risken med att
inte byta de gamla rören . TS anser att Röris har upplysningsplikt och avrådandeplikt och
brustigt i detta och därmed handlat ej fackmässigt. Skada som uppstått har kunnat
förhindras. TS anser att plikterna ingår i avtalets fackmässiga utförande och därmed avtalat .
De måste antagas att Röris haft vetskap om att gamla gjutjärnsrör medför stor risk för stor
skada men trots denna fackmässiga kunskap har Röris ej upplyst avtalsparten Köparen
Röris borde som fackmässig utförare insett vad detta kunde medföra.
Fackmässighet ligger i köpet av tjänst från professionell utförare om inte annat kan antas.
Att tjänsten skall utföras fackmässigt behöver inte villkoras i avtalet eller enligt läran om
bundenhet genom motsats eller passivitet. Röris måste skriftligen avstå
Om Röris upplyst Köparen hade inte föreliggande avtal kommit till stånd .
Lojalitetsplikt föreligger i alla avtal , även dispositiva .
Fackmässigt utförande kan bli viktig i tolkningen av partsviljan och därmed mycket relevant.
Nu skall tvisten inför tinget och parternas gemensamma partsvilja utredas genom
tolkning av partsviljan och därmed vad parterna åsyftat med avtalet.
Dispositivt avtal , fri bevisföring , fri bevisvärdering . Till styrkande av sin tolkning skall TS
söka stöd i KtjL , KKL och köplagen eller andra gällande rättsregler. Resultatet av Tolkningen av Gemensamma partsviljan råder över muntligt dispositivt avtal.
Princip vid lösningen av tvist är att stor hänsyn tas tas till den part som förlitar sig på vad som syns framgå av omständigheterna ( i god tro) vid en objektiv bedömning (tillitsprincipen ) avgörs tvisten till den partens fördel . Parts vetskap respektive ovetskap är betydelsefulla
förhållanden i tolkning av Partsvilja och avtal.

Är du juridikstuderande?

Tillägg: jag kan inte skriva

 

[Claes Sörmland]

Bra utredning men håller inte för TS ärende .
Avtalet är ett konsensualavtal som slutits muntligt . Efter att tjänst utförts , har köpare
reklamerat att skada uppstått ,som kan härröra sig från tjänsten samt att avtalad tjänst ej fullgjorts.
Vad TS påstår är ej fackmässigt utfört är att Röris inte upplyst Köparen om att risken med att
inte byta de gamla rören . TS anser att Röris har upplysningsplikt och avrådandeplikt och
brustigt i detta och därmed handlat ej fackmässigt. Skada som uppstått har kunnat
förhindras. TS anser att plikterna ingår i avtalets fackmässiga utförande och därmed avtalat .
De måste antagas att Röris haft vetskap om att gamla gjutjärnsrör medför stor risk för stor
skada men trots denna fackmässiga kunskap har Röris ej upplyst avtalsparten Köparen
Röris borde som fackmässig utförare insett vad detta kunde medföra.
Fackmässighet ligger i köpet av tjänst från professionell utförare om inte annat kan antas.
Att tjänsten skall utföras fackmässigt behöver inte villkoras i avtalet eller enligt läran om
bundenhet genom motsats eller passivitet. Röris måste skriftligen avstå
Om Röris upplyst Köparen hade inte föreliggande avtal kommit till stånd .
Lojalitetsplikt föreligger i alla avtal , även dispositiva .
Fackmässigt utförande kan bli viktig i tolkningen av partsviljan och därmed mycket relevant.
Nu skall tvisten inför tinget och parternas gemensamma partsvilja utredas genom
tolkning av partsviljan och därmed vad parterna åsyftat med avtalet.
Dispositivt avtal , fri bevisföring , fri bevisvärdering . Till styrkande av sin tolkning skall TS
söka stöd i KtjL , KKL och köplagen eller andra gällande rättsregler. Resultatet av Tolkningen av Gemensamma partsviljan råder över muntligt dispositivt avtal.
Princip vid lösningen av tvist är att stor hänsyn tas tas till den part som förlitar sig på vad som syns framgå av omständigheterna ( i god tro) vid en objektiv bedömning (tillitsprincipen ) avgörs tvisten till den partens fördel . Parts vetskap respektive ovetskap är betydelsefulla
förhållanden i tolkning av Partsvilja och avtal.

Att huset uppenbarligen behöver ett stambyte hindrar ej en entreprenör från att sluta avtal om ett renovera ett badrum. Ett badrum kan renoveras fackmässigt utan att huset stambyts. Om det sen är lämpligt eller inte, ja det är upp till fastighetsägaren att bedöma. En badrumsrenoveringsfirma har ingen skyldighet att neka sådana uppdrag eller att genomföra undersökningar av kundens avloppsstammar.

Den som är den starkare parten här ju uppenbart beställaren aktiebolaget som kan sina egna byggnader som man har som professionell verksamhet att förvalta och hyra ut.

 

[Claes Sörmland]

Frågan är om det inte bör kallas för bedrägeriförsök eller allmänfarlig vårdslöshet att inte byta ett "för gammalt" rör?
En rörmokares primära kompetens är framförallt att moka ihop (foga ihop) rör med rätt fogteknik till rörledningar för fluidkommunikation.
Att lämna ett debiterat ombyggnadsarbete efter sig som leder till läckage under garanti- eller reklamationstiden är en handling som kan framkalla fara för både folk och egendom.

Frågan är ju hur det avtalade arbetet avgränsas. Det avgörs vid upprättande av avtalet om arbetet.

Här har entreprenörsfirman uppfattat att aktiebolaget önskade ett så litet och avgränsat arbete som möjligt (billigt arbete) i samband med badrumsrenoveringen och detta arbete har också utförts. Aktiebolaget verkar istället ha önskat byte av vissa avloppsrör men har inte lyckats kommunicera detta till entreprenören så att detta arbete blev avtalat och utfört.

En annan tolkning är ju att det faktiskt kommunicerades till entreprenören och är en del av avtalet och att entreprenören glömde bort det, eller ännu värre fuskade för att spara arbete och trots det fakturerade för rörbytet. Vill man som utomstående vända på det kan man hävda att aktiebolaget istället är den bedrägliga parten (sorry TS med detta måste tingsrätten överväga!) och helt enkelt nu i efterhand påstår att man ville ha rören bytta som en del av avtalet fastän man körde på sneakvarianten vid avtalets upprättande för att spara pengar. Svårt att veta för en utomstående.

 

[Spikin]

För att komma vidare i tråden:

Man kan väl titta på prof. Christina Rambergs sammanställning av gällande avtalsrätt:

[länk]

Frågan gäller ju om byte av rören i golvet är avtalat som en del av entreprenaden eller inte.

Några utgångspunkter:

Avtalslagen 2.1.1:
"Avtalsbundenhet uppkommer genom att parterna ger uttryck för sina avsikter att binda sig rättsligt och når en ovillkorad överenskommelse om bundenhet. För att avgöra om det föreligger uttryck att binda sig rättsligt, ska hänsyn tas till hur parts uttalanden och beteenden skäligen kan uppfattas."

Avtalslagen 2.6.1:
"Enbart tystnad eller passivitet ger inte upphov till avtalsbundenhet."

Avtalslagen 2.6.3
"En anbudsgivare kan inte ensidigt bestämma att motparten ska vara bunden om motparten är passiv och inte aktivt avböjer anbudet (negativ avtalsbindning)."

Generella avtalsregler som visar till att Gemensamma partsviljan "uttryck för sina avsikter " styr samt att
hänsyn skall tas till svagare part och part i ond eller god tro. (Tillitsprincipen ) Inget nytt som TS är hjälpt av eller svarar på han fråga.

Viss passivitet kan leda till avtalsbundenhet .
Avtalsvillkor om bundenhet eller ej bundenhet kan visst skrivas in i avtalet , ganska vanligt.

Är professorn jurist ?

 

[Dowser4711]

TS anser att Röris har upplysningsplikt och avrådandeplikt och
brustigt i detta och därmed handlat ej fackmässigt.

Du drar väldigt långtgående slutsatser på väldigt lite information.
Av det vi kan se i SSM-hitoriken så *har* frågan om utbyte av avloppet varit uppe för diskussion.
Altså kan vi stryka hela frågan kring upplysningsplikt.
Det är inte något som har varit okänt för beställare eller utförare.

Den stora frågan är vad som har skett därefter.
Har utföraren berättat vad det kostar och beställaren därefter sagt att man vill ha "billigast möjliga lösning" och varit informerad om att det inte innefattar byte av de aktuella rören, eller har beställaren beställt billigast möjliga lösning *inklusive* byte av de aktuella rören?

Det finns ingen indikation på att något som är möjligt att föra i bevis finns dokumenterat.
Med stor sannolikhet finns det betydligt mer i historien än detta, då vi inte en har tillgång till ett helt meddelande i frågan.

Om det inte finns något som stödjer beställarens uppfattning om vad som har avtalats bör den fackmannamässiga åsikten vara att avråda beställaren från en kostsam juridisk process som har rätt stor risk att kosta denna betydligt mer än de badrumsrenoveringar som behöver göras...

 

[Claes Sörmland]

Är professorn jurist ?

Christina Ramberg har utbildat en stor del av landets jurister:

https://www.su.se/profiles/chra5677-1.189318

 

[Jonny Holmström]

För brotten fordras uppsåt . I Röris fall kan det bli fråga om insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt men ingen åklagare kommer att ägna tid åt detta.
Om Röris har haft stor ekonomisk vinning på sitt handlande kan det leda till åtal särskilt om
flera köpare har råkat ut för detta. Går att kolla på Tingsrätt ock KFM .

Jag hsr en fråga.
Kan det vara en fördel för entreprenören att inte vara certifierad enligt BKR,GVK eller Säker Vatten?

Jag menar att då kan entreprenören förklara sitt handlande med att hen inte kände till det egna ansvaret för sina utförda arbeten.