10 894 läst · 133 svar
11k läst
133 svar
Förskott på arv
Jag svarade på den frågan i inlägg 78.
Nej, det står inte ett smack om vad din tolkning är, eller någon referens till något som stöder dina påhitt.D Daniel 109 skrev:
Det blir uppenbart för alla som läser detta att du har nollkoll, och snickrar ihop påståenden utan förankring.
Du tänker inte svara på frågan eftersom du inte kan. 😊
Jo då, det gör det. Här fanns en rätt bra beskrivning. https://juristjouren.se/det-forstarkta-laglottsskyddet/
Ja, och om du orkade läsa till de sista styckena så hade du sett att just det jag citerade även står där.D Daniel 109 skrev:
Här beskrivs de speciella omständigheterna som kan medföra att man kan få framgång att klaga på gåvan:
”Exempelvis kan det handla om att överlåtelsen sker när gåvogivaren ligger på dödsbädden, eller har skäl att tro att denne har en kort återstående livstid, och därför inte gör en faktisk uppoffring genom gåvan.
Villkoren avseende gåvan. Behåller gåvogivaren nyttan av den bortskänkta och inte gör någon verklig uppoffring kan det tala för att gåvan ska jämställas med testamente. Exempelvis kan det handla om att en förälder skänker bort en fastighet till ett av sina barn men förbehåller sig livslång nyttjanderätt eller rätt till ekonomisk avkastning till egendomen enligt villkor i gåvobrev. Alltså att gåvan överlåts på pappret men att det faktiska användandet (nyttan) av egendomen förblir oförändrad.”
Det är precis det jag skrivit innan.
Så, det är ju bra att du håller med.
Sedan vore det ju bra om du kan svara på frågan…
Det där är inte de sista styckena. Fortsätt gärna läsa även efter den texten.
Jag skulle rekommendera att båda syskon får köpa huset tillsammans för den summa som dina föräldrar behöver få för att lösa ev lån etc och den gåvonivå de är nöjda med. Sedan gör du och syskonet upp om värdet på huset så får hen köpa ut dig.
Vill man ha kvar huset och det köps under taxeringsvärdet så uppstår en latent skatteskuld.
Givetvis är det därför mycket fördelaktigare (om det finns en stor latent vinst, om huset ägts länge och gått upp i värde) att ett syskon får/köper det direkt och ni inte får det tillsammans. Ett normalt förfarande isåfall är att den som blir "utlöst" betalar sin del av skatten, men den som har kvar huset behöver inte betala skatten förns den dagen huset säljs, och får med andra ord "låna" din vinstskatt på obestämd framtid. Säg att det är tex 1.000.0000 - med ett par procent ränta så blir det ganska mycket per år. Därmed finns en stor fördel att få huset, varför du inte ska acceptera en låg värdering utan snarare tvärt om, värderingen ska vara jävligt bra eftersom ditt syskon även får behålla "latenta vinstskatten" (både sin egen del och din del) medan du får betala den till ditt syskon.
Om ni får det tillsammans och ditt syskon köper ut dig för marknadsvärde kan du få skatta för pengarna, ditt syskon får inte "behålla" din del av skatten utan den betalas i skatt. För din del spelar det ju ingen roll. Fördelen om ni får det tillsammans är att NI får göra upp om värdet, inte att ditt syskon gör upp med dina föräldrar.
Jag tycker inte du ska acceptera att ditt syskon får en gåva nu och du får en gåva senare. Hade huset behållits så hade det sannolikt ökat i värde. Den dag du ska få din del av arvet så räknas det utan ränta och utan inflationsjustering. På säg 10 år blir det mycket pengar.
Mitt råd är alltså, antingen "får" ni båda 50% var av huset och gör upp sinsemellan, eller så väntar dina föräldrar och ger gåvan till den dag de kan kompensera dig med "rätt" belopp samtidigt. Sista alternativet är att ditt syskon köper huset för ett så stort belopp att dina föräldrar kan kompensera dig med en gåva som motsvarar gåvan för huset. Det kräver ju att ditt syskon kan och vill betala så mycket att det motsvarar gåvodelen som du ska få, dvs sannolikt ungefär halva marknadsvärdet.
Vill man ha kvar huset och det köps under taxeringsvärdet så uppstår en latent skatteskuld.
Givetvis är det därför mycket fördelaktigare (om det finns en stor latent vinst, om huset ägts länge och gått upp i värde) att ett syskon får/köper det direkt och ni inte får det tillsammans. Ett normalt förfarande isåfall är att den som blir "utlöst" betalar sin del av skatten, men den som har kvar huset behöver inte betala skatten förns den dagen huset säljs, och får med andra ord "låna" din vinstskatt på obestämd framtid. Säg att det är tex 1.000.0000 - med ett par procent ränta så blir det ganska mycket per år. Därmed finns en stor fördel att få huset, varför du inte ska acceptera en låg värdering utan snarare tvärt om, värderingen ska vara jävligt bra eftersom ditt syskon även får behålla "latenta vinstskatten" (både sin egen del och din del) medan du får betala den till ditt syskon.
Om ni får det tillsammans och ditt syskon köper ut dig för marknadsvärde kan du få skatta för pengarna, ditt syskon får inte "behålla" din del av skatten utan den betalas i skatt. För din del spelar det ju ingen roll. Fördelen om ni får det tillsammans är att NI får göra upp om värdet, inte att ditt syskon gör upp med dina föräldrar.
Jag tycker inte du ska acceptera att ditt syskon får en gåva nu och du får en gåva senare. Hade huset behållits så hade det sannolikt ökat i värde. Den dag du ska få din del av arvet så räknas det utan ränta och utan inflationsjustering. På säg 10 år blir det mycket pengar.
Mitt råd är alltså, antingen "får" ni båda 50% var av huset och gör upp sinsemellan, eller så väntar dina föräldrar och ger gåvan till den dag de kan kompensera dig med "rätt" belopp samtidigt. Sista alternativet är att ditt syskon köper huset för ett så stort belopp att dina föräldrar kan kompensera dig med en gåva som motsvarar gåvan för huset. Det kräver ju att ditt syskon kan och vill betala så mycket att det motsvarar gåvodelen som du ska få, dvs sannolikt ungefär halva marknadsvärdet.
Tyvärr så skapar såna här situationer men även arvsskiftet osämja även i de bästa familjerna.F Fru Kan Själv skrev:Ja, du har helt rätt. I det andra äldre föräldraparet I vår familj är det så mkt lättare. Där har vi mkt bättre ek situation än övriga syskon och även om ev kontanter kanske delas lika kommer vi vid tveksamheter att tolka det till syskons fördel då de har det tuffare. Inte så mkt av stort värde men skulle kännas märkligt att försöka få så mkt som möjligt. Där finna även en klok tanke hos föräldrar att se litet extra till den som har det svårt och det är vi helt ok med. I det komplicerade fallet är det däremot så extremt svårt att tala med föräldrar då de bara lyssnar på det mkt dominanta syskonet. Det är litet svårt att förstå hur han kan framställa det på det sätt han gör. Vi är ok med att inte få huset men tycker nog att man bör kompenseras för det med övriga tillgångar. För oss hade det varit mkt klokare att bara dela på 2 men med förbehåll att de har rätt att köpa ut hus. Det vill dock syskonet undvika då det blir för dyrt. Detta trots mkt god ekonomi. Alla inblandade har välordnad ekonomi och är skötsamma. Det är så tråkigt att allt handlar om detta numera.
Jag tycker dina föräldrar bör ta kontakt med en jurist, föräldrarna kanske inte förstår omfånget av vad de planerar och det kanske vore bra att en utomstånde diskuterar med dem.
En duktig jurist kommer att ge råd och se till att ni båda bröstarvingar blir tillgodosedda.
Jag vet inte vilken relation du har till ditt syskon, finns det möjlighet att ni diskuterar och finner någon lösning?
Är du också intresserad av sommarhuset eller är det ekonomiska upplägget som du inte är beredd att godta?
Era föräldrar lever fortfarande och jag tvivlar på att de vill lämna efter sig två barn som ogillar varandra med juridisk tvister pga era föräldrars agerande.
Av allt att döma som TS skrivit så är den relationen ganska dålig. (F.ö. så kanske vi inte ska utgå från att det är TS syskon; det kan lika gärna vara ett syskon till TS äkta hälft).D Danne824 skrev:
Problemet tycks inte vara hur arvet/förskottet ska delas upp. Det råder knappast några oklarheter beträffande det. Det är snarare det psykopatiska syskonet som är problemet. Psykopater är svåra att hantera.
Bekostnad av värdering ska göras av givaren, dvs framtida dödsbo.K kortis skrev:
Kommunikation inom familjer ser olika ut beroende av konstellationer, familjekultur och sammansättning.
En del kan prata om allt andra har det svårare.
Det kan vara så att ett barn ställer upp och hjälper sina föräldrar som har det besvärligt med tex sjukdomar och föräldrarna önskar kompensera det barnet.
Men personligen tycker jag att att man ska eftersträva att uppnå arvslott mellan bröstarvingar.
Min inställning beror på att man inte kan få full insyn hur familjekonstitutionen är, det finns alltid två sidor på en slant.
Angående en värdering så måste någon visa fastigheten och eventuellt svara på frågor.
För den som inte ska erhålla fastigheten utan kompenseras ekonomiskt är det viktigt att närvara för att kontrollera att värderingen utgår från rätt uppgifter.
Kan tyckas småaktigt men viktigt för att undvika framtida dispyter.
Man ska alltid vända på varenda sten 😉 för att hitta fredliga lösningar.P pmd skrev:Av allt att döma som TS skrivit så är den relationen ganska dålig. (F.ö. så kanske vi inte ska utgå från att det är TS syskon; det kan lika gärna vara ett syskon till TS äkta hälft).
Problemet tycks inte vara hur arvet/förskottet ska delas upp. Det råder knappast några oklarheter beträffande det. Det är snarare det psykopatiska syskonet som är problemet. Psykopater är svåra att hantera.
Eftersom vi endast hör ena parten kan inte jag ta parti för någon annat än att jag förordar att man delar enligt arvslott och inte laglott.
Visst ska man det. Det tycks dock inte vara en framkomlig väg för TS.D Danne824 skrev:
Det är tyvärr inte en lösning på TS problem.D Danne824 skrev:
Föräldrar gör som de vill så länge de är i livet med sin egendom. Inte ska knarkande och totalt frånvarande dotter få något.D Danne824 skrev:
Inte heller rika Jan som inte satt sin fot hos sina föräldrar de senaste femton åren sedan ekonomin ligger på topp.
Utan lilla Kurt som alltid ställer upp