Krav på laddstolpe ideell förening?

[Claes Sörmland]

Jag tycker det är konstigt att boverket inte alls kommenterar vad som ska räknas som tomt till byggnader i detta sammanhang för byggnader som man normalt inte brukar tänka sig en tomt till.

Eftersom vad som är tomt och inte enligt PBLs definition beror på omständigheterna i det enskilda fallet vad som är en tomt och inte så lämnar Boverket detta till fastighetsägaren och byggnadsnämnderna att fundera på tänker jag. Och kommer fastighetsägaren och tillsynen i kommunen inte överens så kan fastighetsägaren överklaga eventuellt beslut om föreläggande.

Och på samma sätt när man ska anse att näraliggande parkeringar hör till en byggnad eller inte.

Detta ges av lagtexten i PBL. För att vara tomt i PBLs mening:

1. Marken får inte vara detaljplanerad som allmän plats. Då är det ej tomt som parkeringarna ligger på.
2. Marken ska vara avsedd för en eller flera byggnader, den eller de uppvärmda byggnader som ärendet gäller.
3. Marken ska ligga i direkt anslutning till byggnaden eller byggnaderna. Med "direkt anslutning" menar lagstiftaren verkligen nära, om t ex en väg ligger emellan så är det inte i direkt anslutning.
4. Marken ska behövas för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål.

Kan man ha parkeringar som ligger nära en byggnad och på samma fastighet men falla utanför lagstiftningen. Det låter ju lite som den är formulerad för att fånga alla typer av konstellationer oberoende av verksamheten, och av om parkeringarna är planerat anordnade av någon.

Ja, se ovan. Det finns säkert mängder av enskilda fall där t ex byggnadens ändamål inte är knutet till parkeringsplatsen.

Jag tänker direkt på vallaboden vid skidspåret som har ett minielelement som håller +5. Byggnad och parkering ligger ihop och spåret går man en liten bit till. Gäller lagen här, eller är den inte tillämplig för att boden inte har en "tomt"? Eller för att parkeringen inte är till byggnaden, utan till skidspåret?

Jag tror inte någon tillsyn skulle driva att lagen gäller här. Och skulle de så förlorar de hos länsstyrelsen är min gissning.

På samma sätt med små moduler med VC vid parkering vid t.ex. vissa naturreservat, vandringsleder etc. Kan man då säga att det är en byggnad till parkeringen och inte en parkering till byggnaden? Definieras verksamhetens behov till 1-2 p-platser eftersom det är så många som kan vara på toaletten samtidigt, eller till alla som parkerar där och någon gång potentiellt kan behöva kissa?

Här faller det nog som du säger på att parkeringens (markens) ändamål inte är för WC. Parkeringens ändamål är för friluftsvistelsen.

Hur blir det med ställen som har stora överdimensionerade grusytor där det skulle gå att parkera massor av bilar, men sällan eller aldrig används till det. Exempelvis tomma industrier och nedlagda vandrarhem som står öde på obestämd tid, men någon kostar på underhållsvärme för att de inte ska bli förstörda i hopp om att det någon gång ska dyka upp en köpare som kan starta någon ny verksamhet.

Här blir det mer problematiskt men bara om ytan upplåts för någons parkering. Och det kräver bygglov.

 

[kisumisu]

För de som bor i lägenhet i stan så är det rimligt att kräva laddplatser både här och där, men inte på landet.

Här håller jag med!

Landsbygdskommuner har även skött det bättre det här med laddplatser. I alla fall om man ser på folkmängden!

Var för ca 1 år sedan på besök till Stockholm. Fanns ingenstans ladda laddhybriden, så blev att köra med bensin istället.

Kan ju bero på dom här politiska besluten pga så dålig laddinfrastruktur i Stockholm som politikerna är och bestämmer i gott och ont....

Sen kan man ju undra varför laddinfrastruktur är så dåligt byggt i Stockholmsområdet.

 

[Claes Sörmland]

Det märkliga är ju att det inte finns någon form av regler som möjliggör undantag för uppenbart orimliga situationer.
Om det skulle krävas omfattande nyinvesteringar som mångdubbelt överstiger fastighetens värde. Om det bedrivs lite eller ingen verksamhet, eller finns få parkerande besökare osv. Om det finns begränsningar i elnätet.

Som jag ser det så kommer det problemet av att man lagt något i en bygglagstiftning som egentligen har andra politiska mål och syften.

Det blir ett problem i bygglagstiftningen för att det enbart går att relatera kravet till byggnaders eller fastigheters egenskaper.
Kraven borde ha kunnat kombineras med en rimlighetsbedömning i förhållande till verksamhetens art och ekonomiska ramar.
På samma sätt blir retroaktiviteten ett problem när investeringskravet inte kan relateras till en faktisk användning eller nytta. Eller ens teknisk möjlighet för genomförande.

En lagtekniskt dålig konstruktion med andra ord. Oberoende av vad man sedan har för åsikt om det behövs regleringar om utbyggnad av laddpunkter eller inte.

Upplägget i bygglagstiftningen har historiskt varit att byggnadsnämnden är den som ska stå för skälighetsbedömningarna och inte driva omöjliga och oskäliga fall via t ex tillsynen. Det är därför byggnadsnämnden är politisk för att få folklig förankring och representation. Det som vi kallar för "sunt försnuft" (Nu får juristerna klåda!)

Men sen finns en helt annan rörelse i svensk förvaltning som har vuxit sig allt starkare sen 80-talet: juridifieringen av förvaltningen. D v s tanken att enbart juridiska och teknokratiska hänsyns ska tas av byggnadsnämnden. Från början var denna rörelse driven av främst arbetarrörelsen som upplevde att alla inte behandlades lika med den äldre förvaltningstraditionen, att den var för subjektiv och ojämlik. Men numera tycks detta tankegods helt genomsyra de kommunala förvaltningarna och bara jurister och en och statsvetare tycks komma ihåg varför byggnadsnämnden är politisk: För att det är en bedömningssport där folkets sunda förnuft ska spela roll.

 

[kisumisu]

Nej det är syftet med att ingen ska ladda där.
Småföreningar vill inte ha turisten som tar upp en parkering mitt ute i skogen.

Priset elbilen har på tur är snarlik vanliga fossilbilar. Inget att klaga på =)

Varför vill inte en förening tjäna på turism?

Bara olika företag/personer som tjänar på det här med elbil. Ofta tyvärr stora elbolag som ska tjäna. T ex Ikea hade förut gratisladdning, sedan blev det ett stort företag som tog upp skötseln av laddaren. Blev en massa laddplatser men kostar massor att ladda där.

Förstår att saker kostar men då skall det vara vettigt kWh pris. T ex Ikea kunde ha gjort det billigare för familymedlemmar och haft sin egen sätt att ta betalt.
Som hos finska Motonet i Finland laddar deras medlemmar för 0.18€ kWh även på snabbladdare.

En laddstation kostar inte så mycket ändå att bygga och varför bygga dyra stationer som sen blir helt öde och man inget tjänar på? Är det nåt bidrag dom får av staten?

Berör dock inte mig så mycket när jag numera äger en elbil som man kommer längre än hybridernas 50km...
Dom få gångerna jag behöver åka långt får man väl snällt betala då.

 

[pacman42]

Varför vill inte en förening tjäna på turism?

Bara olika företag/personer som tjänar på det här med elbil. Ofta tyvärr stora elbolag som ska tjäna. T ex Ikea hade förut gratisladdning, sedan blev det ett stort företag som tog upp skötseln av laddaren. Blev en massa laddplatser men kostar massor att ladda där.

Förstår att saker kostar men då skall det vara vettigt kWh pris. T ex Ikea kunde ha gjort det billigare för familymedlemmar och haft sin egen sätt att ta betalt.
Som hos finska Motonet i Finland laddar deras medlemmar för 0.18€ kWh även på snabbladdare.

En laddstation kostar inte så mycket ändå att bygga och varför bygga dyra stationer som sen blir helt öde och man inget tjänar på? Är det nåt bidrag dom får av staten?

Berör dock inte mig så mycket när jag numera äger en elbil som man kommer längre än hybridernas 50km...
Dom få gångerna jag behöver åka långt får man väl snällt betala då.

Kan man så vill man säkerligen tjäna på turism, men min lokala byaförening kommer inte ens att få in 100kr per år om de tvingas installera en laddare. Kostnaderna kommer att bli högre att administrera betalningen, så betalning är inte att tänka på. Den kommer definitivt att vara låst till medlemmarna enbart.

 

[j-o75]

Spännande framtid för alla ideella hästklubbar med typ 500 p-platser där många kört 10, 15 mil enkel väg på vintern som kan behöva ladda under tävlingen då den "stökige hästen" inte är så sugen att stå still i transporten, som för övrigt väger 1500 till 2000 kg, medans husse och matte fikar under laddningen på vägen dit eller hem.
Ren elbil kommer nog att vara ett tillfälligt kapitel i historien tror jag men vem vet

Du ber andra göra matematiken kring detta, men hur vore det om du själv gjorde matematiken?

100 betalande medlemmar, blir helt plötsligt 300, hur då, genom celldelning?
Jag skulle tro att man får vara glad om man har 100 medlemmar, och då är säkert majoriteten stödmedlemmar som kanske lämnar om priset höjs för mycket.

Sen jobbade du väl på ett större elnätsföretag om jag inte minns fel?
Bjuder ni på uppgradering och anslutning för att hembygdsgården ska få sina 200A (200A var också din siffra). Där kanske vi faktiskt talar om att det inte märks. Om det är så att ni tänkt bjuda på detta så är det väl bra om du säger det, annars kan man ju lätt tro att ekonomin spricker.

Det är inte på något sätt självklart att föreningen ens kan ta ett lån på banken för detta. Bara ränta och amortering blir kanske mer än nuvarande årsbudget.

Dessutom finns det rätt många föreningar som jobbar med utsatta människor och barn i missbruksfamiljer, varav jag är med i en. Ska man dra ner på mat till uteliggare för att pengarna ska räcka till en laddstolpe? Vilka inkomster tänker han sig att en sån förening har förutom gåvor?

 

[Rkarlsson]

Varför vill inte en förening tjäna på turism?

Bara olika företag/personer som tjänar på det här med elbil. Ofta tyvärr stora elbolag som ska tjäna. T ex Ikea hade förut gratisladdning, sedan blev det ett stort företag som tog upp skötseln av laddaren. Blev en massa laddplatser men kostar massor att ladda där.

Förstår att saker kostar men då skall det vara vettigt kWh pris. T ex Ikea kunde ha gjort det billigare för familymedlemmar och haft sin egen sätt att ta betalt.
Som hos finska Motonet i Finland laddar deras medlemmar för 0.18€ kWh även på snabbladdare.

En laddstation kostar inte så mycket ändå att bygga och varför bygga dyra stationer som sen blir helt öde och man inget tjänar på? Är det nåt bidrag dom får av staten?

Berör dock inte mig så mycket när jag numera äger en elbil som man kommer längre än hybridernas 50km...
Dom få gångerna jag behöver åka långt får man väl snällt betala då.

Nej alltså. Självklart vill de få in pengar av turister.
1 laddbox per 20e plats är ingen förtjänst. Det är snarare en förlust. Och när föreningarna tränar, bokbinder, virkar, spelar något så tjänar de troligtvis 0 kr.

Om föreningen har loppis så blir förtjänsten troligtvis 0 kr på boxen då också då det kanske är max 2-3 st som kommer kunna ladda den dagen på året.

Ikea Helsingborg är det fortfarande gratis att ladda, men du får själv ha med dig en reseladdare eller 3 fas handske, vill du ladda typ 2 så får du betala såklart. Dock är Helsingborgs gratisplatser inte av laddboxtyp utan "motorvärmasskåp" med rätt kablar för snigelladdning.

Att hybriderna letar och letar är fan bara dumsnålt. De kan köra på bensin när elen är slut och sen står de ofta ivägen för elbilar som har större behov på alla turistställen, själv varit med om det och det var tramsigt. Borde finnas en straffskala för hybrider men då kostar väl stolparna det dubbla =)

 

[Unikt namn]

Dessutom finns det rätt många föreningar som jobbar med utsatta människor och barn i missbruksfamiljer, varav jag är med i en. Ska man dra ner på mat till uteliggare för att pengarna ska räcka till en laddstolpe? Vilka inkomster tänker han sig att en sån förening har förutom gåvor?

Det blir väl jättebra om uteliggaren kan ladda sin Tesla samtidigt som han får lite mat. 🙈

Detta känns som ett väldigt bra exempel på hur politikerna befinner sig i en annan ganska snäv värld.

 

[j-o75]

Är inte kravet mot fastighetsägaren som upplåter lokalen, och parkeringarna?

Sak samma här eftersom vi äger fastigheten, men egentligen spelar det ju ingen större roll vem ägaren är eftersom kostnaden i slutänden ändå hamnar på hyresgästen. I och för sig slipper man jobbet, men ändå.

 

[j-o75]

Jag skickade nu in ett tips till lokaltidningen här på västkusten också (GP). Deras politiska redaktörer älskar denna typ av frågor...

Har gjort samma till två lokaltidningar här, men svaren lär nog dröja,

 

[j-o75]

Eftersom man som markägare kan stipulera reglerna borde det väl räcka med en tydlig skylt vid infarten - "Parkering endast tillåten för max 20 fordon". Alltså om man har en parkering utan markerade P-platser.

Min kommun hävdar dock att ytan avgör oavsett vad du skriver. Annars kunde man ju skrivit en plats för långtradare och klara sig undan. Tror inte dom släpper igenom det!

 

[j-o75]

Det blir väl jättebra om uteliggaren kan ladda sin Tesla samtidigt som han får lite mat. 🙈

Detta känns som ett väldigt bra exempel på hur politikerna befinner sig i en annan ganska snäv värld.

Ja, alltså man måste ju gå ut med information om varför man lägger pengar på en laddstolpe för skänkta pengar samtidigt som man måste säga nej till behövande eftersom resurserna inte räcker. Annars kommer ju folk tro att man är dum i huvudet.

 

[Claes Sörmland]

Min kommun hävdar dock att ytan avgör oavsett vad du skriver. Annars kunde man ju skrivit en plats för långtradare och klara sig undan. Tror inte dom släpper igenom det!

Ja man kan klara sig undan på det sättet. Det beror på att det är markägaren som beslutar om markens användning. Inte kommunen.

 

[Dublin]

Min kommun hävdar dock att ytan avgör oavsett vad du skriver. Annars kunde man ju skrivit en plats för långtradare och klara sig undan. Tror inte dom släpper igenom det!

Det har jag väldigt svårt att tro att det stämmer. Det kan ju vara en grusplan som är avsedd för andra ändamål också, t.ex virkesupplag och man då vill begränsa antal parkerade bilar.

 

[j-o75]

Ja man kan klara sig undan på det sättet. Det beror på att det är markägaren som beslutar om markens användning. Inte kommunen.

Ja det låter ju rimligt. Det är nog en framkomlig väg.