Hej ViktorbyggahusV Viktorbyggahus skrev:
På min senaste räkning från mitt elnätsbolag fanns Myndighetsavgift, Energiskatt, Abonnemang, och Elöverföring,
Så här kan jag läsa om Myndighetsavgift; ”En Myndighetsavgift består av tre avgifter som rör ditt elnät: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.”
Energiskatt är den statliga skatten på elenergin
Abonnemang, är där jag idag betalar för 16 A säkring. Denna räknar jag med kommer att bytas ut till en effektavgift som rimligen består av en fast och en rörlig del.
Elöverföring är en avgift för energin som överförs till mig i elnätet.
Du frågade om ” de olika separata tekniska problemen vi försöker lösa med monetära incitament?”
Här är några kostnader som även hanteras av elnätsbolagen.
Elnätsbolagen betalar ett antal avgifter uppåt i elnätet till Svenska Kraftnät, som på ett eller annat sätt sedan debiteras vidare till de som är anslutna till elnätet.
I inlägg #107 i denna tråd så skrev jag bland annat om; ”balanskostnaderna har sexdubblats från 1 miljard kronor 2021 till 6 miljarder kronor 2023. ” ” När elpriset är negativt så innebär det alltså att balanskostnaderna ökar. Något som vi som är anslutna till elnätet sedan får betala till Svenska Kraftnät.”
Det jag i inlägg #206 skrev om spänningsfallet vars riktning styrs av effektriktningen. Om elnätsbolaget vid ökande mängd solcellsinstallationer måste förstärka redan byggda distributionsnät så har energimarknadsinspektionen uttalat att då skall dessa kostnader debiteras de som orsakat kostnaderna.
Som du ser är det mängder av små och stora kostnadsposter som hanteras av elnätsbolagen. En del redovisas inte separat men finns där ändå. Varje elnätsbolag styr själva under överinseende av energimarknadsinspektionen hur de sätter sina avgifter till alla som är anslutna till elnätsbolaget.
Dessa avgifter skall räcka till elnätsbolagets alla kostnader.
Fullt rimligt!J jocke31 skrev:
Hur kan det vara så svårt att förstå?Paul-Staffanstorp skrev:
Varför menar du att det sambandet finns?M Martin Lundmark skrev:
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Jag drar bland annat den slutsatsen av det som står i artikeln; ”Solenergi: Omvänt Robin Hood-bidrag ger dig högre elnota”
https://www.tn.se/naringsliv/37008/solenergi-omvant-robin-hood-bidrag-ger-dig-hogre-elnota/
”Ju mer solenergi in i elnätet desto mer ökar kostnaderna för att hantera dess negativa effekter. Ändå subventioneras energislaget. ”Det blir en rejäl överkompensation när statens subventioner stora delar av året kraftigt överstiger marknadsvärdet på själva produkten”, säger Per Everhill på Tekniska verken, som också ser fördelar, inte minst för egenkonsumtion.”
Och i denna artikel; ”Sexdubblad miljardnota för att balansera elsystemet – du får betala”
https://www.tn.se/naringsliv/34915/...a-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/
”Men när svängningarna som sker under dagen blir större än väntat kan Svenska kraftnät som ansvarig för systemdriften också behöva ingripa för att balansera marknaden genom att aktivera upp- och nedregleringsbud vid sidan av den ordinarie marknaden. Dessa kallas balanstjänster och betalas av Svenska kraftnät, och slutligen alla elkunder. Kostnaderna för balanstjänster har ökat kraftigt de senaste åren.”
Menar du att jag tolkar det som står där fel?
Det står inte ett ord om negativa elpriser där. Men visst ökar utmaningarna när det är mer kraftproduktion som varierar sin produktion på ett sätt som inte är helt förutsägbart. Även nya konsumtionsmönster som nog inte heller är helt förutsägbara alla gånger. Men du påstod att det fanns en koppling till negativa elpriser.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Du skriver ” Det står inte ett ord om negativa elpriser där.”
Jag har markerat orden ”negativa elpriser”, i svaret på frågan här och om du läser vidare i texten.
”Borde man inte ställa högre leveranskrav på solparkerna, så att de levererar mer jämnt? Annars får väl någon annan ta kostnaden för lagringslösningarna och då sväller väl systemet och därmed elpriset?”
– Jag lutar åt en kombination av åtgärder, exempelvis tekniska krav på regleringsförmåga vid negativa elpriser, någon form av ersättning för tillgänglig kapacitet och variabla nätnyttoersättningar för olika produktionsslag utifrån deras bidrag till elsystemet. Jag tror inte på straffavgifter för vissa produktionsslag, bland annat då de ändå i slutänden kommer föras över till elkunderna. Man behöver låta marknaden få tid att anpassa sig. Exempelvis kommer våra tidvis låga elpriser att locka till sig nya användare, exempelvis vätgasproduktion i Norrland för fossilfritt stål som kommer balansera upp elpriset igen. Och solcellsaktörerna borde själva inse nyttan med batterier på marknadmässiga villkor.”
https://www.tn.se/naringsliv/37008/solenergi-omvant-robin-hood-bidrag-ger-dig-hogre-elnota/
"Därför exporteras billig solel när solen lyser och det letar sig in över hela det europeiska elsystemet. I Danmark kunde man nyligen inte ens hantera elen trots att alla nedregleringsbud aktiverades till kraftigt negativa elpriser utan de skickade den vidare till Sverige och det var nära att nedregleringsbuden tog slut här också.
Detta är primärt ett problem i att solenergin inte tycks vilja eller kunna reglera ned (stänga av) i tillräcklig omfattning när elpriserna blir negativa, annars borde man rimligen vilja stänga av när man får betala dyrt för att producera. Detta är också ett problem som den verkar dela med vindkraften. Vid kombinerad vind och sol kan det alltså bli ganska negativa elpriser, där producenterna betalar för att göra sig av med elen. Negativa elpriser inföll enligt Energiföretagen cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarar ungefär fem procent av tiden."
Jag tycker att det står om ”negativa elpriser”, i texten😊
Du får gärna ställa frågan till Svenska Kraftnät om det finns något samband mellan ”negativa elpriser”,och balanskostnaderna.
Redigerat:
I ”där” syftade jag på ditt svar.
Jag tror inte att tekniska krav behöver införas. Det kommer att införas ändå om det är lönsamt. Men man kan ju se till att ta bort incitament att producera till negativa priset. Tex villkora skatteavdraget med att det är positivt elpris när elen levereras. Andra länder har större problem med det. Att det ved något tillfälle blivit extrema handelsmönster ska man inte dra stora växlar på. Negativa elpriser betyder inte per definition höga balanskostnader.
Men fler borde ju delta på den marknaden. Att reglera solkraft är lätt och billigt.
Jag tror inte att tekniska krav behöver införas. Det kommer att införas ändå om det är lönsamt. Men man kan ju se till att ta bort incitament att producera till negativa priset. Tex villkora skatteavdraget med att det är positivt elpris när elen levereras. Andra länder har större problem med det. Att det ved något tillfälle blivit extrema handelsmönster ska man inte dra stora växlar på. Negativa elpriser betyder inte per definition höga balanskostnader.
Men fler borde ju delta på den marknaden. Att reglera solkraft är lätt och billigt.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
När jag hänvisar till en artikel då menar jag normalt (hela) artikelns innehåll, inte bara den begränsade delen jag citerar.
Jag kommer inte att börja citera hela artiklar för att undvika att man inte läser artikelns innehåll och budskap.
Du skriver ”Negativa elpriser betyder inte per definition höga balanskostnader.”
Något sådant har jag inte påstått.
Jag har hållit mig till vad jag tolkar att artikeln förmedlar.
Jag hoppas att det du har anmärkt på det jag försökt förmedla genom att hänvisa till skrivna artiklar, inte har förvirrat läsarna här på byggahus.🙂
Du skrev
Då svarade du med ett inlägg som inte alls nämnde negativa elpriser. Är det då konstigt att jag påpekar detta faktum?
Jag hävdar att negativa elpriser inte alls behöver betyda ökade balanskostnader.
Och jag undrade varför du trodde att det är så.M Martin Lundmark skrev:
Då svarade du med ett inlägg som inte alls nämnde negativa elpriser. Är det då konstigt att jag påpekar detta faktum?
Jag hävdar att negativa elpriser inte alls behöver betyda ökade balanskostnader.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Då vet vi vad du hävdar
Jag rekommenderar fortfarande alla att läsa HELA de artiklar jag hänvisat till och bilda sig en uppfattning om hur elprisernas rörelser och negativa elprisers eventuella inverkan på balanskostnader.
Det finns dessutom fler artiklar att läsa.😊
Jag förbrukar ca 7000 kwh per år.
För det får jag betala 19 000 kr per år inkl överföring skatter osv osv har jag betalat till E.on.
Det blir 270 öre kwh. 😱
(Räknat på från maj i fjol till fram till april år)
Jag har E.ON och bor i mellansverige.
Har investerat i solceller med batteri och har bergvärme därav den låga elförbrukningen per år. Men 270 öre kwh är inte roligt när jag dessutom bor 1.5 km från ett vattenkraftverk ang den dyra elöverföringsavgiften E.ON har här uppe.
För det får jag betala 19 000 kr per år inkl överföring skatter osv osv har jag betalat till E.on.
Det blir 270 öre kwh. 😱
(Räknat på från maj i fjol till fram till april år)
Jag har E.ON och bor i mellansverige.
Har investerat i solceller med batteri och har bergvärme därav den låga elförbrukningen per år. Men 270 öre kwh är inte roligt när jag dessutom bor 1.5 km från ett vattenkraftverk ang den dyra elöverföringsavgiften E.ON har här uppe.
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 810 inlägg
Om Eon i Mellansverige har samma nättaxa som här söderut, tycker jag allvarligt att du ska räkna på marginaleffekterna och totalkostnaden för att öka din förbrukning till över 8000 kWh/år. Det är stor skillnad på överföringsavgiften! Under 8000 kWh = dyrt (men lite lägre fast avgift, försvarar de sig med). Över 8000 kWh = någorlunda rimlig överföringsavgift (men lite högre fast avgift).H H-Thomasson skrev:
Det är bättre att du räknar på det. Det finns ingen marginaleffekt.
E.ON är dyre i mellansverige än E.on södra sverige på nätavgiften.