Det ser jag och det är helt i sin ordning, det är partsinlagor och det är allas rätt att påpeka utmaningar i sitt arbete, hitta en arbetsplats utan sådana, du kan börja fråga lärare och sjukvårdspersonal, där skapas gängkrimininella och patienter dör, inget av det leder till att hjälp kommer.M Martin Lundmark skrev:
Vi får bestämma oss lite, antingen påverkas priset av produktionsmänderna eller inte, koncensus verkar vara att mer produktion kan ge lägre priser och då är det rimligt att så sker idag. Skulle man komma fram till att produktion ökar priserna så är det bara att börja stänga ner.
Att "osten flyttas*" för några tjänstemän som levt tryggt i en statisk värld är inte skäl nog att stanna utvecklingen.
*referens för de som har åldern inne
@djac, nu glömmer du visserligen att det är medelpriset över året som skall vara låg, inte priset vid enskilda tillfällen. De årstids/väderberoende kraftslagen fördyrar ju annan (predikterbar) elproduktion (som inte kan ta ett lönsamt pris hela tiden) vilket i sin tur driver upp priserna när inte solen skiner eller vinden blåser. Notera också att även vattenkraften är årstidsberoende, den råkar ju ha sin topp av icke planerbar produktion samtidigt som solen lyser som mest.
Men hade vi bara haft vattenkraft nog och tillräckligt med elöverföring inom landet så hade det fungerat bättre med lägre priser som följd.
Dessutom så måste man ju fascineras av att det går att få betalt 11kr för varje kWh man inte producerar, det visar hur liten del av överproduktionen vid dessa tillfällen som faktiskt ligger ute på den öppna marknaden. Solproducenter och många vindproducenter är inte reglerbara och därmed så får man detta dilemma. Här har Checkwatt och andra liknande företag ytterligare en nisch att ge sig in på, att styra växelriktaren så att den inte producerar el. Snacka om win-win-win, man får bidrag för att installera solpaneler, man får bidrag för att sälja el från dem och man får ibland pengar för att inte sälja el.
Men hade vi bara haft vattenkraft nog och tillräckligt med elöverföring inom landet så hade det fungerat bättre med lägre priser som följd.
Dessutom så måste man ju fascineras av att det går att få betalt 11kr för varje kWh man inte producerar, det visar hur liten del av överproduktionen vid dessa tillfällen som faktiskt ligger ute på den öppna marknaden. Solproducenter och många vindproducenter är inte reglerbara och därmed så får man detta dilemma. Här har Checkwatt och andra liknande företag ytterligare en nisch att ge sig in på, att styra växelriktaren så att den inte producerar el. Snacka om win-win-win, man får bidrag för att installera solpaneler, man får bidrag för att sälja el från dem och man får ibland pengar för att inte sälja el.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Mao varit Norge...pacman42 skrev:
Men även där så knakar det iom att man med kablar exponerat sitt elnät för europeiska priser. Det är inte för inte som det bara funnits tre nationer av någon betydelse med CO2-fri elproduktion, dvs Norge, Sverige och Frankrike. Av dessa kan man dra slutsatsen att det egentligen är ganska enkelt: Så mycket vattenkraft du kan tills du skäms, och så kärnkraft resten. I Norges fall så betydde det enbart vattenkraft, i Sverige hälften-hälften, och i Frankrike ca 90% kärnkraft.
Vad jag förstod när jag lyssnade på Svenska Kraftnät så handlar det väldigt lite om produktionssvängningar men mer om konsumtionssvängningar, som motiverar nätstabiliseringen. Nu används det ju inte i debattartiklar eftersom dessa enkom syftar till att hitta anledningar till att öka debiteringarna.
Det är nog osannolikt att vi får en renrasig elproduktion, vi skulle få skrota mycket då och allt annat än fossilgas blir för dyrt, så vi får nog lära oss leva med att priserna går upp och ner per timme, så länge vi kan undvika ökningar på totalen och helst se en kurva som börjar peka nedåt igen så kan jag inte se att detta skulle vaar oönskat av konsumentkollektivet. Samma sak med nätkostnaderna, om det går upp lite någonstans där så är det ok, så länge som det kan offsettas någon annanstans.
Sen har jag ju flera gånger avslöjat att nätbranschens ekonomiska trovärdighet hos mig är mycket nära nollpunkten, det sunda hade varit att börja om i den frågan.
Nu handlar det väl mer om hur man hanterar "ankkurvorna" som uppstår pga en större mängd solceller och produktionsmönstret?D djac skrev:
Men vi får väl köpa oss en massa gasturbiner inkl CO2-utsläpp för stora belopp för att parera svängningarna?
Eller batterier för enorma belopp från Kina? "Ändamålet helgar medlen" i sann grön tro.
Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet
https://www.tn.se/naringsliv/36829/...r-for-ankkurvan-solceller-utmanar-elsystemet/
Marknaden styr. Det innebär att det kommer fler solpaneler.Mao varit Norge...
Det är inte för inte som det bara funnits tre nationer av någon betydelse med CO2-fri elproduktion, dvs Norge, Sverige och Frankrike. Av dessa kan man dra slutsatsen att det egentligen är ganska enkelt: Så mycket vattenkraft du kan tills du skäms, och så kärnkraft resten. I Norges fall så betydde det enbart vattenkraft, i Sverige hälften-hälften, och i Frankrike ca 90% kärnkraft.
För en villa-anläggning ligger merparten av vinsten i egen förbrukning. Egentligen vill man ju inte sälja, men eftersom det normala är att priset är lägre på nätterna så styr man det så. Köper på natten och säljer på dagen. Så villaägarnas solels prispåverkan kan inte vara särskilt stor.
För att få skatteavdraget så är den delen som ger avdrag maximerad till samma mängd som man köper. Det är litet olyckligt då det motverkar viljan att minska sin konsumtion av köpt el.
Om det negativa priset kan vara i storleksordningen 11€, så kan man ju undra varför konsumentpriset blir mindre än en hundradel av det. Incitamentet för att förbruka, eller stoppa produktion uteblir ju. Å andra sidan visar det ju att någonstans anses marknaden vara i balans.
Elmarknaden är mer komplex än så här, det vet jag, men det är ju ändå så att trots tillförd solel så är priset nattetid ofta lägre än på dagen. De negativa priserna når inte microproducenterna och skatteavdraget motiverar inte en minskad konsumtion.
Priset på natten baseras på den planerbara energin (exempelvis kärnkraft) och uppvärmningsbehovet. Tillkommer ej planerbar kraft (vind, smältvatten) så sjunker nattpriserna. Men smältvatten är förväntat så man drar ned kärnkraften då. Det låga priset på natten beror helt enkelt på att efterfrågan är större på dagen och det går i praktiken inte att reglera ned hur mycket som helst för att matcha den minskande behovet. Här är iofs solenergin bra, men den levererar inte mest under topparna på morgonen och vid middagstid tyvärr.lilytwig skrev:
Att de negativa priserna kan bli så stora beror alltså på att det finns producenter som inte tjänar på att minska produktionen, exempelvis de som redan sålt sin el till ett fast pris, eller de som får bidrag/subventioner även vid negativa priser och slutligen de i Nederländerna (och till viss del i Tyskland, även om jag har lite dålig koll på deras system) som får kvitta produktion på sommarens dagar mot konsumtion på vintern.
Hej djacD djac skrev:
Det du beskriver som ”det är partsinlagor” är den fysikaliska verklighet som gäller för att vårt elkraftsystem skall fungera.
Det du beskriver som ”några tjänstemän som levt tryggt i en statisk värld” är de personer som är anställda för att ansvara för att vårt elkraftsystem fungerar utifrån den fysikaliska verkligheten.
Dessa personer är väl medvetna om att elpriset sjunker om elproduktionen är högre än elanvändningen (det framgår av artiklarna du läst) men de vet även att det är viktigt att t.ex. den kärnkraft och vattenkraft vi har idag (och vill ha framöver) inte slås ut av att elpriserna är för låga eller negativa.
Bland annat, när du läste igenom artikeln med rubriken; Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet” i tidningen näringslivet (24-04-16) (eller det jag tidigare hänvisat till) så fick du där en kortfattad information villkoren för att vårt elsystem faktiskt fungerar även med förnyelse av både elgenerering och elanvändning. https://www.tn.se/naringsliv/36829/...r-for-ankkurvan-solceller-utmanar-elsystemet/
I rubriken står, som du kan läsa; ”solceller utmanar elsystemet” och i artikeln förklaras delvis hur vi kan integrera solceller i det drygt 100 år gamla elsystemet, och villkoren för att detta skall kunna fungera. Det arbetet planeras och genomförs bland annat av de som du beskriver som ”några tjänstemän som levt tryggt i en statisk värld”.
Av artikeln framgår bland annat, att ett negativt elpris inte är bra för elsystemet och att man idag satsar både pengar och tid för att undvika konsekvenserna av att elproduktionen vid ökande antal timmar per år (cirka 400 timmar under 2023) överstiger elanvändningen.
Om du inte gillar villkoren för att vara ansluten till det gemensamma elsystemet så är det ingen som tvingar dig.
Och om du nu har solceller så har du ju en egen elgenerering, eller hur?
Redigerat:
jag tror att du blandar ihop kärnkraft med fossilfritt – Frankrike har aldrig haft 90% kärnkraft, utan den har legat runt 80%, men de senaste åren har kärnkraften krupit ner till runt 65%:
den franska installerade solkraften – för att anknyta lite till tråden – låg vid utgången av 2023 på cirka 20 GW, alltså fem gånger mer än Sveriges 4 GW (hela den franska elapparaten är ungefär tre gånger Sveriges, och den franska topplasttimmen i fjol var knappt 82 GW)
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Visst. Det ändrar dock inte argumentet i sak.harka skrev:
Lösningen på problemet med att produktion och konsumtion inte matchar varandra i tiden heter lagring. Det är där man behöver satsa stort på olika lösningar framöver. Idag använder i praktiken Sverige, Finland och Danmark den norska vattenkraften som batteri.
Jag håller helt med. När det gäller den norska vattenkraften så är den dock numera inte bara vårt batteri och därmed så fungerar det sämre för oss, detta pga kablarna ut i Europa. Svensk el var billig så länge norrmännen var beroende av att skicka överskottet till oss.Anna_H skrev:
När det gäller ny lagring så verkar det fortfarande vara svårt att bygga effektiv lagring. Batterier är alldeles för dyra och klarar därför bara korttidslagring om de skall vara kostnadseffektiva (och knappt då), prislappen sjunker, men de kommer inte att bli tillräckligt billiga för att motivera långtidslagring ändå. Lagring i vatten är möjligt till större del än idag, men om vi inte bygger en slät tunnel mellan Vänern och Vättern (inte helt omöjligt om man studerar topografin) så finns det inte närmelsevis möjlighet till lagring i from av vatten i klass med behovet i Sverige. Sedan har vi då vätgasen som är lönsam att producera och lagra när den skall förbrännas, men om man skall göra el av den igen så faller ekvationen platt pga att förlusterna är stora både när man gör gas och när man går tillbaka till el.
Sedan finns ju möjligheten att lagra värme mellan årstiderna. Denna lösning tycker jag fortfarande är underskattad. Jag ser fram emot att se hur det faller ut i Västerås där man konverterar ett bergrum från olja till varmvatten.
Det enda sättet vi kan hålla nere våra priser på är genom att ha ett överskott/lager, förut hade vi norrmännens överskott, nu måste vi skapa vårt eget. Och det vill till att det åtminstone hyfsat räcker till på kalla vinterdagar då varken solen lyser starkt eller vinden blåser.
Ja, det behövs mycket innovation här, och olika typer av lagring som är bra på olika sätt, inte minst för att det behövs balansering också, något som tidigare "svängmassa" har stått för, i form av gigantiska generatorer som stabiliserar frekvensen. Dessa är dock dels inte tillräckligt idag, dels faktiskt för långsamma och man jobbar på att få fram digitala snabba varianter. Där kommer ju tex batterier hemma hos folk och i bilar in.Har inte koll på de tekniska detaljerna, men det händer mycket på den fronten just nu!
Det är väl som vanligt, innovation accelereras av behov, än så länge är det ett nischbehov, elektricitet produceras främst med fossila bränslen och då får man detta på köpet, först när vi vill minska det fossila börjar efterfrågan öka.
Hej lilytwig
Hur stor prispåverkan villaägarnas solceller har idag, och hur stor prispåverkan villaägarnas solceller har imorgon är nog rimligen något olika.
Tidningen näringslivet återkommer (2024-04-26) gällande ämnet hur den ökande mängden solceller påverkar elpriset och att kostnaden för att hantera detta ökar. En kostnad som vi elkonsumenterna får betala, men det är vi kanske inte medvetna om.
”Ju mer solenergi in i elnätet desto mer ökar kostnaderna för att hantera dess negativa effekter. Ändå subventioneras energislaget. ”Det blir en rejäl överkompensation när statens subventioner stora delar av året kraftigt överstiger marknadsvärdet på själva produkten”, säger Per Everhill på Tekniska verken, som också ser fördelar, inte minst för egenkonsumtion.”
https://www.tn.se/naringsliv/37008/solenergi-omvant-robin-hood-bidrag-ger-dig-hogre-elnota/
I bildtexten så kan vi läsa ” Solcellerna växer i allt snabbare takt och medan solenergi för privat konsumtion underlättar ställer solenergin på nätet också till med problem i systemet. För solenergi i lokalnätet blir det dessutom en sorts omvänt Robin Hood-bidrag där mindre förmögna i hyresrätter tvingas betala dyra nätombyggnationer för att villaägare överdimensionerar solcellsanläggningar och subventioneras för att mata ut ström på nätet, när nätet inte behöver strömmen. Bild: Adam Ihse/TT, Mostphotos, Henrik Montgomery/TT”
Jag har återkommande påpekat att vårt elsystem till exempel inte är byggt för en effektriktning från solceller på villataken och att detta kan innebära kostnader för ombyggnad/utbyggnad. Hur mycket ombyggnad/utbyggnad som behövs beror naturligtvis på omfattningen av solceller på villataken.
Samma sak med den ökade risken med negativa elpriser och att elproduktionen från solceller på villataken fortsätter trots negativa elpriser (som uppstår när eleffekten inte behövs utan skapar bekymmer) bland annat på grund av den så kallade 60 öringen.
Vi kan vidare läsa i artikeln; ”Det är viktigt att lagringslösningar eller nedregleringsförmåga hänger med utvecklingen av solceller, särskilt i det svaga lokalnätet. Det svenska elsystemet är uppbyggt efter en modell där storskalig centraliserad elproduktion levererar högspänd ström på 400 000 till 220 000 volt genom stamnätet, vilken sedan successivt grenas ned genom regionnätet på 130 000 till 40 000 volt till lokalnätet på 40 000 volt och nedåt. Slutligen konsumeras den i våra bostäder med en spänning på cirka 230 volt. När ström från solceller matas ut på nätet från enskilda hushåll sätter det press på den bakomliggande utrustningen. – Om klockan är 13.00 och folk är på jobbet samtidigt som det är soligt och fint ute. Då blir det en utmaning när solenergi som produceras inte konsumeras utan i stället ska ut på nätet. Systemet är inte designat för det i dag, säger Per Everhill. Det handlar om saker som övertoner, elkvalitet, spänning och brus. Blir det för mycket av detta måste nätbolaget bygga om elnätet och i värsta fall även nätstationen. Kostnaden för detta hamnar då på elnätsavgiften och det finns redan exempel på detta i Sverige.
Kostnaderna för att hantera att för mycket effekt matas ut i elnäten, som handlar om att svenska kraftnät köper nedreglering (för stora summor per kWh) hamnar på elnätsavgiften tillsammans med kostnaderna för att ” bygga om elnätet och i värsta fall även nätstationen”.
När vi förfasas över de ökade elnätskostnaderna så skall vi vara medvetna om, att vi elanvändare genom vårt sätt att agera på elmarknaden, även kan vara orsaken till att våra elnätskostnader ökar.