268 555 läst · 5 439 svar
269k läst
5,4k svar
Är ni redo för elprischocken som precis startat?
Du får det att låta som att det är ett undantag. Statlig inblandning i ett lands ekonomi är i själva verket ett nästan garanterat sätt att slösa bort skattepengar till ingen nytta.B bjorn.abelsson skrev:
Jämför Hong Kong och Tanzania
https://web.archive.org/web/20121209033035/http://www.samuelsiren.com/nyco.php
Oavsett hur det var med den saken så finns det ett bra sätt att få slut på alla spekulationer om sånt i fortsättningen.B bjorn.abelsson skrev:
Sälj Vattenfall till allmänheten.
Nu var det lite smartare än så, dvs inte bygga skydd för en sådan specifik händelse, utan att bygga ett nödkylsystem som kan gå in vid alla möjliga händelser, bl.a tsunamis, men även jordbävningar, terrorattacker, helt nedsläckt elnät och slut diesel i nödaggregaten osv.P pmd skrev:
Men det här visste du troligen redan, tänker jag.
Vattenfall ägs ju redan av staten och därmed av medborgarna i förlängningen.P pmd skrev:
Och vi styr vårt bolag genom val var 4'e år.
Vid sista valet tänker jag att folket röstade för ny och mer kärnkraft.
Så egentligen ska väl politikerna nu se till att vattenfall sätter igång och bygger kärnkraft. Vi har låg statsskuld just nu, så det är ju lätt att låna ett par 100 miljarder.
Sen får väl vi, ägarna, utvärdera om 10-20 år ifall det var ett bra ägardirektiv, eller om det bara ledde till antingen dyrare el eller högre skatter eller sämre samhällsservice pga det vi måste betala för de reaktorer som byggdes.
Ja det kanske blir en rent lysande bra affär också, men själv skulle jag nog inte tillstyrka styrelsen att sätta igång och bygga något som kan bli såsom i Finland eller England.
Jag är inte alls omöjlig, jag ser ju gärna kärnkraft i dessa norra regioner i världen, men vill dock helst se ett lite tryggare investeringscase. Men det är klart, ifall det företag som sitter på huvudentreprenaden lovar ett fast pris på max 60-80 miljarder kr, typ så, så att risken bärs av någon annan än mig (såsom ägare av vattenfall) så är det ju en annan femma.
Ja grovt förenklat och i teorin, eller hur man nu ska säga. Det är alltså inte riktigt såhär, mer än på ett filosofiskt plan, det fattar ju jag med.Mikael_L skrev:
Dock är det väl inte fel att tänka att Vattenfalls ägardirektiv kommer från regering och riksdag, och ifall det är uppenbart vad väljarna i stor majoritet vill, så bör det väl synas i ägarstyrningen.
Men så bra och fyndigt som djac slog huvudet på spiken, det var några som lovade innan valet att:
1. Ordna billig el
2. Bygga dyr elproduktion.
Nu verkar de ha upptäckt att det inte var två speciellt förenliga mål, och nu är de väl oroliga att väljarna också ska komma på det, och inse hur korkade politiker de valt. Eller hur lättlurad man tydligen kan vara.
1. Ordna billig el
2. Bygga dyr elproduktion.
Nu verkar de ha upptäckt att det inte var två speciellt förenliga mål, och nu är de väl oroliga att väljarna också ska komma på det, och inse hur korkade politiker de valt. Eller hur lättlurad man tydligen kan vara.
Det håller jag helt med om. Jag borde ha varit tydligare. Och skrivit att inte bara staten/offentlig sektor gör misstag utan det förekommer även i privat sektor och hos hushåll.B bjorn.abelsson skrev:
Jag glömmer ibland skriva sådant som är väl dokumenterat, men kanske inte allmänt känt. Staten/offentlig sektor gör mest bara "felbedömningar". Det beror på att dom inte har några incitament att undvika sådana. För beslutsfattare där är det viktiga att hålla sig väl med nivån ovanför. Förluster skickas bara till någon annan.
Men i privat sektor är det ägarna som förlorar. Därför har dom starka incitament att undvika felbedömningar.
(Ser ut som att om socialisten Ebba får som hon vill så skickar hon gärna en nota till folket på 400 mdr eller så).
Om jag skall släpa fram Fälldin igen så var det så att han förde det på tal. Andra halvan av 70-talet då.P pmd skrev:
Ledde till ganska stora konvulsioner då stora delar av svenska folket snarare var inne på att Sverige skulle bli som en öststat. Där staten ägde allt näringsliv.
Du borde ha gjort det för det är där terminerna handlas.P pmd skrev:
En Volvo Amazon skulle inte få nyproduceras idag. Den klarar inte säkerhetskraven. Trots detta finns inga hinder mot att köra om kring med en gammal sådan.P pmd skrev:
En majoritet anser nog att det tvärtom är rimligt.
När man refererar till de gamla byggena och antyder att man kan nå samma byggtid och kostnad, vilket görs ganska ofta, så ser jag det som en relevant upplysning om att det inte är seriöst. Inte bara av säkerhetsskäl då.P pmd skrev:
Nya Volvo som produceras har en helt annan funktionshöjd och komplexitet. Det är vad kunderna efterfrågar (med undantag för en minoritet som kör omkring med gamla bilar).P pmd skrev:Apropå bilmodeller så är en jämförelse med en Volvo Amazon ganska bra, men jag skulle nog hellre jämföra de gamla kärnkraftverken med Volvos bilserie 140/240. De är robusta och säkra bilar som används än idag.
Din standardjämförelse med Trabant passar bättre för ryska kärnkraftverk av RBMK-typ (som Ignalina och Tjernobyl).
Så är det med köpare av kärnkraftverk också. Därav att det är komplexa åbäken som EPR som man byggt.
Den som "bara ska ha" kärnkraft, och det räcker med att det står kärnkraftverk på skylten, dom har ingen förståelse för det. För dom är det ok med gamla 60-tals lösningar. Men det är inte dom som tar av sina besparingar och bygger. Dom bara "ska ha".
Om skillnaden mellan högsta och lägsta pris på el blir tillräckligt stor kommer det att vara lönsamt att producera "extra" vätgas när elen är billig för att sedan sälja el när elen är dyr. Om skillnaden inte blir tillräckligt stor indikerar det att prisvariationen inte är något större problem.K krfsm skrev:Det finns en bunt inkompatibla mål som staten vill uppnå.
- Man vill öka produktionen av förnybar energi. Det kräver att elpriset är tillräckligt högt.
- Man vill att stålindustrin m.fl. ska elektrifieras. Det kräver att elpriset är tillräckligt lågt.
- Man vill förmodligen att väljarna inte får betala alltför mycket för sin el. Om man är orsaken till att elen kostar 5 kr/kWh, så kommer man troligen inte få sitta kvar nästa val, och det vill politiker oftast.
Jag håller med om det här resonemanget i teorin. Stålindustrin och liknande industrier som behöver vätgas - inte el - vore perfekt att ha buffertlager. Problemet är att i praktiken verkar de inte göra så. H2GS har t.ex. tänkt ha ett lager på imponerande 30 minuter, och har istället valt att teckna långa kontrakt för överskådlig framtid. Hybrit ska börja med ett litet lager och sedan bygga ett som håller tre dagar, eventuellt kanske.
Det är buggen i upplägget - stålindustrin blir så stora konsumenter att någon kommer vilja sälja på fasta kontrakt, samtidigt som det är dyrt att bygga lager och dyrt att köpa in fler elektrolysörer för att ha överkapacitet att fylla lagret. Så då väljer de att köra 24/7 istället för att agera buffert. Om inte staten Gör Något™️.
Möjligen är potentialen att använda elbilars batterier för effektutjämning större. Men om produktionen av vätgas för att producera stål blir stor kommer detta troligen att medföra innovationer som gör grön vätgas billigare.
Jag vet inte, gissar på kanske nån månad eller två försenat, typ?P pmd skrev:
Hjältevadshus har 4.0 i betyg från 150 inlägg på Reco och de missnöjda är ofta sådant som inte ingick utan låg på dem själva.
Modulhus får höga betyg på Trustpilot.
Jag har inget med någon av dem att göra, jag bara kollade lite på nätet.
När staten bygger då blir det i vart fall ordning och reda, det är ju gräddan av kompetens som räknat och planerat 😆
Några exempel:
Förbifart Stockholm: 12 Miljarder dyrare, 4 år försenat.
Slussen: Bussterminalen i katarinaberget två år försenad, Kostnaderna har ökat med 264 procent.
Västlänken: 4 år försenat och 35% dyrare. skulle öppna 2026 men två av tre stationer blir flera år försenade.
Hallandsåsen:18 år försenad och tio gånger dyrare än planerat,
Botniabanan: 16,8 miljarder, beräknat 8,2. Fem år efter invigningen 2010 hade trafiken fortfarande inte kommit i gång.
Ostlänken: budget 54 miljarder kronor senaste beräkningarna visar att kostnaden är uppe i 83 miljarder. Projektet är många år försenat.
Förvisso är vattenkraften en mycket stor tillgång när det gäller att hantera variationer i effektbehov och -produktion. De som förespråkar kärnkraft tycks dock inte förstå att detta inte enbart gäller kombinationen kärnkraft-vattenkraft utan även kombinationen vindkraft-vattenkraft. Vindkraften kritiseras för att ökad produktion av vindkraft ställer ökade krav på vattenkraftens reglerförmåga. Men även ökad produktion av kärnkraft ställer ökade krav på denna reglerförmåga.K krfsm skrev:
Min uppfattning är, att vi måste vidta åtgärder för att minska variationerna i effektbehovet och öka möjligheterna till energilagring i vätas, batterier, pumpkraftverk m.m. Vi kan inte enbart fokusera på ökad produktion av el. I synnerhet om vi inte ökar möjligheterna att exportera och importera el kommer en ensidig satsning på ny elproduktion att bli extremt dyr. Om vi i stället satsar på alla områdena, elproduktion, effektutjämning och energilagring kommer vi att kunna tillgodose vårt behov av eleffekt till lägre kostnad.
Kärnkraft kan vara ekonomiskt rimlig upp till den effektnivå som behövs under c:a halva året, minus vattenkraftens minimiproduktion och minus vindkraftens genomsnittsproduktion. Det blir 14 GW - 2 GW - 4 GW = 8 GW. I dag har vi 7 GW kärnkraft. Med en eventuell framtida ökning av effektbehoven ökar förstås möjligheterna att kärnkraft kan vara ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ. Ökade exportmöjligheter gör också kärnkraften mer lönsam.
Nu tänkte jag snarast på att billig el gjorde att man valde dålig isolering, att utbredd gles villabebyggelse gav dåliga förutsättningar för kollektivtrafik och lokal service och att värdefull jordbruksmark ödelades.P pmd skrev:
Varför är elproduktion en statlig angelägenhet?P pmd skrev:
Jo nu har då den gemensamma elmarknaden en mycket god bild på samtliga överföringar och vart det skapas stora trängselavgifter och volatila elpriser. Eftersom det är en gemensam elmarknad så måste man då gemensamt täppa till underskotten och det går inte utan välplacerade SMR kärnreaktorer.B bjorn.abelsson skrev:Kärnkraft kan vara ekonomiskt rimlig upp till den effektnivå som behövs under c:a halva året, minus vattenkraftens minimiproduktion och minus vindkraftens genomsnittsproduktion. Det blir 14 GW - 2 GW - 4 GW = 8 GW. I dag har vi 7 GW kärnkraft. Med en eventuell framtida ökning av effektbehoven ökar förstås möjligheterna att kärnkraft kan vara ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ. Ökade exportmöjligheter gör också kärnkraften mer lönsam.
Ett enkelt exempel är Finland som har ett tydligt underskott. Sedan om nu vi ska satsa på en elintensiv industri och konkret Hybrit så får väl bolagen gemensamt bygga ny elproduktion och då är 2 SMR reaktorer i Sverige, Luleå samt två i Finland, Torneå mycket trovärdigt. Finland har samma koncept med Industrins Kraft, Polen gör likaså.