Beredd på ett strömlöst land?

[xxargs]

Alla kylar och frysar har en klixon (ström och temperaturberoende automatsäkring) - antingen inbyggd i kompressorn som Danfoss eller sittande i närheten eller i startapparaten/inkopplingen så att den känner värmen av kompressorn - ju varmare den är, ju längre tid innan den återställer sig.

Nästa alla moderna kyl och frys har en PTC-motstånd för startlindningen vilket innebär att den är aktiv högst bara några sekunder vid spänningspåslag. Dagens kyl och frys har också ofta en driftkondensator parallellkopplad över inkopplingen av PTC-motståndet - och ironiskt nog också fungerar som startapparat när PTC-motståndet har slutat att leda när den blir varm och ger betydligt starkare startmoment, ofta så pass mycket starkare att den orka starta kompressorn igen även med mer eller mindre mottryck i systemet

- förr kallades denna kondensator för 'tropik-optionen' för att kyl/frys skulle starta igen även vid många korta strömavbrott var dag typisk tropiker med dålig elförsörjning - då utan denna skulle man aldrig få någon kyla då kompressorn kan inte starta när PTC-moståndet ensamt fortfarande är het efter en kortare strömavbrott.

Idag används driftkondensatorn också för att förbättra kyl/frysens effektfaktor och faktiskt får kompressorn att dra en aning mindre med energi då när båda lindningarna används så fördelas strömmen bättre på mer koppararea så att det är smula mindre med ström i respektive lindning och man får lite mindre med kopparförsluster för samma uttagen kompressorarbete.

---

Nu kommer vi till problemet med modifierad sinus med kraftiga spänningsflanker när den byter nivå under perioden - den kraftiga flanken är högfrekvent vilket gör att kondensatorn släpper igenom dessa högfrekventa övertonen nästa utan hinder genom kondensatorn medans för 50Hz grundtonen är det en ganska stor hinder (för rätt fasvinkel på strömmen mellan induktans och kapacitans för startlindningen på kompressorn) och det kan gör att motorn arbetar mindre effektivt och kanske blir lite varmare av det för att förlusterna ökar i motorn - också av att övertonsfrekvenser också ger högre del järnförluster.

Prova man en växelriktare med modifierad sinus så kanske man skall klabba på en termometer på kompressorhuset och se hur varm den blir när den matas från elnätet med ren sinus respektive hur varm den blir när den matas från växelriktaren med modifierad Sinus (om och bara om kyl/frys har mekanisk termostat, se nedan) - är det några och 10 grader varmare med växelriktaren efter samma körtid så är det inte så stort problem - är det betydligt varmare än 10 grader vid växelriktardrift - så kanske växelriktare med modifierad sinus inte är så lämplig att mata kompressorn utan behöver en växelriktare som ger riktig sinusvåg och stor nog att orka starta kompressorn.

Men det som kan smälla fort med en växelriktare med modifierad sinus är inte kompressorn utan kylskåpets styrkort om det är av elektronisk modell med display etc. för att man i denna ofta har kapacitiv spänningsdelning för kortets strömförsörjning och med övertonerna från växelriktare med modifierad sinus kan det ge så mycket ström genom den kapacitiva delningen att shuntregulatorn (kan vara en enkel zenerdiod) som skall hålla spänningen stabil - kan brinna upp - antingen går den i kortis eller så blir spänningen så hög att det förstörs elektronikens kretsar och processorer...

Har man kyl/frys med vanlig mekanisk termostat (rattermostat med kapillärrör och bulb i andra ändan där det känner av temperaturen) så kommer den styrningen inte att bry sig om det är ren sinus elle modifierad sinus utöver vad som är sagt om kompressorns värme under drift tidigare.


Detta med växelriktare med modifierad sinus och apparater med kapacitiv spänningsdelning så är det en reell risk att något går sönder och förmodligen så dyrt att byta/reparera att det blir billigare med ny produkt istället

- har kört sönder en stickpropps-elmätare där den delen inuti som försörjer mätaren elektronik, small, och en väninna körde sönder en locktång som hade elektronisk styrning i sig - båda av växelriktare med modifierad sinus, och det sker oftast inom någon minut när shuntregulatorn ger upp, ibland med bekant doft av bränd elektronik och liten rökslinga och som i fallet locktången att den lilla displayen blev brun och bubblig bakom glaset...

 

[dilemma]

Måste vi vara rädda? Ja visst är det bra att man har respekt och bygger upp beredskap vilket sverige varit allmänt dåliga på men Sverige ropar Ryssland så snart det händer något som inte går att förklara.

Det är långt troligare att Sverige råkar på annan typ av kris ex el, vatten, strålning eller liknanden och det kan mycket väl ske indirekt av Ryssland. Men det är fortfarande en stor skillnad jämfört med om Ryssland anfaller Sverige med sin arme.


Så Ukraina ska förlora stödet och därmed kriget, Ryssland ska vilja fortsätta men istället för att fortsätter från Ukraina så hoppar man rakt in på gotland och sätter en arme där utan att NATO länderna reagerar? Därefter fortsätter man att expandera i Europa helt utan att NATO reagerar?

Antar att allt är möjligt men risken skulle jag(utan att vara expert) tippa på vara mindre än 1%. Ryssland vill inte ha ett krig med NATO.

Du har uppenbarligen inte gjort lumpen.

 

[Hybro]

Alla kylar och frysar har en klixon (ström och temperaturberoende automatsäkring) - antingen inbyggd i kompressorn som Danfoss eller sittande i närheten eller i startapparaten/inkopplingen så att den känner värmen av kompressorn - ju varmare den är, ju längre tid innan den återställer sig.

Nästa alla moderna kyl och frys har en PTC-motstånd för startlindningen vilket innebär att den är aktiv högst bara några sekunder vid spänningspåslag. Dagens kyl och frys har också ofta en driftkondensator parallellkopplad över inkopplingen av PTC-motståndet - och ironiskt nog också fungerar som startapparat när PTC-motståndet har slutat att leda när den blir varm och ger betydligt starkare startmoment, ofta så pass mycket starkare att den orka starta kompressorn igen även med mer eller mindre mottryck i systemet

- förr kallades denna kondensator för 'tropik-optionen' för att kyl/frys skulle starta igen även vid många korta strömavbrott var dag typisk tropiker med dålig elförsörjning - då utan denna skulle man aldrig få någon kyla då kompressorn kan inte starta när PTC-moståndet ensamt fortfarande är het efter en kortare strömavbrott.

Idag används driftkondensatorn också för att förbättra kyl/frysens effektfaktor och faktiskt får kompressorn att dra en aning mindre med energi då när båda lindningarna används så fördelas strömmen bättre på mer koppararea så att det är smula mindre med ström i respektive lindning och man får lite mindre med kopparförsluster för samma uttagen kompressorarbete.

---

Nu kommer vi till problemet med modifierad sinus med kraftiga spänningsflanker när den byter nivå under perioden - den kraftiga flanken är högfrekvent vilket gör att kondensatorn släpper igenom dessa högfrekventa övertonen nästa utan hinder genom kondensatorn medans för 50Hz grundtonen är det en ganska stor hinder (för rätt fasvinkel på strömmen mellan induktans och kapacitans för startlindningen på kompressorn) och det kan gör att motorn arbetar mindre effektivt och kanske blir lite varmare av det för att förlusterna ökar i motorn - också av att övertonsfrekvenser också ger högre del järnförluster.

Prova man en växelriktare med modifierad sinus så kanske man skall klabba på en termometer på kompressorhuset och se hur varm den blir när den matas från elnätet med ren sinus respektive hur varm den blir när den matas från växelriktaren med modifierad Sinus (om och bara om kyl/frys har mekanisk termostat, se nedan) - är det några och 10 grader varmare med växelriktaren efter samma körtid så är det inte så stort problem - är det betydligt varmare än 10 grader vid växelriktardrift - så kanske växelriktare med modifierad sinus inte är så lämplig att mata kompressorn utan behöver en växelriktare som ger riktig sinusvåg och stor nog att orka starta kompressorn.

Men det som kan smälla fort med en växelriktare med modifierad sinus är inte kompressorn utan kylskåpets styrkort om det är av elektronisk modell med display etc. för att man i denna ofta har kapacitiv spänningsdelning för kortets strömförsörjning och med övertonerna från växelriktare med modifierad sinus kan det ge så mycket ström genom den kapacitiva delningen att shuntregulatorn (kan vara en enkel zenerdiod) som skall hålla spänningen stabil - kan brinna upp - antingen går den i kortis eller så blir spänningen så hög att det förstörs elektronikens kretsar och processorer...

Har man kyl/frys med vanlig mekanisk termostat (rattermostat med kapillärrör och bulb i andra ändan där det känner av temperaturen) så kommer den styrningen inte att bry sig om det är ren sinus elle modifierad sinus utöver vad som är sagt om kompressorns värme under drift tidigare.


Detta med växelriktare med modifierad sinus och apparater med kapacitiv spänningsdelning så är det en reell risk att något går sönder och förmodligen så dyrt att byta/reparera att det blir billigare med ny produkt istället

- har kört sönder en stickpropps-elmätare där den delen inuti som försörjer mätaren elektronik, small, och en väninna körde sönder en locktång som hade elektronisk styrning i sig - båda av växelriktare med modifierad sinus, och det sker oftast inom någon minut när shuntregulatorn ger upp, ibland med bekant doft av bränd elektronik och liten rökslinga och som i fallet locktången att den lilla displayen blev brun och bubblig bakom glaset...

Aaaaah... en som kan kyl och frys😉

Såg detta på ett annat forum:

"Husk på at de kjølekompressorene har egen startvikling som skal koples bort med en sentrifugalbryter. Hvis kilden ikke klarer å gi nok energi vil ikke motoren starte, eller gå fort nok til at startviklingen koples bort. Da brenner den viklingen, og du har et problem."

Så är det alltså inte?🤔

.

 

[Martin Lundmark]

Alla kylar och frysar har en klixon (ström och temperaturberoende automatsäkring) - antingen inbyggd i kompressorn som Danfoss eller sittande i närheten eller i startapparaten/inkopplingen så att den känner värmen av kompressorn - ju varmare den är, ju längre tid innan den återställer sig.

Nästa alla moderna kyl och frys har en PTC-motstånd för startlindningen vilket innebär att den är aktiv högst bara några sekunder vid spänningspåslag. Dagens kyl och frys har också ofta en driftkondensator parallellkopplad över inkopplingen av PTC-motståndet - och ironiskt nog också fungerar som startapparat när PTC-motståndet har slutat att leda när den blir varm och ger betydligt starkare startmoment, ofta så pass mycket starkare att den orka starta kompressorn igen även med mer eller mindre mottryck i systemet

- förr kallades denna kondensator för 'tropik-optionen' för att kyl/frys skulle starta igen även vid många korta strömavbrott var dag typisk tropiker med dålig elförsörjning - då utan denna skulle man aldrig få någon kyla då kompressorn kan inte starta när PTC-moståndet ensamt fortfarande är het efter en kortare strömavbrott.

Idag används driftkondensatorn också för att förbättra kyl/frysens effektfaktor och faktiskt får kompressorn att dra en aning mindre med energi då när båda lindningarna används så fördelas strömmen bättre på mer koppararea så att det är smula mindre med ström i respektive lindning och man får lite mindre med kopparförsluster för samma uttagen kompressorarbete.

---

Nu kommer vi till problemet med modifierad sinus med kraftiga spänningsflanker när den byter nivå under perioden - den kraftiga flanken är högfrekvent vilket gör att kondensatorn släpper igenom dessa högfrekventa övertonen nästa utan hinder genom kondensatorn medans för 50Hz grundtonen är det en ganska stor hinder (för rätt fasvinkel på strömmen mellan induktans och kapacitans för startlindningen på kompressorn) och det kan gör att motorn arbetar mindre effektivt och kanske blir lite varmare av det för att förlusterna ökar i motorn - också av att övertonsfrekvenser också ger högre del järnförluster.

Prova man en växelriktare med modifierad sinus så kanske man skall klabba på en termometer på kompressorhuset och se hur varm den blir när den matas från elnätet med ren sinus respektive hur varm den blir när den matas från växelriktaren med modifierad Sinus (om och bara om kyl/frys har mekanisk termostat, se nedan) - är det några och 10 grader varmare med växelriktaren efter samma körtid så är det inte så stort problem - är det betydligt varmare än 10 grader vid växelriktardrift - så kanske växelriktare med modifierad sinus inte är så lämplig att mata kompressorn utan behöver en växelriktare som ger riktig sinusvåg och stor nog att orka starta kompressorn.

Men det som kan smälla fort med en växelriktare med modifierad sinus är inte kompressorn utan kylskåpets styrkort om det är av elektronisk modell med display etc. för att man i denna ofta har kapacitiv spänningsdelning för kortets strömförsörjning och med övertonerna från växelriktare med modifierad sinus kan det ge så mycket ström genom den kapacitiva delningen att shuntregulatorn (kan vara en enkel zenerdiod) som skall hålla spänningen stabil - kan brinna upp - antingen går den i kortis eller så blir spänningen så hög att det förstörs elektronikens kretsar och processorer...

Har man kyl/frys med vanlig mekanisk termostat (rattermostat med kapillärrör och bulb i andra ändan där det känner av temperaturen) så kommer den styrningen inte att bry sig om det är ren sinus elle modifierad sinus utöver vad som är sagt om kompressorns värme under drift tidigare.


Detta med växelriktare med modifierad sinus och apparater med kapacitiv spänningsdelning så är det en reell risk att något går sönder och förmodligen så dyrt att byta/reparera att det blir billigare med ny produkt istället

- har kört sönder en stickpropps-elmätare där den delen inuti som försörjer mätaren elektronik, small, och en väninna körde sönder en locktång som hade elektronisk styrning i sig - båda av växelriktare med modifierad sinus, och det sker oftast inom någon minut när shuntregulatorn ger upp, ibland med bekant doft av bränd elektronik och liten rökslinga och som i fallet locktången att den lilla displayen blev brun och bubblig bakom glaset..

Hej xxargs

Bra beskrivning av kyl/frys med vanlig mekanisk termostat (on/off styrning) och problematiken som kan uppstå med växelriktare med modifierad sinus.

I många apparater med elektronik finns idag EMC-filter för att klara krav vid CE-märkning (maskindirektivet).

Dessa apparater provas, en och en i laboratoriemiljö, gällande ledningsbunden emission (att undvika ledningsbundna störningar i elnätet mellan 0,15–30 MHz), EMC-filter behövs då ofta för att klara kraven.

Ibland (till vissa elapparater) går det bra att använda växelriktare med modifierad sinus, ibland går det inte bra. Man märker om det går eller inte går genom att pröva men det kan innebära att saker går sönder som du beskriver.

Ibland är det EMC-filtret (sittande vid apparatintaget) som går sönder i apparaterna vid höge nivåer av switchbrus i frekvensområdet 2 - 150 kHz (supratoner). Detta beror bland annat på att detta frekvensområde fortfarande saknar normer som begränsar nivåerna.

För att ”runda problemet” med startström vid reservkraftdrift så har jag bland annat valt kyl och frys med varvtalsstyrda kompressorer i köket. Förutom väldigt låg startström så innebär detta även låg årlig energianvändning. Min kyl och frys har tillsammans i snitt ca 25 W i effektbehov.

 

[Hybro]

Har Du några modellbeteckningar på apparaterna i fråga?

 

[Martin Lundmark]

Har Du några modellbeteckningar på apparaterna i fråga?

Hej, Hybro

Siemens KS36VAIDP Kylskåp på 346 liter
Siemens GS36NAIDP Frysskåp på 242 liter

 

[hsd]

Undras vad husbilsfolket har med sig... Till datorer, dammsugare, kylskåp mm.

Lär ju vara rätt många som nyttjar sånt

Vi hade med ett extra batteri till tv och spel, ordinarie drev lyse och vattenpump samt värmecirkulationspump
Kylskåpet går ju på gasol 😉

 

[Hybro]

Hej, Hybro

Siemens KS36VAIDP Kylskåp på 346 liter
Siemens GS36NAIDP Frysskåp på 242 liter

Frysbox då?

 

[jonaserik]

Frysbox då?

Hos mig är det ett frysfack i kylen och vanligt, men inte för glass som ska min -18, i övrigt går det bra att frysa ett tag.

 

[Martin Lundmark]

Frysbox då?

Hej Hybro
Den frysbox jag senast köpte (Whirlpool frysbox W204FO) är varvtalstyrd och drar ca 20W i genomsnitt och ingen märkbar startström.

 

[Hybro]

Sån får det bli när en ger upp.
😀

 

[Martin Lundmark]

Hej,

Att vara ”Beredd på ett strömlöst land?” innebär en serie av förberedelser som måste byggas upp. Det kommer att ta några år och kräva både insatser med pengar och personal.

Man förbereder strategiskt utvalda matbutiker som fungera vid ett krig eller en kris i Sverige; ”Mathandlarens butik i Uppsala kan bli beredskapsbutik”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/uppsala-forbereder-for-beredskapsbutiker

Det har tidigare konstaterats att ”Mataffärer inte rustade för höjd beredskap” https://www.tn.se/article/26849/mataffarer-inte-rustade-for-hojd-beredskap/

Men det gäller även att affärerna får tillgång till livsmedel vid sådana tillfällen; ”I dag finns ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige – de hemliga lager som fanns lades ner på 1990-talet. De innehöll bland annat spannmål, kaffe, jäst, socker och köttkonserver.”
”Men nu är hotbilden en annan och det brådskar att rusta Sverige. Att bygga upp ett lager som klarar tre månaders behov bedöms ta uppemot fyra, fem år, enligt Lantmännen. – Vi ser att Sverige behöver en ny livsmedelsberedskap. Vi har en bredare och mer komplex hotbild och ett helt annat samhälle än efter andra världskriget, säger utredaren Ingrid Petersson.”
https://www.tn.se/inrikes/35274/utredning-samre-och-mindre-mat-vid-krig/

Även om butiker med hjälp av elverk kan hålla öppet vid strömavbrott så gäller det att vi har försett oss med kontanter så vi kan betala även om, till exempel, kort och Swish skulle sluta fungera.

Sedan så är det ju bra om vi privatpersoner även kan klara att förvara och tillaga maten även under ett strömavbrott.

 

[pmd]

Sedan så är det ju bra om vi privatpersoner även kan klara att förvara och tillaga maten även under ett strömavbrott.

Så många privatpersoner som möjligt bör ha egna lager av matvaror och vatten. Förvaringen är inte ett stort problem om man väljer rätt sorts matvaror. Tillagningen kan man minimera genom att även där välja rätt sorts matvaror. Dessutom har en del av oss redan utrustning för att laga mat utan elström.

Med tanke på att Sverige inte längre har några beredskapslager (och det kommer att ta rätt lång tid att skapa nya) så måste vi förlita oss på egna lager inom överskådlig framtid.

 

[SSG3000]

Alla kylar och frysar har en klixon (ström och temperaturberoende automatsäkring) - antingen inbyggd i kompressorn som Danfoss eller sittande i närheten eller i startapparaten/inkopplingen så att den känner värmen av kompressorn - ju varmare den är, ju längre tid innan den återställer sig.

Nästa alla moderna kyl och frys har en PTC-motstånd för startlindningen vilket innebär att den är aktiv högst bara några sekunder vid spänningspåslag. Dagens kyl och frys har också ofta en driftkondensator parallellkopplad över inkopplingen av PTC-motståndet - och ironiskt nog också fungerar som startapparat när PTC-motståndet har slutat att leda när den blir varm och ger betydligt starkare startmoment, ofta så pass mycket starkare att den orka starta kompressorn igen även med mer eller mindre mottryck i systemet

- förr kallades denna kondensator för 'tropik-optionen' för att kyl/frys skulle starta igen även vid många korta strömavbrott var dag typisk tropiker med dålig elförsörjning - då utan denna skulle man aldrig få någon kyla då kompressorn kan inte starta när PTC-moståndet ensamt fortfarande är het efter en kortare strömavbrott.

Idag används driftkondensatorn också för att förbättra kyl/frysens effektfaktor och faktiskt får kompressorn att dra en aning mindre med energi då när båda lindningarna används så fördelas strömmen bättre på mer koppararea så att det är smula mindre med ström i respektive lindning och man får lite mindre med kopparförsluster för samma uttagen kompressorarbete.

---

Nu kommer vi till problemet med modifierad sinus med kraftiga spänningsflanker när den byter nivå under perioden - den kraftiga flanken är högfrekvent vilket gör att kondensatorn släpper igenom dessa högfrekventa övertonen nästa utan hinder genom kondensatorn medans för 50Hz grundtonen är det en ganska stor hinder (för rätt fasvinkel på strömmen mellan induktans och kapacitans för startlindningen på kompressorn) och det kan gör att motorn arbetar mindre effektivt och kanske blir lite varmare av det för att förlusterna ökar i motorn - också av att övertonsfrekvenser också ger högre del järnförluster.

Prova man en växelriktare med modifierad sinus så kanske man skall klabba på en termometer på kompressorhuset och se hur varm den blir när den matas från elnätet med ren sinus respektive hur varm den blir när den matas från växelriktaren med modifierad Sinus (om och bara om kyl/frys har mekanisk termostat, se nedan) - är det några och 10 grader varmare med växelriktaren efter samma körtid så är det inte så stort problem - är det betydligt varmare än 10 grader vid växelriktardrift - så kanske växelriktare med modifierad sinus inte är så lämplig att mata kompressorn utan behöver en växelriktare som ger riktig sinusvåg och stor nog att orka starta kompressorn.

Men det som kan smälla fort med en växelriktare med modifierad sinus är inte kompressorn utan kylskåpets styrkort om det är av elektronisk modell med display etc. för att man i denna ofta har kapacitiv spänningsdelning för kortets strömförsörjning och med övertonerna från växelriktare med modifierad sinus kan det ge så mycket ström genom den kapacitiva delningen att shuntregulatorn (kan vara en enkel zenerdiod) som skall hålla spänningen stabil - kan brinna upp - antingen går den i kortis eller så blir spänningen så hög att det förstörs elektronikens kretsar och processorer...

Har man kyl/frys med vanlig mekanisk termostat (rattermostat med kapillärrör och bulb i andra ändan där det känner av temperaturen) så kommer den styrningen inte att bry sig om det är ren sinus elle modifierad sinus utöver vad som är sagt om kompressorns värme under drift tidigare.


Detta med växelriktare med modifierad sinus och apparater med kapacitiv spänningsdelning så är det en reell risk att något går sönder och förmodligen så dyrt att byta/reparera att det blir billigare med ny produkt istället

- har kört sönder en stickpropps-elmätare där den delen inuti som försörjer mätaren elektronik, small, och en väninna körde sönder en locktång som hade elektronisk styrning i sig - båda av växelriktare med modifierad sinus, och det sker oftast inom någon minut när shuntregulatorn ger upp, ibland med bekant doft av bränd elektronik och liten rökslinga och som i fallet locktången att den lilla displayen blev brun och bubblig bakom glaset...

Hej xxargs,
Du är väldigt kunnig, men en enkel AC-motor som matas med 1-fas MÅSTE ha en konding eller liknande för att kunna snurra runt. Annars står den bara still o brummar då fasen hoppar 180gr fram o tillbaka. Rotorn får ingen rotationsriktning så att säga. Dvs det är inte en "tropik-option" den är ett måste. Det pratas mycket om startström också här på forumet. Startströmmen finns endast under den tid det tar för motorn att varva upp till drift-varvet. För ett kylskåp kanske några tion-delar upp till en 1/2 sekund. Sen har motorns resistans övergått till impedans. Dvs märkström. Därav att det alltid bättre med ett "snurrande" el-verk än elektronik. Svängmassan i motorn/generatorn "tvingar" fram en tillfälligt högre ström innan varvtalet sjunker alt kompenseras med mer gaspådrag. Då är det bara lindningarnas resistans som begränsar strömmen plus säkringen (som kortvarigt kan släppa igenom typ 10ggr mer ström under en väldigt kort tid. (A, b, C, D karakteristik etc) Elektronikens tyristor har då brunnit upp för länge sedan.

 

[Anders_Nilsson]

Så många privatpersoner som möjligt bör ha egna lager av matvaror och vatten. Förvaringen är inte ett stort problem om man väljer rätt sorts matvaror. Tillagningen kan man minimera genom att även där välja rätt sorts matvaror. Dessutom har en del av oss redan utrustning för att laga mat utan elström.

Med tanke på att Sverige inte längre har några beredskapslager (och det kommer att ta rätt lång tid att skapa nya) så måste vi förlita oss på egna lager inom överskådlig framtid.

Hur kan det ta 4-5 år att bygga lager när oadelhallar bygga på en månad? Låter som att vissa saker borde gå rätt snabbt att få fram.

Sedan finns det ju inte så mycket kontanter och bankerna kastar ut dig om du har mer än några hundra kronor i uttag. Vi måste införa ett helt annat tänk inom banksystemet.