GK100 GK100 skrev:
Du behöver inte bekymra dig om lösningar det finns många.
Varför går inte de att beskriva då?

Och vad är det för några som tänker ut lösningar och inte samtidig har en uppfattning om kostnaden. Låter gravt oseriöst.
GK100 GK100 skrev:
Du får istället fundera på kostnader och hur de ska lösas och fördelas.
Varför skulle jag göra det?
GK100 GK100 skrev:
Eftersom du och så många andra är så okunniga också rent basalt elkrafttekniskt får man stå ut med alla enfaldiga påståenden om stemåldern, icke utveckling mm.
Hur i all världen kopplade du ihop elkraft med stenåldern?
Låter mer som du tagit droger. Jag har inte gjort någon sådan koppling, så du kan inte skylla ifrån dig.
GK100 GK100 skrev:
Det är dock konstigt att du inte som så framåtlutad föreslår att marknaden bör sikta på nyare lösningar i lokalnäten än att harva vidare med AC och trafos längst ut det är verkligen stenålder.
Etablerade standarder så som 230V ändrar man inte så lätt. Installerad bas bestämmer.
(Jfr x86 instruktionset som överlevt extremt länge. Trots att det hafsades ihop på en vecka och var urkasst. Men installerad SW-bas bestämmer. Du borde kanske begrunda att vi är en del i tråden som kan en del om systemlösningar och inte bara skvätt okunniga personangrepp omkring dig).

Sedan ser inte jag något nämnvärt bekymmer med distributionsformen 230V AC.
 
D
G OMathson skrev:
Då är det bättre vi ger paneler till Grekland eller till Italien och inom Sverige satsar på något som ger energi när den behövs som mest, i synnerhet om nu helt plötsligt inte kostnader är några problem, alltså fler kärnkraftsreaktorer.
Det står ju dig fritt att dela ut solpaneler till greker men så länge de ansluts till elsystemet så gör de nytta även om du behåller de. Det du nämner är såklart önskvärt men det händer ju ingenting och om inte saker förändras dramatiskt så lär vi varken se det ena eller det andra gällande grön elproduktion av dignitet på årtionden, då är det jättebra att några privatpersoner slantar upp och gör något, toppen.
 
D
GK100 GK100 skrev:
Du behöver inte bekymra dig om lösningar det finns många. Du får istället fundera på kostnader och hur de ska lösas och fördelas. Eftersom du och så många andra är så okunniga också rent basalt elkrafttekniskt får man stå ut med alla enfaldiga påståenden om stemåldern, icke utveckling mm. Det är dock konstigt att du inte som så framåtlutad föreslår att marknaden bör sikta på nyare lösningar i lokalnäten än att harva vidare med AC och trafos längst ut det är verkligen stenålder.
Det är min inställning också, det räcker att titta på "Apollo 13", så ser man att lösningar finns, självklart.

Jag håller också med om att det är vårt arrangemang med privata monopol som har satt oss i denna situationen, pengar finns såklart men de finns på fel ställe. Nu styrs ju inte detta av naturlagar så det är väldigt enkelt att förändra, om viljan och insikten hade funnits, svårare att tex ändra Ohms lag.
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej HenrikHuslöse

Om man matar in effekt i elnät avsedda för bara en effektriktning (får två effektriktningar och två riktningar på spänningsfall) så kan man riskera att spänningvariationerna ökar inom nätet. Transformatorn som matar elnätet reglerar spänningen utifrån spänning vid transformatorn samt den uppmätta utgående strömmen mot villorna och beräknat genomsnittligt spänningsfall i hela nätet.

Men kom ihåg att nätet kan bestå av tiotalet grenar som går åt olika håll med olika belastning och inmatat effekt.

Även om ”växelriktarna är begränsade till 253V” och spänningsnivån stannar där vid villorna med solceller, så blir inte spänningsfallet i elnäten (som beräknas) på samma nivå som tidigare.

Upplägget för spänningsregleringen fungerar sämre.

Man kan behöva fler mätpunkter på olika platser i elnätet som ger återkoppling.

Trots detta innebär det dubbla spänningsfallet rimligen innebära att distributionsnäten till exempel måste byggas starkare eller delas upp i mindre områden.
Visa med siffror. Det finns inget "dubbelt spänningsfall".

En kabel är inte riktningsbestämd. Spänningen varierar över dag och natt ändå. Innan elvärmen var det ju knappt ingen last alls nattetid när alls släckt lamporna och stängt av radioapparaterna. Det fungerade då. Vad är sämre i nätet idag än 1950?
 
G
D djac skrev:
Det står ju dig fritt att dela ut solpaneler till greker men så länge de ansluts till elsystemet så gör de nytta även om du behåller de. Det du nämner är såklart önskvärt men det händer ju ingenting och om inte saker förändras dramatiskt så lär vi varken se det ena eller det andra gällande grön elproduktion av dignitet på årtionden, då är det jättebra att några privatpersoner slantar upp och gör något, toppen.
De privatpersoner "som slantar upp" gör ju det för att tjäna pengar och till stor del pga skattesubventioner, så nej det är inte toppen.
 
  • Gilla
Krille4
  • Laddar…
H Harald Blåtumme skrev:
Men finns det faktiska fall som illustrerar detta scenario att nätspänningen galopperar bara för att det lyser litet sol i grannskapet? Är detta ett reellt problem eller bara ett hypotetiskt och sällsynt scenario?

Självklart har jag inte som vanlig elkonsument tillgång till tekniska data om mitt nätavsnitt, jag hintade litet att det rör sig om ett gammalt villaområde med 25A huvudsäkringar överallt pga att allt var eluppvärmt när det byggdes på 70-talet, i den tidens anda.
Som jag skrivit tidigare kan du få data och beskrivningar av nät där det förekommer. Det rör sig om nyrustade delar omlagda efter Gudrun och dimensionerade efter de principer som är rådande normala.

I vilken form vill du ha uppgifterna och hur finstilt ska vi gå in på alla egenskaper i de olika delarna? Enda jag vill se är ärliga försök att använda dem i både teknisk och ekonomisk mening. Vi kan senare välja andra avsnitt med andra profiler och linjetätheter i nätet.

Förstå att allt är ärligt menat från min sida och inget för att fälla eller förödmjuka någon. Jag ser ganska lätt vilka som har viljan bidra i trådar av denna typen och vilka likt 5-åringar tror att man får allt man ser och tror sig vilja ha genom att skrika lite. Senare typen är vanliga i många trådar på BH numera bara lite mer sofistikerade när man försöker "investera" i allt och med överdimensionerat jag i centrum. Kanske kan man gynnas i slutet genom att släppa efter lite och framförallt försöka bidra och samarbeta där man har sina styrkor och inte tvärtom.
 
  • Gilla
TommyC
  • Laddar…
D
G OMathson skrev:
De privatpersoner "som slantar upp" gör ju det för att tjäna pengar och till stor del pga skattesubventioner, så nej det är inte toppen.
Spelar ingen roll varför, skulle det vara bättre om man inte kunde tjäna in dem? Det är samma anledning till varför du har isolering i din bostad, det är så det funkar och det är också bra, toppen rent av.
 
H HenrikHuslöse skrev:
Visa med siffror. Det finns inget "dubbelt spänningsfall".

En kabel är inte riktningsbestämd. Spänningen varierar över dag och natt ändå. Innan elvärmen var det ju knappt ingen last alls nattetid när alls släckt lamporna och stängt av radioapparaterna. Det fungerade då. Vad är sämre i nätet idag än 1950?
Du får tänka dubbel effektriktning istället och det ute i de finmaskiga delarna och en bit uppåt. En riktning och med någorlunda kontinuerliga producenter av lite storlek väl valt inkopplade ger en helt annan miljö i frågorna Martin brukar skriva om.

Vi behöver inte hänga upp oss på just den frågan det finns många andra kanske mer intressanta delar som hur ska småproducenterna tänka på lite sikt. Att överdimensionera mycket över sin tänkta egenanvändning är knappast vettigt. Systemtekniskt sett dvs förbi eltekniken och in i fysisk resursteori osv vad kommer in där i kvoten verkliga insatser och utfall över tid mm.

Sånt intresserar mig mer än elsidan som jag känner som min egen ficka på många nivåer. Dravel om marknader på oegentliga sätt som vissa har sån dragning till kommer då i rätt och hård belysning helt utan mjuka bludderutgångar.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 1 till
  • Laddar…
D
GK100 GK100 skrev:
Du får tänka dubbel effektriktning istället och det ute i de finmaskiga delarna och en bit uppåt. En riktning och med någorlunda kontinuerliga producenter av lite storlek väl valt inkopplade ger en helt annan miljö i frågorna Martin brukar skriva om.

Vi behöver inte hänga upp oss på just den frågan det finns många andra kanske mer intressanta delar som hur ska småproducenterna tänka på lite sikt. Att överdimensionera mycket över sin tänkta egenanvändning är knappast vettigt. Systemtekniskt sett dvs förbi eltekniken och in i fysisk resursteori osv vad kommer in där i kvoten verkliga insatser och utfall över tid mm.

Sånt intresserar mig mer än elsidan som jag känner som min egen ficka på många nivåer. Dravel om marknader på oegentliga sätt som vissa har sån dragning till kommer då i rätt och hård belysning helt utan mjuka bludderutgångar.
Jag försöker inte tillrättavisa dig tekniskt men är inte skillnaden den att du kommer från "verkligheten" dvs din åsikt tar hänsyn till nuvarande elnät och svårigheterna med att transformera detta?

Den andra positionen man kan ta är att man kikar framåt och gissar vad som kommer krävas då, och vara beredd att ta smällen för att komma dit.
 
H Harald Blåtumme skrev:
För vår del tillför solcellerna en del mervärden genom att vi blivit mer medvetna om hur vi hanterar elen, vi ser den inte längre som en obegränsad och billig resurs vilket vi gjorde innan elpriserna löpte amok under 2022. Det var ett ganska bryskt uppvaknande eftersom vi gick från ett långt bundet avtal och mycket lågt elpris till ett högt och starkt skiftande rörligt under våren -22.

Solcellsinstallationen var ett svar på detta, för att jämna ut volatiliteten som många väntar sig är något vi får leva med under mycket lång tid. Sedan en tid tycks priserna varierat med betydligt mindre extremer men det är svårt att sia om framtiden i en orolig tid av krig, hybridkrigföring etc.

Ett ytterligare mervärde var mera oväntat, och ett resultat av de effektavgifter som infördes i början av detta år för oss. Det var inget som ingick i solcellskalkylen men hade en mycket viktig effekt som jag tagit upp tidigare. Värt att gnida in detta en gång till: det visar sig att vi knappast behöver bekymra oss så mycket över hur mycket effekt vi tar ut under veckodagarna 07:00 -- 20:00 eftersom solcellerna oftast levererar ett antal kW i "headroom" dagtid, och i synnerhet eftermiddagar/kväll när vi typiskt kör middag, tvätt, disk och annat effektkrävande.

Under januari hade vi ca 2,8 kW toppförbrukning (medeltal tre högsta timmedelvärden), och i februari lyckades vi hålla det på 2,1 kW. Detta utan ansträngning och med LLVP konstant igång. Man debiteras 42 kr/kW toppförbrukning under månaden så det finns ett starkt incitament att hålla nere denna. Denna höjs till 51,5 kr / kW 240401 så tumskruvarna vrids åt ytterligare. Bara för att klarlägga, denna effekttariff gäller konsumtion, inte produktion.

Så sammantaget, solcellerna gör att vi kan leva i stort sett som vanligt större delen av året även under veckodagarna, det är mest under nov - dec - jan som man får vara litet varsam och kanske förlägga drift av DM/TM/TT till kväll/natt och helger. Resultatet är ökad bekvämlighet och livskvalitet, frihetsgrader.
Så med effekavgift så kan man mao säkra upp till 35A (för samma kostnad som 16A), nyttja 35A 20-07 utan att behöva betala någon effektavgift om man går på batteri 7-20?
 
  • Gilla
djac
  • Laddar…
H HenrikHuslöse skrev:
Visa med siffror. Det finns inget "dubbelt spänningsfall".

En kabel är inte riktningsbestämd. Spänningen varierar över dag och natt ändå. Innan elvärmen var det ju knappt ingen last alls nattetid när alls släckt lamporna och stängt av radioapparaterna.
För att det skall gå ström så behövs ett spänningsfall. I detta fall från 400V trafon till villorna. Så det är lite högre vid trafon än i villorna (så att det är 230V vi får). När många (alla) i stället levererar effekt så spänningen vara högre i villorna än vid trafon. Vi får då högre i villorna än 230V. Hur mycket högre är oklart.

Om detta sedan är ett problem eller inte ska jag låta vara osagt. Det beror ju lite på hur stort spänningsfallet är. Håller det sig inom gränsvärden är det inget problem.

Men har vi 50 villor som levererar 10 kW var en sommardag så blir det kanske för mycket. Där. Så det kan finnas platser där något måste göras.

Därav att jag ställt frågan om vilka lösningar som diskuterats. Men det svårt att beskriva de.
 
H HenrikHuslöse skrev:
Visa med siffror. Det finns inget "dubbelt spänningsfall".

En kabel är inte riktningsbestämd. Spänningen varierar över dag och natt ändå. Innan elvärmen var det ju knappt ingen last alls nattetid när alls släckt lamporna och stängt av radioapparaterna. Det fungerade då. Vad är sämre i nätet idag än 1950?
Hej HenrikHuslöse

Ett starkt förenklat exempel:

Spänningsfallet i ett distributionsnät sker i effektriktningen. När effekt (och ström) matas mot en villa (och bara en effektriktning) är spänningen högst vid matande distributionstransformator (10/0.4 kV). Om vi håller fasspänningen på högsta nivån 253 V vid transformatorn då kan spänningsfallet i elnätet vara 46 V i en kabel som går ut från matande transformator, innan spänningen är nere i 207V.

Vänder vi effektriktningen så effekt (och ström) matas mot transformatorn, då byter spänningsfallet polaritet och sjunker mot transformatorn. För att mata samma eleffekt (och ström) mot transformatorn i samma kabel då måste vi höja spänningen till (253 + 46) = 299 V som är alldeles för högt.

I praktiken finns villor både på kort och långt avstånd från transformatorn och villor är anslutna till flera olika kablar. Om nu samtidigt effektriktningen är olika i de kablar som går till transformatorn då har spännisfallet olika riktning i dessa kablar. Skillnaden i spänningsnivå vid olika villor i elnätet blir (på grund av spänningsfall), i sämsta fall, då dubbelt så stor som vid en effektriktning i elnätet.

Spänningsfall med två olika polariteter i ett distributionsnät kallar jag kortfattat för dubbelt spänningsfall.

När vi i elnät byggda för bara en effektriktning inför två olika effektriktningar innebär, på grund av att spänningsfallet nu kan ha två olika ”polariteter”) i värsta fall att elnäten behöver förstärkas (byggas om) i förtid.

Mitt hus (och många i min omgivning) är anslutet till ett distributionsnät byggt på 1950 talet och det fungerar alldeles utmärkt.

I många fall behövs dessa distributionsnät inte byggas om på grund av sin ålder. Men om vi som är anslutna till distributionsnätet är intresserade att även mata in eleffekt från solceller i ett ”gammalt” elnät (som är byggt för en effektriktning) då kan detta bli en anledning till att elnätsbolaget behöver bygga om (förstärka) distributionsnätet.

Detta kan naturligtvis även drabba distributionsnät som bara är några år gamla eftersom elnätsföretagen inte får agera proaktivt utan bara bygga elnät utifrån efterfrågan från anslutna kunder.
 
  • Gilla
BiFuel och 4 till
  • Laddar…
D daVinci skrev:
För att det skall gå ström så behövs ett spänningsfall. I detta fall från 400V trafon till villorna. Så det är lite högre vid trafon än i villorna (så att det är 230V vi får). När många (alla) i stället levererar effekt så spänningen vara högre i villorna än vid trafon. Vi får då högre i villorna än 230V. Hur mycket högre är oklart.
Så mycket är klart. Den som får högsta spänningen blir producenten. Näst högsta spänningen hittar vi i den punkt där producentens kabel ansluter till de andra kundernad kablar, alltså elskåpet i gatan. Alla andra kunder får Ukund = Uproducent - ∆Uproducentkabel - ∆Ukundkabel.
D daVinci skrev:
Om detta sedan är ett problem eller inte ska jag låta vara osagt. Det beror ju lite på hur stort spänningsfallet är. Håller det sig inom gränsvärden är det inget problem.
Det var just detta jag ville få fram.

D daVinci skrev:
Men har vi 50 villor som levererar 10 kW var en sommardag så blir det kanske för mycket. Där. Så det kan finnas platser där något måste göras.
Om 50 av 50 villor levererar mer el än de förbrukar så har man inte längre ett distributionsnät. Då har området blivit en elproduktionsanläggning. Det kan förhindras med exportbegränsning i växelriktarna. Ska man driva distributionstransformatorerna baklänges får man nya utmaningar.

På samma sätt som att det blir krångligt om kunderna ska kunna pumpa tillbaka bensin i bensinmackarna. 😁
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej HenrikHuslöse

Ett starkt förenklat exempel:

Spänningsfallet i ett distributionsnät sker i effektriktningen. När effekt (och ström) matas mot en villa (och bara en effektriktning) är spänningen högst vid matande distributionstransformator (10/0.4 kV). Om vi håller fasspänningen på högsta nivån 253 V vid transformatorn då kan spänningsfallet i elnätet vara 46 V i en kabel som går ut från matande transformator, innan spänningen är nere i 207V.

Vänder vi effektriktningen så effekt (och ström) matas mot transformatorn, då byter spänningsfallet polaritet och sjunker mot transformatorn. För att mata samma eleffekt (och ström) mot transformatorn i samma kabel då måste vi höja spänningen till (253 + 46) = 299 V som är alldeles för högt.
Mikroproducenten får inte mata ur mer än 253V. Det som händer är att effekten begränsas och strömmen sjunker.

Då minskar förlusterna i kabeln eftersom strömmen i kabeln minskar.
 
H HenrikHuslöse skrev:
Om 50 av 50 villor levererar mer el än de förbrukar så har man inte längre ett distributionsnät. Då har området blivit en elproduktionsanläggning. Det kan förhindras med exportbegränsning i växelriktarna. Ska man driva distributionstransformatorerna baklänges får man nya utmaningar.
Det som händer är just att villaområdet nettoexporterar effekt.
Det är i sig inget bekymmer för det blir i alla fall lägre effektförluster för nätägaren när man tar effekten till hyreshusområdet från det närliggande villaområdet, i stället för från Harsprånget.

Frågan är ifall nätspänningen blir för hög i villan längst bort när villaområdet är nettoexportör. I ett fall där det händer behöver det lösas. Och frågan blir då hur en kostnadsoptimal lösning ser ut.

För kommunisterna i forumet är lösningen att villaägarna inte får bli producenter.

För kapitalismanhängarna (som föredrar BMW fram för Trabant) så ser man att marknaden får fram en billig lösning. Som sedan implementeras där det behövs. Och där en eventuell extrakostnad kan läggas på producenterna.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.