Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Vem vill ha DP?! Bättre utan, färre bestämmelser och restriktioner på byggrätter, heja fladdermusen (latin: vagina mobile).
Fast det är väl väldigt olika beroende på vilken kommun du bor? Om du bor kring Stockholm men utanför detaljplanerat område blir du bakbunden likaså samt att alla tillstånd och prövningar tar bra mycket längre tid.
 
L letmefly skrev:
Fast det är väl väldigt olika beroende på vilken kommun du bor? Om du bor kring Stockholm men utanför detaljplanerat område blir du bakbunden likaså samt att alla tillstånd och prövningar tar bra mycket längre tid.
Självklart. I mitt fall utom DP, inga restriktion på BYA, antal våningar eller annat tjafs. He bar å bygg;)
 
  • Gilla
mikethebik och 3 till
  • Laddar…
Workingclasshero Workingclasshero skrev:
Hej
Om man fabulerar lite om att det bor fladdermöss bakom ett dörrfoder.
Fabeln säger även att det skall byggas ett skärmtak och en balkong utanför altandörren.
Så hur flyttar man fladdermössen rent hypotetiskt?
Är det möjligt att bygga ett fladdermusbo enligt ritning från nätet och vips flyttar de från det hypotetiska dörrfodret?
Bygga 2 fladdermusbon och sätta upp i skuggan på huset och hypotetiskt bryta loss lite av dörrfodret under några veckor.

För övrigt älskar jag mina fladdermöss och skall köpa fjärilsbuskar till alla fjärilar som de sen kan äta :)

/Workingclasshero
Om man vill att de ska bo kvar är det bra att se till att det inte blir upplyst bakom dörrfodret av en kvarglömd ficklampa eller nåt. Blir det så ljust flyttar de nog gärna till den nybyggda fladdermusholken istället.
 
  • Gilla
Workingclasshero och 2 till
  • Laddar…
boihus123 boihus123 skrev:
Fick en bild från bygget
Jag ser att det är den ytterst sällsynta sexbenta fladdermusen som är platschef.
 
  • Gilla
svartöra
  • Laddar…
N Nils2018 skrev:
Hur är det med takbyte om det häckar tornseglare under? Inte under sommaren eller?
Det vore ju synnerligen olämpligt. Det borde husägaren själv inse, alldeles oavsett eventuella lagregler om saken. Tornseglaren är starkt minskande, sannolikt mest beroende på brist på lämpliga häckningplatser. Den flyttar även tidigt söderut (är i princip helt försvunnen ur landet redan i början av augusti), så det är knappast någon större uppoffring att planera ett takbyte så att det inte kolliderar med tornseglarnas häckning.
 
  • Gilla
skogaliten och 1 till
  • Laddar…
O Ossian K Olsson skrev:
Det som är det svåra är vad "för dåligt" är. Det finns inget riktigt facit och ibland spelar det ingen roll hur mycket undersökningar man än gjort.

Jag var själv med i ett stort projekt i Skåne och vi la 10-tals miljoner på fladdermöss. Men ingen var ändå säker på att det var "tillräckligt".
"Tiotals miljoner"? Det får väl antas innebära minst 30 miljoner kronor... vad exakt lade ni detta på? Utredningar, eller aktiva åtgärder för att hjälpa fladdermössen? Om det skulle vara utredningar, ställer jag mig högst tvivlande till uppgiften. För 30 miljoner får du åtminstone 15 manår av sakkunniga utredare. Att inte en sådan insats skulle producera tillräckligt goda underlag låter ytterst dubiöst.

Var vänlig specificera, helst med referens till vilket projekt det handlade om.
 
Redigerat:
Claes Sörmland
H hhallen skrev:
"Tiotals miljoner"? Det får väl antas innebära minst 30 miljoner kronor... vad exakt lade ni detta på? Utredningar, eller aktiva åtgärder för att hjälpa fladdermössen? Om det skulle vara utredningar, ställer jag mig högst tvivlande till uppgiften. För 30 miljoner får du åtminstone 15 manår av sakkunniga utredare. Att inte en sådan insats skulle producera tillräckligt goda underlag låter ytterst dubiöst.

Var vänlig specificera, helst med referens till vilket projekt det handlade om.
Om markvärdet är högt i exploaterad form så adderar det ju snart många sköna miljoner att reservera mark för t ex fladdermöss istället för att exploatera den. Även om det kanske bara går på några hundra tusen att utreda att denna mark ska avsättas som reservat för fladdermössen.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Jag tycker vi ska se våra djur och växter som en del av vårt gemensamma arv som vi ska vidareförmedla. Utan dem så skulle världen bli så mycket tråkigare och skörare. Vi ska samspela med dom!
Tillåt mig citera en av Sveriges främsta fladdermusexperter Johnny de Jong Så här säger han på natursidan.se
"Fladdermöss har i många fall räddat naturområden från att exploateras. Hur kommer det sig att fladdermöss lyckas där många andra arter misslyckas?
– Jag vill inte säga att de stoppar exploateringar. Fladdermöss kan guida oss till var vi kan exploatera och inte exploatera (min egna kommentar). De är listade i art- och habitatdirektivet. Det gör att alla exploatörer måste ta hänsyn till fladdermöss. Det är olagligt att störa fladdermössens livsmiljöer och om man vill exploatera i äldre skog så måste fladdermöss beaktas. Sedan har det hajpats extra mycket just nu, vilket är lite märkligt med tanke på att art- och habitatskyddsordningen har funnits sedan 1999. Det borde ha varit så här redan för 20 år sedan, men nu har man upptäckt vad som gäller.
En sak som Johnny de Jong tycker är absolut viktigast och det är att ha en bra attityd mot djuren.
– Har du fladdermöss i huset – prata om dem med grannar och visa för barn – var stolt! Prata positivt om fladdermöss. Det kan alla göra och det är en mycket bra naturvårdsinsats. Generellt sett har inställningen förbättrats de senaste 20 åren. Jag har hållit på med fladdermöss i 35 år. När jag började var det inte ovanligt med artiklar om att folk tar livet av fladdermöss eller om hur man blir av med fladdermöss i hus. Det händer inte längre. Nu frågar folk mig om hur man kan behålla fladdermössen i sitt hus och att man inte vill störa dem. Jag tror faktiskt att det handlar om att samhället numera säger tydligare att de måste skyddas. Det är en signal att de är värdefulla. Folk blir nyfikna och det skapar en annan inställning."
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Om markvärdet är högt i exploaterad form så adderar det ju snart många sköna miljoner att reservera mark för t ex fladdermöss istället för att exploatera den. Även om det kanske bara går på några hundra tusen att utreda att denna mark ska avsättas som reservat för fladdermössen.
Det har du förvisso rätt i. Jag reagerade bara på Ossian K Olssons påstående, som var vagt och samtidigt uppseendeväckande. Om det har lagts "tiotals miljoner på fladdermöss" så är det så anmärkningsvärt att det borde ha figurerat i rikstäckande media.

För att säga det rätt ut, så tror jag inte på det påståendet, med mindre än att det backas upp av kontrollerbara fakta.
 
M manner skrev:
Jag tycker vi ska se våra djur och växter som en del av vårt gemensamma arv som vi ska vidareförmedla.
Och? Det kan man förstås tycka även utan att tycka att dagens planlagstiftning på något vis är rimligt balanserad.

Den relevanta diskussionen ör rimligen om dagens lagstiftning på något seriöst sätt bidrar till olika arters bevarande, till vilken kostnad det i så fall sker och om samma sak hade kunnat uppnås på andra, billigare och/eller mindre rättighetsinskränkande sätt.
 
  • Gilla
andersda och 3 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Och? Det kan man förstås tycka även utan att tycka att dagens planlagstiftning på något vis är rimligt balanserad.

Den relevanta diskussionen ör rimligen om dagens lagstiftning på något seriöst sätt bidrar till olika arters bevarande, till vilken kostnad det i så fall sker och om samma sak hade kunnat uppnås på andra, billigare och/eller mindre rättighetsinskränkande sätt.
Den relevanta svaret på frågan är såklart att dessa arter har ett självklart livsberättigande (de har också rättigheter !) och hur stort priset ska bli kan vi faktiskt själva bestämma. Tex ett billigt sätt kan vara genom att ha ett proaktivt arbete och med kunniga folk kolla var det finns stora naturvärden och därefter se vilka krav de har och hur dessa arter ska kunna samexistera med oss. Ibland går det inte alls och då får ev bostadsområden eller vad det kan vara läggas på annan plats. Tyvärr läggs stora resurser på att först planera "där ska nästa bebyggelse ske" och sen upptäcka ev naturvärden. Vilket kostar pengar då planen stoppas upp, man kanske måste flytta alltihopa etc. Idag när kommuner gör översiktsplaner så planerar man först och sen inventerar vilket är vansinne enligt min sätt att se på det. Istället för att ha en struktur att utgå från.
Möjligtvis kan naturvården (artbevarande) uppfyllas på annat sätt. Jag vet inget sätt som presenterats idag men ofta går artbevarande och folks behov av en fin skog /ett närnaturområde ofta hand i hand.
 
M manner skrev:
Tyvärr läggs stora resurser på att först planera "där ska nästa bebyggelse ske" och sen upptäcka ev naturvärden.
Min poäng är att det är för att man upptäcker naturvärden där man letar. Har vi en hög sannolikhet att hitta höga naturvärden där man vill exploatera är ett rimligt antagande att det är för att dessa höga naturvärden är vanliga, inte för att man så ofta har otur.

Det finns förstås andra möjliga förklaringar, som att de områden som är efterfrågade av människor också ofta hyser sällsynta populationer. Strandskyddet vilar ju exempelvis på en sådan teori.

Vems sak det borde vara att bevisa sin position tycker man förstås olika om ifall man tycker att djur också har rättigheter, eller om man som jag ser rättigheter (och skyldigheter) som något exklusivt för människor.
 
  • Gilla
Daniel 109
  • Laddar…
Det är ju lätt att att bekräfta eller avslå din (Nötegårdsgubben) tes genom att inventera olika områden och se olika arters förekomst. Jag påstår att finns ingen koppling mellan höga naturvärden och exploateringshot! Skulle det finnas har man gjort för dåligt grundarbete såsom jag skrev i inlägget innan.
Eftersom jag själv har jobbat med naturinventering (sk NVI som görs med en mall så alla görs lika) så hittar man ofta många områden som inte hyser så stora naturvärden. Man kanske hittar på sin höjd ett eller par stora fina träd (som kan sparas i ev bebyggelsemiljön.) Och då säger man det till exploatören/kommunen.

(Strandskyddet är dock inte direkt en följd av så många sällsynta arter. Det tillkom på 1950-talet för att förhindra en överexploatering av stränderna och bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten. Men också för att skydda funktionen som barnkammare åt hela fiskpopulationer eller fågellivet m.m. i det stora hela.)
 
  • Gilla
Sorbus och 1 till
  • Laddar…
M manner skrev:
Det är ju lätt att att bekräfta eller avslå din (Nötegårdsgubben) tes genom att inventera olika områden och se olika arters förekomst.
Det görs ju faktiskt ibland, och min uppfattning (som mest är anekdotiskt underbygd) är att sällsynta djur och växter hittas oproportionerligt ofta. Sannolikt för att de inte förekommer överallt utan kräver speciella habitat. Men när sådana väl finns så finns även de rara arterna.

Utifrån den typen av mer specifika förväntningar borde rimligare krav nog ställas. Men att det skulle räcka med att bevara ett enstaka träd; ja då kan man ju verkligen fråga sig om man verkligen gör skillnad eller bara försvarar sin fakturering.

Jag ser gärna grönskande städer, och det tror jag många gör, men för min del är det i så fall för att det är bra för människorna i städerna, inte för att rädda habitat
 
  • Gilla
Jonatan79
  • Laddar…
Helt rätt habitatet dvs platsen är grunden för flertalet arter! Om det vore så att man hittar de rara sällsynta arterna överallt så skulle det inte vara sällsynta. Och därmed inte så skyddsvärda eller hur? Men det kan också vara så att vissa arter har bra förutsättningar där du bor men kan vara helt borta från resten av landet. Därför kan vissa arter vara sällsynta trots att de finns i mängder i just "din" speciella sjö eller skog. I andra fall kan det vara så att arten idag har ganska stor förekomst men trenden på antalet i landet sakta men säkert går ner, då bör den arten också få extra omsorg så den inte också ska bli en sällsynt art.
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Men att det skulle räcka med att bevara ett enstaka träd; ja då kan man ju verkligen fråga sig om man verkligen gör skillnad eller bara försvarar sin fakturering.
Det är ju det som är grejen- att man inventerar och berättar vad man hittar så exploatören inte förstör fina områden för all framtid i sin okunskap. Ja i vissa fall kanske man inte hittar så mycket sällsynta arter eller naturmiljöer då kan tex en rejäl sälg vara ett bra naturvärde som ska sparas. Sälg är en värdefull växt för flertalet pollinatörer tidigt om våren då de blommor i mängder och också tidigt på våren då inte mycket annat har kommit upp. Detta träd kan också bli som en brygga mellan en större skog och en annan större skog. Insekter är inte så pigga på att flyga fler kilometer över ett hygge eller en stad. Hittar man dock mycket sällsyntheter så ska området sparas! (Tyvärr har naturen inte så stor köpkraft så ofta vinner exploatören trots allt...)
 
  • Gilla
Bubba.S och 3 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.