Det visar på att batterierna inte är kostnadseffektiva ens med bidrag i så fall. Att använda bidragen till nätstabiliseringstjänser hjälper inte solenergin att bli effektivare.K Klacken skrev:
Så batt laddat från nätet, balanserar sämre än om det är laddat från solel?pacman42 skrev:
Jo varför svenska staten ska sponsra inköp av dyra kinesiska batterier och solceller?K Klacken skrev:
Då är det väl bättre att vi lägger våra sinande skatteinkomster på att bygga något riktigt som vi har nytta av hela året. Riktig planerbar elproduktion!
Vilken sort tänker du på då? Den som potentiellt kommer kosta 1000 miljarder kronor mer?P paralun skrev:
https://sverigesradio.se/artikel/forskare-ny-karnkraft-langt-dyrare-an-sol-och-vind
Samtidigt kunde den spara lika mycket 2019:
https://www.svd.se/a/Onx9Mb/ny-karnkraft-skulle-spara-minst-1000-miljarder
Det har väl dock hänt lite med priserna sedan dess.
Hej KlackenK Klacken skrev:
Rimligen så innebär det skillnader, hur du använder ditt hembatteri.
Om du laddar dina hembatterier från dina solceller och sedan använder den elenergin i batteriet till det egna hushållet då minskar du rimligen effektflödet mellan elnätet och ditt hus.
Om du skyfflar effekt fram och tillbaka genom elnätet och till ditt hembatteri då ökar du effektflödet i elnätet.
Även om hembatteriet med styrelektronik samtidigt kan styra reaktiv effekt så kan du inte helt eliminera de extra spänning variationener som då uppstår, eller hur?
Tja, får man tro reklamen, samt dom som säljer balanstjänster så verkar det finnas en rätt stor efterfrågan just nu. Hur länge det håller är nog frågan. Du undviker konsekvent frågeställningen!
Handen på hjärtat.. Funkar din värme, radio,TV, datorn, vatten, avlopp, bil mm om du skulle plockat bort alla kinesiska komponenter? Troligen inte. Eller är det bara kinesprylar kopplade till elsystem du hatar du?
Men fördelarna överträffar inte nackdelarna? (för nätet)M Martin Lundmark skrev:
På vad sätt är det en fara? Du missade att nämna det.P paralun skrev:
Jag pekade tidigare på att solpanelerna i ett elområde är att betrakta som okorrelerade och då blir de aggregerade produktionen ett normalfördelat brus som då inte har någon frekvenspåverkan.
(Det är bara enkel matematik).
Den som då kan visa att de inte är okorrelerade och att en molnkant träffar en stor del av panelerna (säg 20% i SE3) under samma sekund har då falsifierat min beräkning.
Den som kan visa på ett trovärdig sätt (genom beräkningar) att det är ett problem får gärna göra det.P paralun skrev:
Jag är positiv till lagring och sol och vind. Men enbart och uteslutande för att det är det som ger lägsta elpris. Det går att räkna ut med tillgänglig fakta och rimliga antaganden.P paralun skrev:
Sedan hur du skulle göra slut på jordens naturtillgångar genom att göra Na-jon batterier ser jag inte. Hur mycket Natrium går det åt per kWh och hur mycket finns det? Det behöver du veta för att häva hur dig den typen av påståenden.
Och att man skulle göra slut på jordens tillgångar med vätgaslager tvivlar jag på att någon på allvar menar.
Det är väldigt olämpligt. Där borde vi kunna vara överens.P paralun skrev:
Det lämpliga är att staten slutar beskatta. Oklart om vi är överens om att staten borde sluta plundra oss.
(Sedan är nog inte kinesiska batterier så dyra. BYD och CATL skulle inte vara så stora om dom var dyra).
Hej KlackenK Klacken skrev:
Det innebär rimligen en ökad kostnad för elnäten, kostnader som vi sedan rimligen protesterar mot när de kommer, men som vi själva har startat och inte kan komma undan.
Det är väl inte riktigt en generell sanning. Även om jag förstår hur du tänker.M Martin Lundmark skrev:
A) Det går el från Harsprånget till Olle i Enköping.
B) Som A) fast Olle skaffat solpaneler och använder el därifrån och kränger resten till grannen Pelle. Då kommer det gå mindre el från Harsprånget än i A).
C) Som B) fast Pelle köpt batterier. Och använder inte själv elen han köper av Olle, utan säljer tillbaka den till Olle.
Den stora reduktionen i belastning och förluster i transmissionsnätet kommer av mer lokala elproduktion (nära användaren). Vilket är just vad som sker med solpaneler, i synnerhet. Och vindkraft, i allmänhet.
I fallet C går det på ett ut jämfört med B. Pelle och Olle tillsammans har samma externa förbrukning. Det handlar bara om vem av dom som förbrukar utifrån.
Men det finns en fördel med C) i det att den externa förbrukningen sker vid lägre pris. Och det är då en fördel, i och med att priset visar på någon ansträngd situation. Man kan säga att lägre pris är en fördel för "elsystemet".
Hej daVinciD daVinci skrev:
Det är inte enkelt att beskriva eleffekt- (och elenergi-) förlusterna i elnätet som varierar hela tiden, Speciellt svårt blir det att beskriva när någon tar upp frågan om eleffekt- (och elenergi-) förlusterna gällande ”el från Harsprånget till Olle i Enköping”.
I en artikel i Ny Teknik 17 nov 2009 med rubriken ”Så höga är förlusterna i elnäten” så kunde vi bland annat läsa; ”Energiförlusterna i elnäten är avsevärda, speciellt i vårt avlånga land med mycket vattenkraft i norr. I 400–220 kV stamnätet är de årliga förlusterna 2,5–3 TWh, beroende på vattentillgång, elexport med mera. Detta innebär cirka 2 procent av den årliga totala elproduktionen. Merparten av energiförlusterna finns i underliggande region- och lokalnät, speciellt i de sistnämnda.”
https://www.nyteknik.se/nyheter/sa-hoga-ar-forlusterna-i-elnaten/1039334
När jag beskriver att effekt skyfflas fram och tillbaka genom lokalnäten (10 kV och 0.4 kV) då handlar det dels om förlustkostnaden för att effekt flyttas två gånger (och två vägar genom elnätet) men dessutom om de spänningsvariationer som uppstår, och som är dubbelt så stora vid två effektriktningar som vid en effektriktning (det som det nuvarande elnät är byggda för).
Det bostadsområde jag bor delar vi 28 villor på en 500 kVA 10/0.4 transformator. Det innebär 500/28= 17,86 kVA (ca 25 A) för varje hus.
Mitt hus använde 1635 kWh totalt juni-augusti 2022 d.v.s. en snitteffekt på ca 750 W (vi kan kalla det tomgångsanvändning av elenergi) under tre sommarmånader
Vi antar för enkelhetens skull att alla 28 villor under samma transformator har samma tomgångsanvändning då blir det 21 kW d.v.s. 30,3 A vid ren resistiv last.
Det innebär att om de villor som finns under samma transformator med solceller tillsammans tillför mer än 21 kW en solig sommardag då vänder effektriktningen. Det ryms kanske bara en till två större solcellsinstallationer på de 28 villorna innan effekten (och spänningsfallet) byter riktning. 1/28 = 3,6 % av villorna och 1/14 är 7,2 % av villorna under den transformatorn.
För att då leverera effekt till en granne längre bort ansluten till en annan 10/0,4 transformator då måste den effekten upp från 400V nivån till 10 kV nivån genom en transformator sedan via en 10 kV ledning till en annan transformator och där omvandlas ned till ned 400V för att genom kablar komma till ”nästa granne” Denna energitransport sker alltså på lokalnäten där merparten av förlusterna är.
Omvägen via två transformatorer ökar även problematiken med spänningsnivån som kan bli både högre och lägre än vad som elnätsbolagen skall hålla.
Det är kostsamt om man måste bygga om redan fungerande distributionsnät i villaområden, kostnader som skall betalas av de som orsakat behovet.
Om hembatteriet bara levererar effekt från solcellerna och till den egna villan (med solceller) då minskar effektförlusterna och spänningsvariationerna i lolala elnätet för den installationen.
Det är komplicerat att beskriva alla möjliga belastningfall. Men via alla de mätningar av effekt (och spänning) som sker i elnäten så kan man se om förluster och spänningsfall förändras
Redigerat: