Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?

[ajn82]

Hej Hybro

Jag upprepar ännu en gång

När det gäller mig själv så repeterar jag vad jag tidigare skrev i inlägg #1 612;

”Jag har valt en simpel men driftsäker reservkraftlösning som är överblickbar vid ett strömavbrott ett separat enfas elnät och värma med ved. Detta även om min bergvärmepump (utan elspets) klarar drygt 30 minusgrader med ca 5,3 kW trefaseffekt från ett elverk. Även om jag har en lösning som rimligen kommer att fungera utan kommunikation och molntjänster så försöker jag hjälpa andra här med sina tänkta reservkraftlösningar.”

Det är därför jag främst ställer frågan till andra, hur deras tänkta kombination av smart hem och reservkraft fungerar.

Och, hur testar man detta?

Jag förstår vad du menar, och diverse sk "race conditions" är ökänt svåra att testa i mjukvaru-sammanhang.

 

[Hybro]

Förr var det så mycket enklare.
Min far jobbade i skogen.
Mor skötte hemmet. Och hon kunde elda i spisarna.
Konserverad mat, saft, sylt och potatis i jordkällaren. Vanlig vattenpump på gården, som bars in i hinkar.
Minns när strömmen 1-fas försvann. Svartvita TV:n död. Men vi barn hade annat att göra i fotogenlampornas ljus.
Telefonen kunde vara död i veckor.

Fiskeät i närmaste sjö.

O s v

Detta heter numer prepping.

 

[MathiasS]

rimligen ditt svar de övriga som eventuellt tänker kombinera smarta-hem teknik och reservkraftdrift.

Nej svaret är riktat till dig. Du behöver bättre förstå hur systemen interagerar för du ställer fel frågor.

Vad jag känner till så tas frågan om reservkraftdrift sällan eller aldrig upp i manualer till produkter som ingår i smarta hem system.

Nej, varför skulle det göra det? Köper du en värmepump ingår inget reservkraftsystem. Det finns inget samband mellan din egen reservkraft och ev molntjänster för styrning. Det finns inget att skriva om i manualen. I manualen står hur du kopplar in och ur kommunikation till värmepumpen och sannolikt vad som händer om kommunikationen inte fungerar.

Jag kan alltså tolka ditt svar som att du helt avfärdar min hypotes att det kan finns några som helst risker förknippade med smarta hem tjänster för solcellsanläggningar, hembatterier, värmesystem, belysning etc, som normalt är kopplade till molntjänster och kommunikation, vid reservkraftdrift.

Du ska tolka mitt svar som att jag avfärdar din hypotes som irrelevant:

Din koppling till reservkraft är inte relevant i sammanhanget. Du letar efter situationer när en icke fungerande molntjänst får din värmepump att inte starta när du startar din reservkraft. Normalt är konsumentutrustning byggd på sådant sätt att den startar utan kommunikation eller med möjlighet att slå ifrån denna. Det är inget konstigt och DET är inte vad du ska fundera över i detta sammanhang. Det är okomplicerat. Om du hade forskat i ämnet en aning istället för att väcka tusen frågor hos andra skulle du också inse det direkt.

Det du däremot borde fundera på är om en hackad molntjänst kan leda till att att din värmepump görs obrukbar (eller iallafall obrukbar utan ett besök från en servicetekniker). Det har ingenting med reservkraft att göra men det är rätt fråga att ställa i sammanhanget "samhällsberedskap". Risken för detta är tusenfaldigt större än att Nibes tekniker klantat till mjukvaran för extern kommunikation.

 

[Martin Lundmark]

Jag förstår vad du menar, och diverse sk "race conditions" är ökänt svåra att testa i mjukvaru-sammanhang.

Hej ajn82

Tack

Det är upp till var och en att se till att den egna ”livbåten” fungerar vid ett strömavbrott.

Vi har olika hus och olika tekniska lösningar som skapar en i ofantlig mängd kombinationer.

Den video som Jonas Persson gav länk på i sitt inlägg #1 617 visar på ett bra sätt hur mycket man kan läsa sig (upptäcka brister) genom att simulera ett strömavbrott.

Men jag misstänker att kombinationen smarta hem och reservkraft är något knepigare än att göra en enkel test och bryta strömmen.

 

[Martin Lundmark]

Nej svaret är riktat till dig. Du behöver bättre förstå hur systemen interagerar för du ställer fel frågor.

Nej, varför skulle det göra det? Köper du en värmepump ingår inget reservkraftsystem. Det finns inget samband mellan din egen reservkraft och ev molntjänster för styrning. Det finns inget att skriva om i manualen. I manualen står hur du kopplar in och ur kommunikation till värmepumpen och sannolikt vad som händer om kommunikationen inte fungerar.

Du ska tolka mitt svar som att jag avfärdar din hypotes som irrelevant:

Din koppling till reservkraft är inte relevant i sammanhanget. Du letar efter situationer när en icke fungerande molntjänst får din värmepump att inte starta när du startar din reservkraft. Normalt är konsumentutrustning byggd på sådant sätt att den startar utan kommunikation eller med möjlighet att slå ifrån denna. Det är inget konstigt och DET är inte vad du ska fundera över i detta sammanhang. Det är okomplicerat. Om du hade forskat i ämnet en aning istället för att väcka tusen frågor hos andra skulle du också inse det direkt.

Det du däremot borde fundera på är om en hackad molntjänst kan leda till att att din värmepump görs obrukbar (eller iallafall obrukbar utan ett besök från en servicetekniker). Det har ingenting med reservkraft att göra men det är rätt fråga att ställa i sammanhanget "samhällsberedskap". Risken för detta är tusenfaldigt större än att Nibes tekniker klantat till mjukvaran för extern kommunikation.

Hej MathiasS

Som du ser av mitt inlägg #1 576 så handlar min fråga inte bara om exemplet gällande värmepumpar utan frågeställningen är betydligt större.

Då den handlar om kombinationen av det som idag ibland kallas ”smarta hem” och som bland annat bygger på ”molnlösningar” eller lösningar som för sin funktion kräver kommunikation via mobilnätet eller annat kommunikationsnät och vår hemberedskap och reservkraftlösningar.

Där ingår naturligtvis även de cyberatacker mm. som jag tog upp i mitt inlägg #1 576

Du skriver; ”Du ska tolka mitt svar som att jag avfärdar din hypotes som irrelevant:”

Det är OK för mig om ditt svar på mitt inlägg #1 576 är så, och att du stannar där.

 

[MathiasS]

Då den handlar om kombinationen av det som idag ibland kallas ”smarta hem” och som bland annat bygger på ”molnlösningar” eller lösningar som för sin funktion kräver kommunikation via mobilnätet eller annat kommunikationsnät och vår hemberedskap och reservkraftlösningar.

Denna frågeställning är för generell och svepande.

Sakfrågan du är intresserad av är om logiken för systemet ligger i molnet och, oavsett om det är så eller inte, klarar systemet ö-drift vid kommunikationsbortfall. Det behövs inte långa utläggningar om detta. Man ska inte ha kritiska system som är beroende av en molntjänst. Ännu så länge är de flesta systemen av en sådan typ att molnet används för fjärraccess och visualisering, något man har mindre behov av i en beredskapssituation.

Den andra frågan, som sagt, är om du kan åsamkas skada via molntjänsten. Ett mycket besvärligare scenarie att hantera eftersom du inte kan påverka det själv.

 

[HåkanKarlsson]

Hej klaskarlsson
Jag tog tre bilder i halvmörkret idag med vars hjälp jag skall försöka kort berätta om reservkraften som är placerat i det tidigare soprummet vid garaget.

Vid strömavbrott eldar jag med ved i två spisinsatser och driver kyl/frys frysbox, cirkulationspump, kommunikation, belysning etc. med ett separat enfasnät.
[bild]
Den första bilden visar de tre parallellkopplade 12 V batteriladdarna som kan leverera 30 A vardera d.v.s. 90 A laddström totalt. Vid laddning behövs ca 1350 W från elnätet eller elverket (Honda 22i). Går en batteriladdare sönder fortsätter de övriga två att ladda batteriet. [länk]

Elverket har en märkeffekt på 1 800W så 1 350W innebär ca 75 % av elverkets märkeffekt. Jag använder aspenbränsle som kan förvaras i 5 år (enligt tillverkaren) och aspenbränslet omsätts även i gräsklipparen.

Jag hittade jag en test, från Finland, augusti 2007, av 2 kW-enfasgeneratorer med bl.a. mätdata om elkvalité och bränsleåtgång där elverket ingår.
[länk]

I inlägg #58 i denna tråd gjorde jag den första beskrivningen av elsystemet med en budget över elbehovet och bränsleåtgång.
[länk]
[bild]
På denna andra bild ser man hur de tre 12V 225 Ah blybatterierna är parallellkopplade med 35 mm2 aluminiumkabel (motsvarar 25mm2 kopparkabel). Kabeln (både + och -) är förlagd i plastslang (kortslutningssäker förläggning, dubbelisolering) avsäkrad efter sammanläggningen av + ledaren och sedan en huvudbrytare för de tre parallellkopplade batterierna.

Dessutom så finns en brytare på kabelskon på varje batteris minuspol, så batterierna kan separeras vid behov. [länk]

Minusledaren passerar en Victron smartshunt (BMV-712 Smart) där bl.a. ström, spänning och kvarvarande energimängd (Ah) i batteriet kan redovisas [länk]

[bild]
Jag håller på att planera och förlägga kabel i de 4 utgående grupperna från elcentralen í ovanstående bild 3, med uttag för elutrustning på olika platser i huset. I samband med dränering för ca 15 år sedan lade jag ned en ringlina i koppar runt huset. denna ringlina är sedan förbunden, bland annat, med armeringen i husets bottenplatta samt elcentralens jordpunkt.

Med fyra utgående grupper räknar jag att klara av att enkelt och snabbt kunna felsöka om t.ex. kortslutning uppstår i en mobilladdare under reservkraftdrift. Invertern klarar inte av att utlösa någon av de 4 st. 10 A dvärgbrytarna, utan den kopplar ifrån allt (det blir svart). Genom att slå ifrån alla dvärgbrytarna och sedan ansluta dessa en efter en kan felande grupp identifieras.

Jag håller på att förse huset med temperaturmätare på olika platser så att husets temperatur vid strömavbrott kan övervakas.

Jag har även ett fjärde blybatteri (husbatteriet) 12V 225 Ah som kan leverera likström till 12V utrustning via utrustning främst avsett för bilars 12V system. Denna laddare har 2 st. USB-C (100W + 30W) och en USB-A (30W). [länk]

Husbatteriet ,som har egen batteriladdare, kan separat från de övriga tre blybatterierna ladda batterier (till ficklampor, mobiltelefoner, batteriradio etc) och ordna belysning i och utanför reservkraftrummet. Det kan även bli därifrån som husets wifi-nätverk och övrig kommunikation får sin alternativa matning.

Med ”DeWalt DCB094K USB-Batteriadapter 18V XR” kan jag använda mina verktygsbatterier som en extra strömkälla till belysning. USB-C uttaget på batteriadaptern är dubbelriktat d.v.s. 100 W kapacitet både för laddning av ett verktygsbatteri och drift av en USB-bestyckad enhet från ett verktygsbatteri.
[länk]

Hej, Martin,
Intressant tankegång och systemuppbyggnad. Jag är inne på göra något liknande.

Idag består reservelsystemet av 2st 230 elverk bensin, ett paket med batteri, laddare och inverter. Basbehovet av el är en vedpanna med cirkpump och laddomat i uthuset samt pelletsbrännare med skruv i huset samt laddning i köket av div småutrustning. Nyss provkört 1500W sinusinverter mot kyl/frys men det gick inte utan invertern kopplar ner pga startströmmen. Ska provköra mot elverk i veckan nu när det blivit lite mildare får vi se om det går. Var för sig eller ihop. Har två frysboxar också men de står så kallt till att det vintertid klarar sig några dagar utan att tina.

Reservelsystemet för vår del måste vara lätthanterligt med få handgrepp vid strömvbrott.

Ang ditt system, undrar jag, jordar du elverket? Måste/bör man det? Iså fall hur? I vad?

Din jordslinga runt huset ihopkopplad med armering o elcentralens jord; ansluter du den jorden efter/i invertern till reservelcentralen för att jorda 230-förbrukarna på dina 4 slingor?

 

[Martin Lundmark]

Hej, Martin,
Intressant tankegång och systemuppbyggnad. Jag är inne på göra något liknande.

Idag består reservelsystemet av 2st 230 elverk bensin, ett paket med batteri, laddare och inverter. Basbehovet av el är en vedpanna med cirkpump och laddomat i uthuset samt pelletsbrännare med skruv i huset samt laddning i köket av div småutrustning. Nyss provkört 1500W sinusinverter mot kyl/frys men det gick inte utan invertern kopplar ner pga startströmmen. Ska provköra mot elverk i veckan nu när det blivit lite mildare får vi se om det går. Var för sig eller ihop. Har två frysboxar också men de står så kallt till att det vintertid klarar sig några dagar utan att tina.

Reservelsystemet för vår del måste vara lätthanterligt med få handgrepp vid strömvbrott.

Ang ditt system, undrar jag, jordar du elverket? Måste/bör man det? Iså fall hur? I vad?

Din jordslinga runt huset ihopkopplad med armering o elcentralens jord; ansluter du den jorden efter/i invertern till reservelcentralen för att jorda 230-förbrukarna på dina 4 slingor?

Hej HåkanKarlsson
Låter bra med två elverk

Nyss provkört 1500W sinusinverter mot kyl/frys men det gick inte utan invertern kopplar ner pga startströmmen. Ska provköra mot elverk i veckan nu när det blivit lite mildare får vi se om det går. Var för sig eller ihop.

Om man bryter strömmen till en kyl/frys där kompressorn går då måste man vänta ett tag så att trycket i kompressorn har ”pyst ut” annars riskerar man att det blir en extra stor startström eftersom motorn som driver kompressorn vanligtvis inte börjar rotera.

Efter en stund har mottrycket försvunnit och då blir det bara den normala startströmmen.

Ang ditt system, undrar jag, jordar du elverket? Måste/bör man det? Iså fall hur? I vad?

Jag har en jordning av elsystemet (i reserv-elcentralen) dit jag kan koppla elverket, invertern eller det ordinarie elnätet vid anslutningen jordas resp spänningskälla mot elcentralen.

Din jordslinga runt huset ihopkopplad med armering o elcentralens jord; ansluter du den jorden efter/i invertern till reservelcentralen för att jorda 230-förbrukarna på dina 4 slingor?

Min jordslinga som går runt huset och som är ihopkopplad med armering och ordinarie elcentralens jord är även den ansluten till reserv-elcentralen. Det är inget fel med flera anslutningar men man måste hålla reda på att jordningen (jordlinan) alltid är ansluten

Det frysskåp och det kylskåp jag har är båda varvtalsstyrda (inverterdrift). De drar tillsammans bara ca 25 W i genomsnitt. Det innebär lågt elenergibehov vid reservkraftdrift. Dessutom innebär varvtalsstyrningen (Inverterdriften) att även startströmmen är väldigt låg. De smyger igång även om de nyligen stoppats.

 

[HåkanKarlsson]

Hej HåkanKarlsson
Låter bra med två elverk

Om man bryter strömmen till en kyl/frys där kompressorn går då måste man vänta ett tag så att trycket i kompressorn har ”pyst ut” annars riskerar man att det blir en extra stor startström eftersom motorn som driver kompressorn vanligtvis inte börjar rotera.

Efter en stund har mottrycket försvunnit och då blir det bara den normala startströmmen.

Jag har en jordning av elsystemet (i reserv-elcentralen) dit jag kan koppla elverket, invertern eller det ordinarie elnätet vid anslutningen jordas resp spänningskälla mot elcentralen.


Min jordslinga som går runt huset och som är ihopkopplad med armering och ordinarie elcentralens jord är även den ansluten till reserv-elcentralen. Det är inget fel med flera anslutningar men man måste hålla reda på att jordningen (jordlinan) alltid är ansluten

Ah, det visste jag inte om kompressorn men låter logiskt. Blir nytt prov i veckan. Jag är inne på att gräva ner jordspett/-platta i pannrummet i källaren. (Gammalt jordgolv med tunn armeringslösbetong ovanpå. Nära grundvatten o fukt iaf.

Sen tänkte jag anamma din idé om förbättra/minska förbrukning i samband med uppgradering så nu ska jag beställa en cirkpump, förmodligen Alpha 2, och lägga den 10 år gamla Alpha + i reservlådan. Den drar faktiskt uppmätta hela 55W på lägsta läget.
Kyl o frys i köket är 13 år, sneglar åt att snart proaktivt förrådsställa dem till förmån för inverterkompressordrivna.

DU funderade inte på Victrons multiplus + extra laddare?

 

[Martin Lundmark]

Ah, det visste jag inte om kompressorn men låter logiskt. Blir nytt prov i veckan. Jag är inne på att gräva ner jordspett/-platta i pannrummet i källaren. (Gammalt jordgolv med tunn armeringslösbetong ovanpå. Nära grundvatten o fukt iaf.

Sen tänkte jag anamma din idé om förbättra/minska förbrukning i samband med uppgradering så nu ska jag beställa en cirkpump, förmodligen Alpha 2, och lägga den 10 år gamla Alpha + i reservlådan. Den drar faktiskt uppmätta hela 55W på lägsta läget.
Kyl o frys i köket är 13 år, sneglar åt att snart proaktivt förrådsställa dem till förmån för inverterkompressordrivna.

DU funderade inte på Victrons multiplus + extra laddare?

Hej HåkanKarlsson

Jag tittade på den men valde att ha tre 30 A laddare som jobbar ihop (länkade via bluetooth) och kan leverera upp till 90 A.

Som jag byggt nu så har jag en sömnlös (avbrottsfri) övergång till reservkraft.

Jag vet inte hur jag kommer att modifiera reservkraften framöver, nuvarande lösning kan varieras och byggas på i moduler och det går att få redundans.

Min varvtalsstyrda cirkpump behöver ca 20 W.

 

[Martin Lundmark]

Hej

I en artikel ”Så rustar Tyresö för kris och krig” som publicerades i går (2024-01-26) så kan vi bland annat läsa en beskrivning gällande konsekvensen av att det civila försvaret har lagts ned.
https://www.mitti.se/nyheter/sa-rustar-tyreso-for-kris-och-krig-6.3.198851.f30c13358d

Många jublade när vi I början av 2000-talet lade ner det civila försvaret, eftersom det ansågs orsaka onödiga kostnader.

Idag med kriget inpå knutarna (liksom vid andra världskriget) och ett samhälle helt beroende av fungerande kommunikation och strömförsörjning är tongångarna annorlunda.

I artikeln så kan vi bl.a. läsa; ”Under det kommande året så kommer en stor del av fokuset ligga på att få krigsorganisationen på plats. Det innebär bland annat att kartlägga viktiga funktioner och välja vad som, i händelse av krig, ska prioriteras. Utöver det vill kommunen nå ut till Tyresöborna och förmedla vikten av hemberedskap. – Det är lätt att skjuta ifrån sig ansvaret, men kommunens resurser är kopplade framför allt till de som är svagast i samhället. De som kan klara sig själva en vecka i fredstid förväntas klara sig en vecka även i krigstid. Det är en utmaning att få folk att förstå varför det här är viktigt.”

Ökande antal it-attacker mot viktiga samhällsfunktioner och det att civilplikten nu återinförts innebär att vi som privatpersoner bör förstå att vi inte kan vara inaktiva.

Vi kan inte skjuta ifrån oss ansvaret att bidra till det civila försvaret och se till att åtminstone vår hemberedskap fungerar.

Ekonomiekot extra som sändes idag (24-01-27) 11.35 handlade bland annat om ”Hackerattacken mot det finska it-bolaget Tietoevry” och beskrev att vi inte skall utesluta att hackerattacker även kan ske mot vår elförsörjning (tas upp ca 22.40 i programmet). https://sverigesradio.se/tabla.aspx?programid=132

Vi förutsätter ofta att elavbrott är korta, och det stämmer nog oftast, men om orsaken till elavbrottet är en cyberatack hur länge tar det då att åtgärda?

Vi kan inte skjuta ifrån oss ansvaret att bidra till det civila försvaret och se till att åtminstone vår hemberedskap fungerar.

 

[Dilato]

Har dieselvärmare för vatten varit uppe i tråden? Googlade lite, men finner bara enheter för 20 000 eller mer om man inte går till Alibaba och andra Kinesiska sidor.

.Det är inget fel på kineserna, dom dominerar marknaden.
Hcalory för 3000 kronor.
https://www.aliexpress.com/i/4001249723285.html

 

[paralun]

.Det är inget fel på kineserna, dom dominerar marknaden.
Hcalory för 3000 kronor.
[länk]

[media]

Jo kineserna är nog mycket glada över den här "nojjan" i väst.... prima affärer.

Undra när vi ska komma på att det kanske är bättre att återställa elsystemet som de grön-röda hade sönder?

 

[Martin Lundmark]

Har dieselvärmare för vatten varit uppe i tråden? Googlade lite, men finner bara enheter för 20 000 eller mer om man inte går till Alibaba och andra Kinesiska sidor.

Kan man värma med diesel via generator och bergvärmepump.

Jag hade tidigare en ved/el/oljepanna som jag bytte mot bergvärme.
Om jag istället för en oljebrännare skulle sätta in en dieselgenerator och driva bergvärmepumpen, och ta vara på dieselmotorns förlustvärme vad blir då skillnaden, gentemot att elda oljan direkt?

Vi gör en enkel och grov överslagsberäkning som gäller i en arbetspunkt, där jag tar det steg för steg med förhoppningen att ni kan följa resonemanget och hitta mina eventuella fel;

Mitt hus använder ca 14 000 kWh/år fördelat på ca 8 000 kWh/år för värme och varmvatten samt ca 6 000 kWh/år för hushållsström.

Om vi fördelar hushållsströmmen över årets alla dagar blir det (6 000/(365*24))kW = 685 W i genomsnitt.

Bergvärmepumpens ineffekt kan variera mellan 1 och 5 kW och vi antar att COP = 3 gäller i det området för leverans av värme och varmvatten.

Vi antar sedan att dieselelverket levererar 30 % el och 70 % värme i avgaser och kylsystem. Samt att 1 liter diesel ger 10 kW energi i form av el och värme.

När det är som kallast, en bit över 30 minusgrader, kan jag behöva upp till ca 15 kW till värme och varmvatten. Om bergvärmepumpen ensam skall leverera allt detta då behöver den ca 5 kW eleffekt.

Om diserelverket skall leverera 5 kW eleffekt med 30 % verkningsgrad innebär detta (5* 0,7/0.3) kV 11,67 kW i värme i avgaser och kylsystem. Kan jag återföra all denna värme till huset blir det tillsammans totalt (15 + 11,67) = 26,67 kW i värme.

Det är 26,67/15 = 1,778 ggr för mycket.

Jag skalar därför ned behovet av värme från bergvärmepumpen med faktorn 1,778.

Då får jag (15/1,778) kW = 8,438 kW och elbehovet in till bergvärmepumpen är då 1/3 av detta d.v.s. 2,81 kW.

OBS Jag har ännu inte tagit ut el för hushållsbehov, det tar vi i nästa steg.

Kontrollräkning.

Vid 2,81 kW in till bergvärmepumpen levererar den ca 3 ggr mer värme d.v.s. 8,438 kW ut, (2/3 av detta hämtas från berget).

När elverket skall leverera 2,81 kW in till bergvärmepumpen så behövs (2,81/0,3) kW = 9,367 kW från dieseloljan. 70% av energin från oljan blir värme i avgaser och kylsystem d.v.s. 0,7* 9,367kW = 6,557 kW.

Lägger jag nu ihop värmen från bergvärmepumpen (8,438 kW) med värmen i avgaser och kylsystem (6,557 kW) då får jag de efterfrågade 15 kW.

Jämfört med att direkt elda olja, så är kombinationen elverket + bergvärmepumpen 15/9,367= 1.6 ggr effektivare, med de antaganden som gjorts.

Dieselbehov (kW)= Husets Värmebehov (kW)/1,6

Nästa steg;

Om jag även tar hushållsströmmen på ca 690 W till huset, då måste elgeneratorn leverera även detta och det blir mindre till värmepumpen

Formeln blir då:

Dieselbehov (kW)= (Husets Värmebehov (kW)- 3* hushållsströmmen) /1,6

Vi kan även utforma en mer allmän formel som gäller i en arbetspunkt men där t.ex. elverkets fördelning mellan värme och elproduktion kan varieras.:

D=(Hv-3*Ph)/(Kv +C* Ke)

Dieselbehov (kW)= D
Husets Värmebehov (kW)= Hv
Husets Hushållsström (kW)= Ph
Värmepumpens COP= C

Elverkets värmegenerering (%) = Kv
Elverkets elgenerering (%) = Ke

Elverkets värmegenerering och Elverkets elgenerering är två tal mellan 0 och 1 som tillsammans är max 1,0.

Kontrollräkna gärna.

Med hjälp av denna grova formel kan jag lära mig själv lite om gränserna och möjligheterna att värma huset med diesel via dieseldriven generator och bergvärmepump.

 

[civilingenjören]

Kan man värma med diesel via generator och bergvärmepump.

Jag hade tidigare en ved/el/oljepanna som jag bytte mot bergvärme.
Om jag istället för en oljebrännare skulle sätta in en dieselgenerator och driva bergvärmepumpen, och ta vara på dieselmotorns förlustvärme vad blir då skillnaden, gentemot att elda oljan direkt?

Vi gör en enkel och grov överslagsberäkning som gäller i en arbetspunkt, där jag tar det steg för steg med förhoppningen att ni kan följa resonemanget och hitta mina eventuella fel;

Mitt hus använder ca 14 000 kWh/år fördelat på ca 8 000 kWh/år för värme och varmvatten samt ca 6 000 kWh/år för hushållsström.

Om vi fördelar hushållsströmmen över årets alla dagar blir det (6 000/(365*24))kW = 685 W i genomsnitt.

Bergvärmepumpens ineffekt kan variera mellan 1 och 5 kW och vi antar att COP = 3 gäller i det området för leverans av värme och varmvatten.

Vi antar sedan att dieselelverket levererar 30 % el och 70 % värme i avgaser och kylsystem. Samt att 1 liter diesel ger 10 kW energi i form av el och värme.

När det är som kallast, en bit över 30 minusgrader, kan jag behöva upp till ca 15 kW till värme och varmvatten. Om bergvärmepumpen ensam skall leverera allt detta då behöver den ca 5 kW eleffekt.

Om diserelverket skall leverera 5 kW eleffekt med 30 % verkningsgrad innebär detta (5* 0,7/0.3) kV 11,67 kW i värme i avgaser och kylsystem. Kan jag återföra all denna värme till huset blir det tillsammans totalt (15 + 11,67) = 26,67 kW i värme.

Det är 26,67/15 = 1,778 ggr för mycket.

Jag skalar därför ned behovet av värme från bergvärmepumpen med faktorn 1,778.

Då får jag (15/1,778) kW = 8,438 kW och elbehovet in till bergvärmepumpen är då 1/3 av detta d.v.s. 2,81 kW.

OBS Jag har ännu inte tagit ut el för hushållsbehov, det tar vi i nästa steg.

Kontrollräkning.

Vid 2,81 kW in till bergvärmepumpen levererar den ca 3 ggr mer värme d.v.s. 8,438 kW ut, (2/3 av detta hämtas från berget).

När elverket skall leverera 2,81 kW in till bergvärmepumpen så behövs (2,81/0,3) kW = 9,367 kW från dieseloljan. 70% av energin från oljan blir värme i avgaser och kylsystem d.v.s. 0,7* 9,367kW = 6,557 kW.

Lägger jag nu ihop värmen från bergvärmepumpen (8,438 kW) med värmen i avgaser och kylsystem (6,557 kW) då får jag de efterfrågade 15 kW.

Jämfört med att direkt elda olja, så är kombinationen elverket + bergvärmepumpen 15/9,367= 1.6 ggr effektivare, med de antaganden som gjorts.

Dieselbehov (kW)= Husets Värmebehov (kW)/1,6

Nästa steg;

Om jag även tar hushållsströmmen på ca 690 W till huset, då måste elgeneratorn leverera även detta och det blir mindre till värmepumpen

Formeln blir då:

Dieselbehov (kW)= (Husets Värmebehov (kW)- 3* hushållsströmmen) /1,6

Vi kan även utforma en mer allmän formel som gäller i en arbetspunkt men där t.ex. elverkets fördelning mellan värme och elproduktion kan varieras.:

D=(Hv-3*Ph)/(Kv +C* Ke)

Dieselbehov (kW)= D
Husets Värmebehov (kW)= Hv
Husets Hushållsström (kW)= Ph
Värmepumpens COP= C

Elverkets värmegenerering (%) = Kv
Elverkets elgenerering (%) = Ke

Elverkets värmegenerering och Elverkets elgenerering är två tal mellan 0 och 1 som tillsammans är max 1,0.

Kontrollräkna gärna.

Med hjälp av denna grova formel kan jag lära mig själv lite om gränserna och möjligheterna att värma huset med diesel via dieseldriven generator och bergvärmepump.

Då behöver dieselgeneratorn stå inomhus med avgasröret kopplat till frånluften, där värmepumpen tar värme.