Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?

[Martin Lundmark]

Hej

Jämfört med för några år sedan hittar man idag ett ökat intresse; ”att rusta för en krig- eller krissituation.” Corren har en låst artikel med rubriken; ”Kommunen bygger upp lager – med 2,5 miljoner måltider”
https://corren.se/bli-prenumerant/artikel/r5vy8nnj/oc-bd-0kr-dp_week

I en annan artikel om Linköping i samma ämne; ”Svensk stad förbereder för total kris – “klarar oss bara tre dagar” kan vi läsa; ”Kraftiga förebyggande krisåtgärder sätts nu in i en av Sveriges större städer. Tre dagar. Det är den ynka tiden som Linköping, med över 160 000 invånare i kommunen, skulle klara sig vid händelse av en kris – eller ännu värre – om kriget kommer. En upprustning värd hundratals miljoner kronor sker i kommunen där 23 byggnader förses med reservkraft och nödvatten.”
https://marcusoscarsson.se/just-nu-...r-for-krisscenario-klarar-oss-bara-tre-dagar/

I en låst artikel med rubriken; ”Så ska dricksvattenbrist i kristid undvikas” så kan vi i ingressen bl.a. läsa; ”Luleå och Boden av länets kommuner utbildats i dricksvattenhantering under höjd beredskap.”
https://kuriren.nu/bli-prenumerant/artikel/r5zv20wr/nk-bd-0kr-dp_week

Jag tror det är bra om vi håller oss informerade om hur just vår stad eller län arbetar med beredskapsfrågor.

Skulle det bli ett skarpt läge då är det bra om vi är uppdaterade och informerade om vad vår kommun och stad har i beredskap samt att vi själva inte blir överraskade att kriser kan komma.

Linköping beskrev; “klarar oss bara tre dagar”. Det är ungefär den tiden som det under vintertid tar för ett hus utan uppvärmning, att kylas ned så mycket att huset riskeras att skadas.

Rimligen så är vintermånaderna den tuffaste perioden att klara om ett krisläge infaller, därför bör vi i vår hemberedskap, speciellt titta på hur vi klarar ett krisläge som infaller under dessa månader.

För den intresserade så kan ni här läsa om hur Svenska kraftnät beskriver gällande effektreserven; ”När det är som kallast under året, mellan den 16 november och 15 mars, är effektreserven tillgänglig.”
https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2023/om-inte-elen-racker-till-finns-effektreserven/

Med beredskap kommer vi inte att kunna klara allt.

Men utan beredskap klarar vi väldigt lite.

Min reservkraft står i beredskapsläge med fulladdade batterier (som står på underhållsladdning) och med invertern i stand-by läge. Jag fyllde under sommaren/hösten på lagret med akrylatbränsle och ved samt provkörde elverket i samband med att gräsklipparen slutade användas.

Strömavbrottet, på drygt en timme, som jag drabbades av, för några veckor sedan blev en bra test, men det är främst vid strömavbrott på några timmar och längre som reservkraft normalt behövs.

Det är först i ett skarpt läge man ser om det man planerat fungerar som tänkt.

 

[Martin Lundmark]

Hej

Jag genomför just en reservkraftdrift av kyl/frys samt en frysbox under flera dagar för att titta på urladdning av batterierna till max 50 % och sedan återuppladdning.

Jag tittar bl.a. på verkningsgrad och om utrustningen fungerar som tänkt.

Det kan bli så att jag kommer att driva viss utrustning från batterier via inverter med batteriladdning samtidigt inkopplad. Enligt Victron (som tillverkat laddarna och invertern) är detta inget bekymmer.

I praktiken innebär det en sömnlös (helt avbrottsfri) övergång till reservdrift vid strömavbrott. ”Kostnaden” är förlusterna i batteriladdarna och invertern.

Är det någon annan som prövat detsamma?



”År 2021 lanserade MSB en populärversion av Nationell risk och sårbarhetsbedömning som heter "Kraftsamling – för en stärkt civil beredskap".”
https://www.msb.se/sv/amnesomraden/...kraftsamling---for-en-starkt-civil-beredskap/

I går (19 december 2023) kom från regeringskansliet; ”KraftsamlingInriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret Ds 2023:34”
https://www.regeringen.se/rattsliga...h-promemorior/2023/12/ds-202334-kraftsamling/

Där står inledningsvis; ”Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt. Insikten om detta behöver genomsyra alla delar av samhället och vara den främsta drivkraften för utvecklingen av totalförsvarets samlade förmåga de kommande åren.”

Det ser ut som om världsläget är ytterligare skärpt denna vinter.

Ni kan ladda ned dokumentet Kraftsamling, (Ds 2023:34, pdf 2 MB) här;
https://www.regeringen.se/contentassets/0decd61162c24c73a9ca443328ccd9dd/kraftsamling-ds-202334.pdf

 

[klaskarlsson]

Hej

Jämfört med för några år sedan hittar man idag ett ökat intresse; ”att rusta för en krig- eller krissituation.” Corren har en låst artikel med rubriken; ”Kommunen bygger upp lager – med 2,5 miljoner måltider”
[länk]

I en annan artikel om Linköping i samma ämne; ”Svensk stad förbereder för total kris – “klarar oss bara tre dagar” kan vi läsa; ”Kraftiga förebyggande krisåtgärder sätts nu in i en av Sveriges större städer. Tre dagar. Det är den ynka tiden som Linköping, med över 160 000 invånare i kommunen, skulle klara sig vid händelse av en kris – eller ännu värre – om kriget kommer. En upprustning värd hundratals miljoner kronor sker i kommunen där 23 byggnader förses med reservkraft och nödvatten.”
[länk]

I en låst artikel med rubriken; ”Så ska dricksvattenbrist i kristid undvikas” så kan vi i ingressen bl.a. läsa; ”Luleå och Boden av länets kommuner utbildats i dricksvattenhantering under höjd beredskap.”
[länk]

Jag tror det är bra om vi håller oss informerade om hur just vår stad eller län arbetar med beredskapsfrågor.

Skulle det bli ett skarpt läge då är det bra om vi är uppdaterade och informerade om vad vår kommun och stad har i beredskap samt att vi själva inte blir överraskade att kriser kan komma.

Linköping beskrev; “klarar oss bara tre dagar”. Det är ungefär den tiden som det under vintertid tar för ett hus utan uppvärmning, att kylas ned så mycket att huset riskeras att skadas.

Rimligen så är vintermånaderna den tuffaste perioden att klara om ett krisläge infaller, därför bör vi i vår hemberedskap, speciellt titta på hur vi klarar ett krisläge som infaller under dessa månader.

För den intresserade så kan ni här läsa om hur Svenska kraftnät beskriver gällande effektreserven; ”När det är som kallast under året, mellan den 16 november och 15 mars, är effektreserven tillgänglig.”
[länk]

Med beredskap kommer vi inte att kunna klara allt.

Men utan beredskap klarar vi väldigt lite.

Min reservkraft står i beredskapsläge med fulladdade batterier (som står på underhållsladdning) och med invertern i stand-by läge. Jag fyllde under sommaren/hösten på lagret med akrylatbränsle och ved samt provkörde elverket i samband med att gräsklipparen slutade användas.

Strömavbrottet, på drygt en timme, som jag drabbades av, för några veckor sedan blev en bra test, men det är främst vid strömavbrott på några timmar och längre som reservkraft normalt behövs.

Det är först i ett skarpt läge man ser om det man planerat fungerar som tänkt.

Hej, du kanske har beskrivit detta i någon annan tråd- men hur har du byggt upp ditt nät för att ha reservkraft ?
Jag har inte hittat några färdiga produkter utom en del solcellsanläggningar med batteri där man kan få "island drift"

 

[Stefan.o]

Det finns en hel del att fundera på för de som är intresserade av dessa frågor, men även för stat/kommun/näringslivet.

En riktig typfråga är hur vårt kontaktlösa och tämligen extremt datoriserade samhälle skulle klara sig om nätverk och kraftförsörjning lägger ner på riktigt, i veckor!?

På de allra flesta banker i Sverige finns inte längre kontanthantering, i affärerna kan du inte betala utan datasystem, likaså på bensinstationen osv osv.

Likaså med telefoni, sjukvården (journaler osv) m.m.
Mvh

Stefan

 

[Martin Lundmark]

Hej, du kanske har beskrivit detta i någon annan tråd- men hur har du byggt upp ditt nät för att ha reservkraft ?
Jag har inte hittat några färdiga produkter utom en del solcellsanläggningar med batteri där man kan få "island drift"

Hej klaskarlsson

Det är inte färdigbyggt, men jag kan använda min reservkraft i ett skarpt läge.

Jag har hållit på med elkraft hela mitt liv, och även undervisat i elsäkerhetskursen om reservkraft men eftersom det saknas mycket kunskap/erfarenhet om reservkraft för t.ex. villor (hemberedskap) så är tvungen att undersöka/lära mig.

Även de som marknadsför/säljer utrustning saknar ofta kunskaper om elkraft och EMC/EMI.

Många inser inte skillnaden på att bygga ett stort reservkraftsystem som försörjer ett helt sjukhus och ett litet system till villan.

Om du i ett allvarligt läge använder reservkraft då har du ”klivit i livbåten” du har det du har och måste klara incidenter som inträffar alldeles själv du kan rimligen inte få hjälp av andra som du är van.

Dessutom har det under de 5–10 år jag tittat på reservkraft för villor skett en hel del utveckling som underlättar.

Jag har i denna tråd succesivt beskrivit principen och hur jag bygger men det har varit svårt att undvika att tråden innehåller mycket ”extra” inlägg som handlar om annat än om hur jag och ni funderar på att klara hemberedskap gällande elkraft.

Om ni är intresserade så återkommer jag med mer beskrivning.

Vi får hjälpas åt att undvika att tråden innehåller inlägg utanför ämnet, då den blir svår att följa.

 

[Martin Lundmark]

Det finns en hel del att fundera på för de som är intresserade av dessa frågor, men även för stat/kommun/näringslivet.

En riktig typfråga är hur vårt kontaktlösa och tämligen extremt datoriserade samhälle skulle klara sig om nätverk och kraftförsörjning lägger ner på riktigt, i veckor!?

På de allra flesta banker i Sverige finns inte längre kontanthantering, i affärerna kan du inte betala utan datasystem, likaså på bensinstationen osv osv.

Likaså med telefoni, sjukvården (journaler osv) m.m.
Mvh

Stefan

Hej Stefan.o

Korrekt

Därför har jag under flera år bearbetat beslutsfattare att inte lägga alla äggen i samma korg och förbereda att det finns reservkraftlösningar för t.ex. bredband och fjärrvärme.

I inlägg #1 489 i denna trådskrev jag t.ex. om "Fjärrvärme och hemberedskap".

Vi måste alla ta debatten om t.ex. beredskapen att bredband och fjärrvärme fungerar där vi bor, och sedan ordna reservkraftlösningar i vår egna bostad.

 

[klaskarlsson]

Hej klaskarlsson

Det är inte färdigbyggt, men jag kan använda min reservkraft i ett skarpt läge.

Jag har hållit på med elkraft hela mitt liv, och även undervisat i elsäkerhetskursen om reservkraft men eftersom det saknas mycket kunskap/erfarenhet om reservkraft för t.ex. villor (hemberedskap) så är tvungen att undersöka/lära mig.

Även de som marknadsför/säljer utrustning saknar ofta kunskaper om elkraft och EMC/EMI.

Många inser inte skillnaden på att bygga ett stort reservkraftsystem som försörjer ett helt sjukhus och ett litet system till villan.

Om du i ett allvarligt läge använder reservkraft då har du ”klivit i livbåten” du har det du har och måste klara incidenter som inträffar alldeles själv du kan rimligen inte få hjälp av andra som du är van.

Dessutom har det under de 5–10 år jag tittat på reservkraft för villor skett en hel del utveckling som underlättar.

Jag har i denna tråd succesivt beskrivit principen och hur jag bygger men det har varit svårt att undvika att tråden innehåller mycket ”extra” inlägg som handlar om annat än om hur jag och ni funderar på att klara hemberedskap gällande elkraft.

Om ni är intresserade så återkommer jag med mer beskrivning.

Vi får hjälpas åt att undvika att tråden innehåller inlägg utanför ämnet, då den blir svår att följa.

Tack, ja det är en lång tråd detta, därav om det fans någon annan med själva bygget
Själv har jag i ett antal år funderat på detta med reservkraft, i 1a hand från en mindre anläggning med solpaneler + batteribank.
Men det känns som att det då krävs en rätt speciell anläggning där vissa uttag kan kopplas på reserven.

Just nu har jag backupen i form av en camper van med solceller+ batteribank, som har kyl (och frysfack), samt möjlighet till belysning, laddning av telefon osv. Har även en 3500W inverter som kan driva 230 om det behövs, även om batteribanken just nu är rätt liten.
Så skulle det bli mer långvarigt avbrott så får man ladda lampor/mobiler i bilen och använda vedkamin till värme inne (om det sker vintertid), laga mat på spritkök/gaskök (har båda), samt hoppas att strömmen är tillbaks innan kyl/frys har hunnit blir för varma.

 

[Holypain]

Hej Stefan.o

Korrekt

Därför har jag under flera år bearbetat beslutsfattare att inte lägga alla äggen i samma korg och förbereda att det finns reservkraftlösningar för t.ex. bredband och fjärrvärme.

I inlägg #1 489 i denna trådskrev jag t.ex. om "Fjärrvärme och hemberedskap".

Vi måste alla ta debatten om t.ex. beredskapen att bredband och fjärrvärme fungerar där vi bor, och sedan ordna reservkraftlösningar i vår egna bostad.

Hej Martin,

Kanske du kan hjälpa mig i min tråd som handlar om att bli självförsörjande elektriskt vid ett avbrott. Tråden heter

Hur går jag vidare Off-Grid Huawei box B1​

 

[Martin Lundmark]

Hej, du kanske har beskrivit detta i någon annan tråd- men hur har du byggt upp ditt nät för att ha reservkraft ?
Jag har inte hittat några färdiga produkter utom en del solcellsanläggningar med batteri där man kan få "island drift"

Hej klaskarlsson
Jag tog tre bilder i halvmörkret idag med vars hjälp jag skall försöka kort berätta om reservkraften som är placerat i det tidigare soprummet vid garaget.

Vid strömavbrott eldar jag med ved i två spisinsatser och driver kyl/frys frysbox, cirkulationspump, kommunikation, belysning etc. med ett separat enfasnät.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Den första bilden visar de tre parallellkopplade 12 V batteriladdarna som kan leverera 30 A vardera d.v.s. 90 A laddström totalt. Vid laddning behövs ca 1350 W från elnätet eller elverket (Honda 22i). Går en batteriladdare sönder fortsätter de övriga två att ladda batteriet. https://www.honda.se/industrial/products/generators/inverter/specifications.html#eu22i

Elverket har en märkeffekt på 1 800W så 1 350W innebär ca 75 % av elverkets märkeffekt. Jag använder aspenbränsle som kan förvaras i 5 år (enligt tillverkaren) och aspenbränslet omsätts även i gräsklipparen.

Jag hittade jag en test, från Finland, augusti 2007, av 2 kW-enfasgeneratorer med bl.a. mätdata om elkvalité och bränsleåtgång där elverket ingår.
https://rakennusmaailma.fi/testit2-...01.1070016532.1568359025-987931779.1568359025

I inlägg #58 i denna tråd gjorde jag den första beskrivningen av elsystemet med en budget över elbehovet och bränsleåtgång.
https://www.byggahus.se/forum/threa...larar-man-en-vecka.403877/page-4#post-4047476

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

På denna andra bild ser man hur de tre 12V 225 Ah blybatterierna är parallellkopplade med 35 mm2 aluminiumkabel (motsvarar 25mm2 kopparkabel). Kabeln (både + och -) är förlagd i plastslang (kortslutningssäker förläggning, dubbelisolering) avsäkrad efter sammanläggningen av + ledaren och sedan en huvudbrytare för de tre parallellkopplade batterierna.

Dessutom så finns en brytare på kabelskon på varje batteris minuspol, så batterierna kan separeras vid behov. https://traktorshoppen.se/traktordelar/313529-kategorier/62217255-brytare-tillkabelsko-for-batteri/

Minusledaren passerar en Victron smartshunt (BMV-712 Smart) där bl.a. ström, spänning och kvarvarande energimängd (Ah) i batteriet kan redovisas https://www.victronenergy.se/battery-monitors/bmv-712-smart

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Jag håller på att planera och förlägga kabel i de 4 utgående grupperna från elcentralen í ovanstående bild 3, med uttag för elutrustning på olika platser i huset. I samband med dränering för ca 15 år sedan lade jag ned en ringlina i koppar runt huset. denna ringlina är sedan förbunden, bland annat, med armeringen i husets bottenplatta samt elcentralens jordpunkt.

Med fyra utgående grupper räknar jag att klara av att enkelt och snabbt kunna felsöka om t.ex. kortslutning uppstår i en mobilladdare under reservkraftdrift. Invertern klarar inte av att utlösa någon av de 4 st. 10 A dvärgbrytarna, utan den kopplar ifrån allt (det blir svart). Genom att slå ifrån alla dvärgbrytarna och sedan ansluta dessa en efter en kan felande grupp identifieras.

Jag håller på att förse huset med temperaturmätare på olika platser så att husets temperatur vid strömavbrott kan övervakas.

Jag har även ett fjärde blybatteri (husbatteriet) 12V 225 Ah som kan leverera likström till 12V utrustning via utrustning främst avsett för bilars 12V system. Denna laddare har 2 st. USB-C (100W + 30W) och en USB-A (30W). https://www.mytrendyphone.se/shop/baseus-qualcomm-quick-charge-5-0-billaddare-284824p.html

Husbatteriet ,som har egen batteriladdare, kan separat från de övriga tre blybatterierna ladda batterier (till ficklampor, mobiltelefoner, batteriradio etc) och ordna belysning i och utanför reservkraftrummet. Det kan även bli därifrån som husets wifi-nätverk och övrig kommunikation får sin alternativa matning.

Med ”DeWalt DCB094K USB-Batteriadapter 18V XR” kan jag använda mina verktygsbatterier som en extra strömkälla till belysning. USB-C uttaget på batteriadaptern är dubbelriktat d.v.s. 100 W kapacitet både för laddning av ett verktygsbatteri och drift av en USB-bestyckad enhet från ett verktygsbatteri.
https://www.dewalt.se/produkt/dcb094k-qw/18v-xr-usb-laddare

 

[civilingenjören]

Risken för avbrott har därför ökat då lagarna verkar vara för kraftlösa och markägarna kommer undan.

Fel, det finns lag som ger rätt till utrymme för ledningar. Tack och lov finns dock egendomsskydd så att inte ledningshavare kan skövla orimligt mycket. 10 meters bredd är orimligt att ta i anspråk för distributionsledningar, som går utmärkt att bygga så att de inte skadas av fallande träd.

 

[pelpet]

När det gäller frysen kör jag en lowtech-lösning - jag har en fem liters vattendunk i frysen samt några frusna PET-flaskor med saltvatten. Dessa har en fryspunkt kring -15. Om strömmen går kan jag flytta över isdunken till kylen.

PET-flaskorna börjar tina när temperaturen stiger, vilket gör att det är dessa som tinar när värmen stiger. Medans dessa tinar håller sig temperaturen ganska stabil, eftersom bytet av aggregationsform tar mycket energi. Skulle tro att flaskorna klarar att hålla resten av maten fryst 1-2 dygn.

Isdunken i kylen kommer att fungera på ungefär samma sätt, och temperaturen i kylen kommer att stanna kring 5 grader i kanske 1-2 dygn medans isen i dunken smälter.

Skulle man få ett mycket långvarigt strömavbrott under vintern så får familjen flytta in i matsalen där kaminen står. Det finns gott om ved. Jag kommer också att tappa ur värmesystemet och vattensystemet. Det jag känner mig lite orolig för är hur jag ska tömma golvvärmesystemet.

 

[Einh]

Jag kommer också att tappa ur värmesystemet och vattensystemet. Det jag känner mig lite orolig för är hur jag ska tömma golvvärmesystemet.

Kan du inte redan nu tillsätta sprit i golvvärmeslingorna? Så slipper du bry dig om att tappa ur dem om det skulle bli ett långvarigt strömavbrott?

 

[pelpet]

Det finns risker med glykol och värmesystem så jag tänkte att jag fixar detta om det blir aktuellt. Bor i stan och har aldrig haft ett strömavbrott längre än några timmar.

 

[Jonas Persson]

Varför tömma slingorna? PEX-slang tål att frysa, värre är det med golvvärmefördelaren. Så det borde räcka med att tömma den. Om slingorna fryser kommer det dock bli svårt att töa upp dem igen.

Vet inte vad som händer om de ligger ingjutna i en betongplatta, finns risken då att isen spränger sönder golvet?

 

[nino]

Varför tömma slingorna? PEX-slang tål att frysa, värre är det med golvvärmefördelaren. Så det borde räcka med att tömma den. Om slingorna fryser kommer det dock bli svårt att töa upp dem igen.

Vet inte vad som händer om de ligger ingjutna i en betongplatta, finns risken då att isen spränger sönder golvet?

Ja det gör den.
Vet flera som provtryckt på våren sommaren, sen har bygget dragit ut på tiden och vintern kommit, slingorna fryst och plattan spräckt.

De flesta fyller med glykol/sprit nu