Granne byggt utekök på min tomt!

[tveksamt]

Nej nu gissade jag igen, ska försöka komma bort från det. Men PBL säger att en komplementbyggnad inte får placeras närmare än 4,5 meter från gräns utan medgivande. Frågan då är om köket kan ses som en komplementbyggnad. Hittar inget som säger att det måste vara tak för att det ska räknas som byggnad. Vad jag är ute efter är inte att diskutera hur PBL och andra lagar ska tolkas, utan om vi kan hitta någon väg för TS att vara säker på att slippa köket precis vid tomtgräns. Har du något förslag?

Vad är en byggnad?​

I PBL definieras vad som menas med byggnad. I definitionen finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att en konstruktion ska vara en byggnad. Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att en konstruktion ska anses vara en byggnad. De kriterier som ska vara uppfyllda är följande:

• Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
• Den ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
• Den ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

 

[El oso]

Bygg ett plank rakt över altanen så du får nyttja grillen på din tomt utan grannens medverkan. (ja jag vet att det är olagligt med hade vart en fin syn)

Utan att veta hur detta utekök ser ut så antar jag..
Ett utekök brukar ha en bänkhöjd på ca 90 cm, bakom bänken brukar någonting gå upp ytterligare en bit, 40-60 cm kanske. Då kan man likna baksidan vid ett plank och då är det i så fall bygglovspliktigt över 1 m höjd.
Jämför med en tät nur som är
bygglovspliktigt över 0,5 m.
Som sagt vet jag inte hur detta ser ut, men ett intrång på din mark verkar det itvetydigt att vara flrutsatt att timtgränsen via tomtrör går att hitta.
Om du är osäker på var tomtgränsen är då anlita för f-n inte lantmäteriet, det kan stå dig dyrt. Gör en skriftlig anmälan till BN å se vad de säger. Ring upp ett par dar efter att du skickat in anmälan och be att de tittar på det pronto, annars kan det komma att ta tid...

 

[Kane]

Utan att veta hur detta utekök ser ut så antar jag..
Ett utekök brukar ha en bänkhöjd på ca 90 cm, bakom bänken brukar någonting gå upp ytterligare en bit, 40-60 cm kanske. Då kan man likna baksidan vid ett plank och då är det i så fall bygglovspliktigt över 1 m höjd.
Jämför med en tät nur som är
bygglovspliktigt över 0,5 m.
Som sagt vet jag inte hur detta ser ut, men ett intrång på din mark verkar det itvetydigt att vara flrutsatt att timtgränsen via tomtrör går att hitta.
Om du är osäker på var tomtgränsen är då anlita för f-n inte lantmäteriet, det kan stå dig dyrt. Gör en skriftlig anmälan till BN å se vad de säger. Ring upp ett par dar efter att du skickat in anmälan och be att de tittar på det pronto, annars kan det komma att ta tid...

Har du läst vad Boverket skriver? https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/staket-murar-och-plank/

 

[jonte0]

Nej nu gissade jag igen, ska försöka komma bort från det.

Opps

D-K

//

 

[Simsgrodan]

Har du läst vad Boverket skriver? [länk]

Om vi pratar efter det att spisen flyttats, i Stockholm gäller att "Du behöver bygglov för att sätta upp, flytta eller ändra ett plank om det är högre än 1,1 meter från marken. Lovplikten infaller när den täta konstruktionen uppförs i en höjd som får en betydande inverkan på omgivningen."
Grannen behöver alltså troligen bygglov. Det innebär i och för sig att om han får det beviljat så behöver han inte granngodkännande. Men inte självklart att han får ok heller. Sedan får TS kolla vad som gäller i hens kommun.

 

[A-PL]

Det är en unik regel för friggebodar. Det här handlar inte om en friggebod. Det är redan för många som gissat i tråden.

Du som vet kanske kan upplysa?

 

[Noell]

Nej nu gissade jag igen, ska försöka komma bort från det. Men PBL säger att en komplementbyggnad inte får placeras närmare än 4,5 meter från gräns utan medgivande. Frågan då är om köket kan ses som en komplementbyggnad. Hittar inget som säger att det måste vara tak för att det ska räknas som byggnad. Vad jag är ute efter är inte att diskutera hur PBL och andra lagar ska tolkas, utan om vi kan hitta någon väg för TS att vara säker på att slippa köket precis vid tomtgräns. Har du något förslag?

Jodå. En komplementbyggnad får absolut placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns. Förutsatt att:

1. Man söker bygglov
och
2. Det är planenligt om detaljplan finns
eller
3. Det accepteras som en mindre avvikelse.

Som @Claes Sörmland tog upp tidigare. De 4,5 metrarna i PBL handlar om undantagen från lovplikt. Det har ingenting med komplementbyggnader i allmänhet eller betydande olägenheter att göra.

§39 Byggnadsstadgan är uppenbarligen ett spöke som lever kvar mest överallt där det inte hör hemma 👻

 

[Simsgrodan]

Jodå. En komplementbyggnad får absolut placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns. Förutsatt att:

1. Man söker bygglov
och
2. Det är planenligt om detaljplan finns
eller
3. Det accepteras som en mindre avvikelse.

Som @Claes Sörmland tog upp tidigare. De 4,5 metrarna i PBL handlar om undantagen från lovplikt. Det har ingenting med komplementbyggnader i allmänhet eller betydande olägenheter att göra.

§39 Byggnadsstadgan är uppenbarligen ett spöke som lever kvar mest överallt där det inte hör hemma 👻

Hade grannen sökt bygglov så skulle TS ha varit informerad (även om hen inte kan protestera) så det är nog inte fallet. Men vi har konstaterat att om inte grannen satt på väggar och tak så är det inte en komplementbyggnad. Så det alternativet är borta. Däremot börjar jag fundera på hur stort köket egentligen är om 15 m2 ligger på TS tomt och det tycks också ligga på granntomten.

 

[Kullatorp]

En betydande olägenhet är ett högt ställt krav, det är t ex en mycket starkare formulering än en olägenhet. Och en betydande olägenheten är något som bedöms utifrån sakomständigheterna och kan naturligtvis inte trollas bort med ett grannemedgivande. Ger åtgärden en betydande olägenhet så ger den det, alltså även om grannen inte personligen skulle tycker det.

9 kap 4 f § PBL som du citerar delar av gäller ett bygglovsundantag, den ger alltså rätten att ordna en altan inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Den ger alltså ingen skyldighet att följa detta undantag om man istället ordnar en uteplats som inte har behov av dessa bygglovsundantag. Eventuell bygglovsskyldighet för andra anläggningar än åtgräder på byggnader regleras istället av den uttömmande listan i PBF. Och där listas inte utekök.

Ja men inte fan har man rätt att bygga på nån annans tomt inte Den har ju ovanstående betalat för Kanske ta arrende av 10 000 i månaden för jordbiten!

 

[Simsgrodan]

Ja men inte fan har man rätt att bygga på nån annans tomt inte Den har ju ovanstående betalat för Kanske ta arrende av 10 000 i månaden för jordbiten!

Vi pratar om två olika saker. Att grannen måste ta bort köket från TS tomt är helt klart och ett ärende för Kronofogden. Vi pratar nu om vilka möjligheter TS har att vara säker på att han sedan inte får köket precis i tomtgränsen.

 

[Excel]

Jag tycker egentligen att @Jonatan79 gav ett bra nog svar redan i inlägg #2: särskild handräckning från Kronofogden.

Men låt oss ändå för ros skull titta på om grannens argument att uteköket var så dyrt att mura upp att han inte tänker flytta det håller vatten.

3 kap. 12 § jordabalken är relevant lagrum.


Det finns alltså en möjlig utväg för grannen, om det på riktigt skulle vara en betydande kostnad. I så fall är dock grannen tvungen att betala för intrånget.

På så små tomter som 600 kvm har jag dock svårt att tro att det inte skulle betraktas som grovt vårdslöst ens om en så trivial byggnation som ett utekök skulle uppfylla det första villkoret om att vara för dyrt för att kräva rättelse, vilket jag som sagt har svårt att tro.

Enligt jordabalkens kapitel 3, paragraf 12, är ägaren till en anläggning som har uppförts så att den sträcker sig in på angränsande mark inte skyldig att avträda den mark som blivit intrångad på, om att ta bort eller ändra anläggningen skulle medföra betydande kostnader eller olägenheter för ägaren av anläggningen. Denna bestämmelse avser alltså situationer där det skulle vara orimligt kostsamt eller olämpligt att ta bort anläggningen.

I fallet med ett utekök på en granne tomt skulle tillämpningen av kapitel 3, paragraf 12, bero på omständigheterna i det specifika fallet. För att bedöma om avträdande av marken är nödvändigt eller om uteköket kan få förbli på plats, skulle man behöva ta hänsyn till följande faktorer:

1. **Kostnader och olägenheter:** Om ägaren till uteköket kan påvisa att det skulle vara kostsamt eller olämpligt att ta bort köket, och om dessa kostnader och olägenheter kan anses vara betydande, skulle kapitel 3, paragraf 12, kunna användas som grund för att försvara utekökets fortsatta närvaro.

2. **Syftet med uteköket:** Om uteköket har särskilda funktioner eller användningsområden som är svåra att upprätthålla på annat sätt, kan detta påverka bedömningen av olägenheter och kostnader.

3. **Inverkan på grannen:** Bedömningen skulle också ta hänsyn till hur mycket intrånget påverkar grannen och om det finns några alternativa lösningar för att minimera olägenheterna för grannen.

Källa: ChatGPT

 

[HEM2121]

Enligt jordabalkens kapitel 3, paragraf 12, är ägaren till en anläggning som har uppförts så att den sträcker sig in på angränsande mark inte skyldig att avträda den mark som blivit intrångad på, om att ta bort eller ändra anläggningen skulle medföra betydande kostnader eller olägenheter för ägaren av anläggningen. Denna bestämmelse avser alltså situationer där det skulle vara orimligt kostsamt eller olämpligt att ta bort anläggningen.

I fallet med ett utekök på en granne tomt skulle tillämpningen av kapitel 3, paragraf 12, bero på omständigheterna i det specifika fallet. För att bedöma om avträdande av marken är nödvändigt eller om uteköket kan få förbli på plats, skulle man behöva ta hänsyn till följande faktorer:

1. **Kostnader och olägenheter:** Om ägaren till uteköket kan påvisa att det skulle vara kostsamt eller olämpligt att ta bort köket, och om dessa kostnader och olägenheter kan anses vara betydande, skulle kapitel 3, paragraf 12, kunna användas som grund för att försvara utekökets fortsatta närvaro.

2. **Syftet med uteköket:** Om uteköket har särskilda funktioner eller användningsområden som är svåra att upprätthålla på annat sätt, kan detta påverka bedömningen av olägenheter och kostnader.

3. **Inverkan på grannen:** Bedömningen skulle också ta hänsyn till hur mycket intrånget påverkar grannen och om det finns några alternativa lösningar för att minimera olägenheterna för grannen.

Under förutsättning att det har varit mycket svårt att bedöma var tomtgränsen går, här har grannen inte gjort sig besväret att inte ens ta reda på var tomtgränsen går. Grannen har tittat efter tomtrörens placering, grannen kunde ju också ha kontaktat TS. Så där faller det till TS förmån. Det blir egenmäktigt förfarande som grannen har gjort sig skyldig till.

 

[SarB]

Under förutsättning att det har varit mycket svårt att bedöma var tomtgränsen går, här har grannen inte gjort sig besväret att inte ens ta reda på var tomtgränsen går. Grannen har tittat efter tomtrörens placering, grannen kunde ju också ha kontaktat TS. Så där faller det till TS förmån. Det blir egenmäktigt förfarande som grannen har gjort sig skyldig till.

Var framgår det i bestämmelsen att det är under förutsättning att det varit mycket svårt att bedöma var gränsen går?

 

[Nötegårdsgubben]

Källa: ChatGPT

Det är inte en källa, det är ett medium.

I övrigt undrar jag om du anser att denna information du inte vet hur den tagits fram håller med eller säger emot mig och om du har en egen uppfattning?

 

[g.kraft]

Ja en hundgård med t ex ett stängsel/nät som är genomsiktligt tror jag inte kan klassas som en byggnad. Det är heller inte en annan anläggning, t ex ett plank som kräver bygglov enligt PBF. Så den borde gå att uppföra alldeles vid tomtgränsen utan bygglov och startbesked.

Sen kan man ju ställa fråga om hundgården skulle kunna tänkas vara en betydande olägenhet och att dess inrättande av det skälet inte är tillåten. Jag tror inte det. Om t ex hundarna skulle visa sig vara väldigt skälliga och störande för grannskapet kan det kanske finnas skäl för ingripande av kommunens miljönämnd med grund i miljöbalken. Men då ska det vara några rejält skälliga hundar gissar jag. Tillsyn enligt miljöbalken kan jag sämre än PBL.

Med tanke på detta fall tror jag nog de kan ha ganska hårda nypor på en hundrastgår i tomtgräns:

Nytt bakslag för Hanna Olofssons i utdragen grannfejd - Aftonbladet https://www.aftonbladet.se/sportbla...slag-for-hanna-olofssons-i-utdragen-grannfejd