H HenrikHuslöse skrev:
Var hittar du detta?
60664 och 61851. Jag klipper in lite från 61851 för det står mer saker där ser jag nu som är intressanta.

8.1 Degrees of protection against access to hazardous-live-parts
• vehicle connector and EV socket-outlet intended for Mode 3 use, not mated: IPXXB
provided it is associated directly upstream with a mechanical switching device (see also
12.3) and fulfilling one of the following:
a) minimum opening of the contact equal to the clearance according to IEC 60664-1
considering overvoltage category 3 (e.g. the value given in IEC 60664-1 for
230 V/400 V is 4 kV rated impulse voltage withstand that implies at least 3 mm
separation of contacts);
b) presence of monitoring of the switching contacts associated with a means to operate
another mechanical switching device providing isolating function
upstream the above
in case of fault of operation of the switching device upstream the accessory;


De pratar här om reläet, och de kräver enkel isolering för överspänningskategori III mot beröring av stiften i uttaget. Men kontakterna är ju beröringsfria och ska ha en viss IP-klass!?

12.3 innehåller bara en hänvisning till 60664 och anger vilka överspänningskategorier som gäller. Som jag skrev (kanske i en annan tråd) så gäller överspänningskategori II för uttag, inklusive ladduttaget på laddstationen. Så då blir det ju dubbel isolering och inte enkel som jag skrev ovan. Det innebär att reläet i laddstationen ska ha frånskiljningsegenskaper(?!). Jag har inte sett detta krav i skrift men den understrukna texten antyder det.

Man behöver lägga några dagar på att djupstudera standarderna för att förstå hur allt hänger ihop...
 
H HenrikHuslöse skrev:
Var hittar du detta?
Enkel isolering verkar åtminstone nämnas i ESV:s beslut; de säger ungefär att om det finns skyddsledare PE ansluten till apparaten så är den inte dubbelisolerad.
 
H H.M.K. skrev:
Man kan se skillnaden i databladet när man tittar på maximal bryteffekt, vilket för Zettlers AZSR131-... är 9695VA (277V x 35A), och för Panasonics AHER4191 19200VA (480V x 40A).
Med andra ord, Panasonics relä kan användas med laster som är tvåfaskopplade (vilket dock knappast blir aktuellt när det gäller billaddare).
Det står också i databladet för Panasonic en referens till EN 62955 för dc-skydd i billadduttag.
För att 277v ska räcka så borde det väl krävas ett förbud i standarden för alla typer av laddare som kan kopplas till boxen, att belasta direkt mellan faserna? Eller tänker jag fel här?
Det finns även ett annat enpoligt zettlerrelä, AZEV132, som verkar marknadsföras mot laddboxar, detta är liksom panasonicrelät klassat för 400v.
 
E ErikAdolfsson skrev:
För att 277v ska räcka så borde det väl krävas ett förbud i standarden för alla typer av laddare som kan kopplas till boxen, att belasta direkt mellan faserna? Eller tänker jag fel här?
Det finns även ett annat enpoligt zettlerrelä, AZEV132, som verkar marknadsföras mot laddboxar, detta är liksom panasonicrelät klassat för 400v.
Det reläet har ju också en indikatorkontakt för att övervaka om lastkontakterna faktiskt släpper. Men det är fortfarande bara 2.25mm kontaktgap, och det anges 400VAC max. Visserligen är huvudspänning i trefasnät med 230V fasspänning nominellt 400V, men det ligger ju en tolerans på 10% uppåt, och då hamnar man över de 400V max..

AZEV132 har också betydligt kraftigare pinnar för inlödning på kretskortet, 2,4*0,8mm, alltså 1,92mm2 istället för 1,2 på 131:an. Fortfarande inte fantastiskt mycket jämfört med Panasonicreläet som har 9,4*1,0mm (9,4mm2), men 60% mer än 131:an i alla fall..
Det är i vissa hänseenden en väldigt skillnad på grejer som ändå har rätt nära liknande kontaktspecifikationer..

Gällande 277V törs jag inte säga säkert hur man skall hantera fallet med två seriekopplade kontakter, som det ju blir frågan om i det här fallet när det är ett relä per fas. I princip kunde man tänka sig att styrs de synkront så borde de hjälpa varandra. Men man har alltid en risk att av någon anledning man hamnar i ett udda läge där hela spänningen lägger sig över en kontakt, även om det inte skulle ske i normala drifttillstånd.
 
H H.M.K. skrev:
Det reläet har ju också en indikatorkontakt för att övervaka om lastkontakterna faktiskt släpper. Men det är fortfarande bara 2.25mm kontaktgap, och det anges 400VAC max. Visserligen är huvudspänning i trefasnät med 230V fasspänning nominellt 400V, men det ligger ju en tolerans på 10% uppåt, och då hamnar man över de 400V max..

AZEV132 har också betydligt kraftigare pinnar för inlödning på kretskortet, 2,4*0,8mm, alltså 1,92mm2 istället för 1,2 på 131:an. Fortfarande inte fantastiskt mycket jämfört med Panasonicreläet som har 9,4*1,0mm (9,4mm2), men 60% mer än 131:an i alla fall..
Det är i vissa hänseenden en väldigt skillnad på grejer som ändå har rätt nära liknande kontaktspecifikationer..

Gällande 277V törs jag inte säga säkert hur man skall hantera fallet med två seriekopplade kontakter, som det ju blir frågan om i det här fallet när det är ett relä per fas. I princip kunde man tänka sig att styrs de synkront så borde de hjälpa varandra. Men man har alltid en risk att av någon anledning man hamnar i ett udda läge där hela spänningen lägger sig över en kontakt, även om det inte skulle ske i normala drifttillstånd.
Om du kollar specen igen så tror jag faktiskt pinnarna är 4x0,8 mm ;) Rejäl skillnad mao, dessutom klassat för att tåla 1,5kA i kortslutningsström.
 
E ErikAdolfsson skrev:
Om du kollar specen igen så tror jag faktiskt pinnarna är 4x0,8 mm ;) Rejäl skillnad mao, dessutom klassat för att tåla 1,5kA i kortslutningsström.
Ja där har du tittat noggrannare än jag gjorde. 2-4+-0,3 betyder alltså inte 2,4mm utan 2st pinnar på 4mm med 0,3mm tolerans. Alltså nominellt 3,2mm2.
Däremot är det rätt häftig tolerans på tjockleken, 0,8 +- 0,3, dvs. det kan vara allt från 0,5 till 1,1mm..
Förhoppningsvis är det inte så stor tolerans i verkligheten.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Jag kan ju bara passa på och nämna några saker (kanske bra för dig att ha koll på!)
Det hette SEMKO
Det är främst lågspänningsdirektivet vi har att följa här
"China export" är bara en modern vandringsmyt
Hej Mikael_L

Tack för återkoppling.

När det gäller SEMKO så har du helt rätt. K blev C i hastigheten.
Beklagar och hoppas att ingen missförstod vad jag syftade på.

Vad är felet när jag skrev; ”China Export (CE) är ett exempel.”?

Mikael_L Mikael_L skrev:
Det där är ju lätt att räkna på, och inse att du har mätt fel, helt enkelt.
De 15 meter ledning har en resistans på 360mohm vilket kopplat direkt på den största bamsetransformator man kan hitta (så vi estimerar att den har 0ohm i lindningsimpedans) kommer max kunna ge en kortslutningsström på 639A
Eftersom många påpekar att jag ofta skriver alltför utförligt, så försöker jag skriva kortfattat, ibland uppstår då missförstånd. Som här när det gäller kortslutningsströmmen.

Jag (och 27 andra hus) matas från en 500 kVA 11/0,4 transformator. Till mitt hus matas jag via en 270 meter lång AKKJ/3x240/72 matarkabel i mark till ett kabelskåp som står vid infarten till mitt hus. Därifrån går en 15,2 m lång EKKJ/10/10 till 16 A huvudsäkring och sedan elmätaren.

Från elmätaren går en ca 15 m lång EKKJ/10/10 till en elcentral som, efter sig, har ett enfas vägguttag anslutet via en 10 A smältsäkring genom en ca 2 m lång 1,5 mm2 ledning. Där är beräknat och mätt ca 1 kA kortslutningsström.

En lämplig plats är att sätta billaddaren trefasigt ansluten är tidigare i elsystemet, direkt vid elmätaren (270 meter AKKJ/3x240/72 +15,2 m EKKJ/10/10). Det är där jag anser att det kan bli olämpligt höga kortslutningsströmmar.

Du får gärna göra en ett nytt försök till överslagsberäkning för att försöka bedöma om de värden jag angav vid kortslutning (fas-nolla, alternativt fas-jord) vid elmätaren är orimliga. Titta gärna även på trefasig kortslutning.

Kom ihåg att vid trefasig kortslutning i billaddaren så finns inte den koncentriska bildaren (72 mm2) med i kortslutningskretsen.

Mikael_L Mikael_L skrev:
Men vad det sen ska betyda för ansluten utrustning till den fasta elinstallationen undrar jag lite hur du tänker?
Hur ser du på mobiltelefonladdaren, mikrovågsugnen, ringledningstrafon, tvättmaskinen, cirkulationspumpen osv. Ska alla vara designade för att för en kortslutningstålighet på minst 3kA?
Jag tror nog att ditt liv är ganska besvärligt - beklagar ...
Det uttaget (som jag mätt och beräknat) ca 1 kA kortslutningsström på) sitter 2,5 meter ledningslängd från elcentralen. Där är den högsta uppmätta kortslutningsströmmen.
Längre in i huset ligger kortslutningsströmmen på betydligt lägre nivåer, detta eftersom det handlar om längre kabellängder, ofta 0,5 kA eller lägre. 175 A kortslutningsström som lägst direkt i ett uttag, vill jag minnas.

Det är i dessa uttag de mesta av enfasutrustning är placerad ofta via en anslutningskabel. Där räcker 1 kA i kortslutningshållfasthet. 3-6 kA behövs vid elmätaren och i elcentralen.

De siffervärden jag anger är inte unika för hus som byggdes för elvärme, jag har 27 grannar på samma område och det finns flera liknande områden i Sverige.

Du får det att låta som att jag borde sticka ”huvudet i sanden” för det jag tar upp.

På ett elkraftmöte i Ludvika (tror jag det var) för minst 25 år sedan tog man upp problematiken med att många som konstruerade teknik som skulle anslutas i elnäten hade liten eller ingen förståelse/erfarenhet för de strömkrafter som finns i elnäten.

Jag befarar att utvecklingen gällande respekten för vad dåligt byggd elutrustning kan ställa till med inte har förbättrats med åren.
 
Redigerat:
M Martin Lundmark skrev:
Hej Mikael_L

Tack för återkoppling.

När det gäller SEMKO så har du helt rätt. K blev C i hastigheten.
Beklagar och hoppas att ingen missförstod vad jag syftade på.

Vad är felet när jag skrev; ”China Export (CE) är ett exempel.”?



Eftersom många påpekar att jag ofta skriver alltför utförligt, så försöker jag skriva kortfattat, ibland uppstår då missförstånd. Som här när det gäller kortslutningsströmmen.

Jag (och 27 andra hus) matas från en 500 kVA 11/0,4 transformator. Till mitt hus matas jag via en 270 meter lång AKKJ/3x240/72 matarkabel i mark till ett kabelskåp som står vid infarten till mitt hus. Därifrån går en 15,2 m lång EKKJ/10/10 till 16 A huvudsäkring och sedan elmätaren.

Från elmätaren går en ca 15 m lång EKKJ/10/10 till en elcentral som, efter sig, har ett enfas vägguttag anslutet via en 10 A smältsäkring genom en ca 2 m lång 1,5 mm2 ledning. Där är beräknat och mätt ca 1 kA kortslutningsström.

En lämplig plats är att sätta billaddaren trefasigt ansluten är tidigare i elsystemet, direkt vid elmätaren (270 meter AKKJ/3x240/72 +15,2 m EKKJ/10/10). Det är där jag anser att det kan bli olämpligt höga kortslutningsströmmar.

Du får gärna göra en ett nytt försök till överslagsberäkning för att försöka bedöma om de värden jag angav vid kortslutning (fas-nolla, alternativt fas-jord) vid elmätaren är orimliga. Titta gärna även på trefasig kortslutning.

Kom ihåg att vid trefasig kortslutning i billaddaren så finns inte den koncentriska bildaren (72 mm2) med i kortslutningskretsen.



Det uttaget (som jag mätt och beräknat) ca 1 kA kortslutningsström på) sitter 2,5 meter ledningslängd från elcentralen. Där är den högsta uppmätta kortslutningsströmmen.
Längre in i huset ligger kortslutningsströmmen på betydligt lägre nivåer, detta eftersom det handlar om längre kabellängder, ofta 0,5 kA eller lägre. 175 A kortslutningsström som lägst direkt i ett uttag, vill jag minnas.

Det är i dessa uttag de mesta av enfasutrustning är placerad ofta via en anslutningskabel. Där räcker 1 kA i kortslutningshållfasthet. 3-6 kA behövs vid elmätaren och i elcentralen.

De siffervärden jag anger är inte unika för hus som byggdes för elvärme, jag har 27 grannar på samma område och det finns flera liknande områden i Sverige.

Du får det att låta som att jag borde sticka ”huvudet i sanden” för det jag tar upp.

På ett elkraftmöte i Ludvika (tror jag det var) för minst 25 år sedan tog man upp problematiken med att många som konstruerade teknik som skulle anslutas i elnäten hade liten eller ingen förståelse/erfarenhet för de strömkrafter som finns i elnäten.

Jag befarar att utvecklingen gällande respekten för vad dåligt byggd elutrustning kan ställa till med inte har förbättrats med åren.
Rörande myten om China export:
- https://www.groups3.com/the-european-ce-marking-vs-china-export-two-very-different-ce/
 
B
Detta är spekulativt, men är det någon som har en uppfattning om det kan tänkas möjligt att Norska staten går in med antingen medel, ägande eller något annat för att på så sätt garantera att åtgärder genomförs?
 
pacman42 pacman42 skrev:
Rörande myten om China export:
- [länk]
Däremot är jag övertygad att många kinaprodukter har både ce märkning och ett känt varumärke, men båda är troligen bara ditskrivna på en piratkopia?
 
B bygges skrev:
Detta är spekulativt, men är det någon som har en uppfattning om det kan tänkas möjligt att Norska staten går in med antingen medel, ägande eller något annat för att på så sätt garantera att åtgärder genomförs?
Varför då?
 
J JohanLun skrev:
Däremot är jag övertygad att många kinaprodukter har både ce märkning och ett känt varumärke, men båda är troligen bara ditskrivna på en piratkopia?
Det tror inte jag. De kommer från samma fabriker och har samma design.

Kineserna fuskar inte alls lika mycket nuförtiden.
 
B
pacman42 pacman42 skrev:
Varför då?
Det var en fråga, inte ett påstående. Anledningen skulle väl möjligen vara att Norge inser vilken oerhört dålig publicitet detta är samt de stora effekter det får runt om i Europa om Easee inte klarar av att åtgärda problemen på egen hand.
 
B bygges skrev:
Det var en fråga, inte ett påstående. Anledningen skulle väl möjligen vara att Norge inser vilken oerhört dålig publicitet detta är samt de stora effekter det får runt om i Europa om Easee inte klarar av att åtgärda problemen på egen hand.
Men de skall gynna ett norskt företag över ett annat? Gå in med över en miljard NOK för att rädda ett fåtal jobb? Tror inte det...
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
B bygges skrev:
Detta är spekulativt, men är det någon som har en uppfattning om det kan tänkas möjligt att Norska staten går in med antingen medel, ägande eller något annat för att på så sätt garantera att åtgärder genomförs?
Osannolikt, för det strider mot all form av konkurrenslagstiftning inom EU och EES. En stat kan ge ett riktat stöd pga något oförutsett händer som tex pandemin. I det här fallet så är norska Nkom beslut helt avgörande.
https://www.nkom.no/aktuelt/nkom-starter-tilsyn-av-ladestasjoner-umiddelbart
Sen får nog Easee problem snabbt eftersom de i sin tur har leverantörer någonstans i världen, Kina?
Den underleverantören kan ha x till underleverantörer och hela kedjan rasar.
Klart svårlöst och besked kommer säkerligen under veckan som kommer.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.