Jag ser inte ekonomin för elnätsägarna i detta krav. Som det är nu så är ju all lokalproduktion välkommen då det minskar kostnaden för köpt el från stamnätet. Sen om man mättar nätet lokalt mot nätstationen och man behöver skicka elen uppåt nätet med dålig effektivitet genom att man kör transformationen "baklänges" rör ju inte elnätsägaren speciellt mycket. Det är ju elleverantören som måste betala för den elenergi som råkar bli värme i en transformator istället.pacman42 skrev:
Elleverantören (solcellsinnehavaren) får ju betalt från mätpunkten (elmätaren) och har sedan ingen kontroll över vart effekten hamnar, så varför skulle då denne belastas med någon kostnad för dåliga transformatorer eller dyligt?
Hej merbananM merbanan skrev:
Jag vet inte om jag förstod vad du skrev, men effekt mäts i varje punkt där el tas in eller ut ur elnätet och skillnaden i dessa mätvärden redovisas som effektförlust.
Alla förluster som uppstår på elnätet oberoende av effektriktning måste elnätsägaren köpa in. Detta skall sedan debiteras de som använder elnätet.
Idag fördelas, vad jag förstår, kostnaden för effektförlusterna bara på elnätskunderna (husägarna). Rimligen så bygger det på att man antar att inmatning minskar förluster mer än det ökar förluster i elnätet. Men jag är inte övertygad om att det är så idag eller att det blir så i framtiden om inmatning av effekt i distributionsnäten ökar.
I dokumentet; ”Solcellsparker Guide för markägare i norra Sverige som vill undersöka förutsättningar för en solcellspark på sin mark” kan vi på sidan 8 bl.a. läsa;
”Vad gäller inmatningssavgiften specifikt betalar för närvarande elproducenter upp till 1500 kW (1.5 MW) endast kostnad för mätning och rapportering medan större anläggningar även betalar inmatningsavgift. Det finns ett förslag om att ta bort gränsen från och med 1 januari 2023 men inget har bestämts än, så vitt känt. Inmatningsavgiften varierar med elnätbolag och enligt erhållna uppgifter är den ca 4 – 9 öre/kWh (dessa ingår dock i totala driftkostnaden på 14 – 19 öre/kWh ovan).”
https://energikontornorr.se/wp-content/uploads/2019/08/Guide_Solcellsparker_markagare_220627.pdf
I samma dokument kan vi om nätnyttan läsa; ”Solcellsparker får nätnytta och vad vi förstår beror ersättningen på anläggningens storlek och på vilket elnätbolag anläggningen ansluter till. I exempel vi sett ligger ersättningen på ca 0.6 – 4 öre/kWh. Till exempel ersätter Vattenfall produktionsanläggningar mindre än 1500 kW (1.5 MW) i norr som är anslutna till högspänningsnätet (>20 kV) med 0.6 öre/kWh under perioden april – november, vilket är då nästan all solel produceras. Produktionen vardagar kl. 6 – 22 under december – mars ersätts med 6.4 öre/kWh plus 54 kr/kW och månad. Effektersättningen är baserad på medelvärdet av den lägsta inmatade medeleffekten per timme i kilowatt (kW) under varje vardag kl. 6 – 22 under månaden, så under mars kan det bli bra ”extrabetalt” för elen. Men villkoren ändras och olika elnätbolag har olika upplägg och ersättningar, så fråga därför elnätägaren om detta när du vet vilket elnät och spänningsnivå det är aktuellt att ansluta till.”
Inmatning av eleffekt från solceller är en relativt ny företeelse och speciellt då att inmatning även kan ske i samma punkt som effekt tas ut (även om det inte alltid sker samtidigt). Allteftersom tiden går och att inmatningen ökar så kan rimligen förändringar ske i hur vi t.ex. ser på nätnytta och fördelning av kostnader för effektförlusterna i elnäten.
Redigerat:
Jag har inget att tillföra i just denna fråga, men närliggande. Batteriutvecklingen kan göra batterier avsevärt billigare inom en inte allt för lång tid.
En vetenskaplig artikel på YT som handlade om nya Na-batterier som kommit ut på maknaden som jämfördes med Litiumbatterier.
Prestandamässig var Na-batterierna motsvarande tidiga Tesla-batterier och något tyngre, men även mindre känsliga.
Prismässigt var råvarorna till Na-batterier drygt 100 ggr billigare och ca: 7 ggr billigare som färdigt batteri.
Skulle liknande siffror bli verklighet i Sverige när dessa batterier kommer hit, kommer jag att kompletter med batterier för att minska behovet av köpt elkraft.
En vetenskaplig artikel på YT som handlade om nya Na-batterier som kommit ut på maknaden som jämfördes med Litiumbatterier.
Prestandamässig var Na-batterierna motsvarande tidiga Tesla-batterier och något tyngre, men även mindre känsliga.
Prismässigt var råvarorna till Na-batterier drygt 100 ggr billigare och ca: 7 ggr billigare som färdigt batteri.
Skulle liknande siffror bli verklighet i Sverige när dessa batterier kommer hit, kommer jag att kompletter med batterier för att minska behovet av köpt elkraft.
Kort så tror jag inte alls på det och fakta i saken så ser det ut så här:L Lasse Ln skrev:
"China currently provides nearly 99 percent of the EU’s supply of these minerals, as well as about 98 percent of its rare earth permanent magnets."
Frågan är "brännhet" på allra högsta nivå...
https://omni.se/eu-och-usa-lovar-fornyade-klimatsamtal-efter-motet/a/zExoyr
https://www.politico.eu/article/critical-raw-materials-act-europe-guide/
Du får tänka på att en automatisk kopplare i princip måste läggas där strömmen är låg dvs vid högre nivåer i nätet än distributionsledet. Och att lägga om blecken på din närmsta trafo är något som sällan görs efter drifttagning ett fall med efterarbete var tex omläggningen 220 -> 230 V men även då i flesta fall på nivån över så det i dagligt tal kallade 10 kV blev 11 kV.X xLnT skrev:
Så att lösa något med lindningskopplare är inte vettigt och problem med överetablering av mikroproduktion rår man inte på den vägen heller när omgivande förutsättningar är rörligt mål. Som sagt ska jag vid tillfälle ta upp det vidare med ett praktikfall i andra tråden där det var uppe lite tidigare.
Grannen har en 500.000kr anläggning och nätägaren har godkännt anläggningen, men när anläggningen levererar upp till en viss nivå slår elekroniken ifrån (kommer inte ihåg vad dosan hette) och då tjänar han inte in en krona. Inget fel på anläggningen tydligen, eletrikern som varit där tror på gammal kabel och som jag fattat det ligger det nu hos nätägaren som äger gamla kabeln...
Känns som om det finns alla möjliga varianter av strul om man är född med en nitlott i röven, men så är det väl med allt iofs.
Känns som om det finns alla möjliga varianter av strul om man är född med en nitlott i röven, men så är det väl med allt iofs.
Hej TokslutTokslut skrev:
Det är inte enbart ”alla möjliga varianter av strul” utan ofta en konsekvens av att elnäten ursprungligen varit konstruerade för en effektriktning (mot huset), och det kan krävas förtida ombyggnationer för att hanteras.
Detta har jag tidigare beskrivit som ”det dubbla spänningsfallet”, som uppstår när man vänder effektriktningen i ett distributionsnät, ursprungligen konstruerat (byggt) för en effektriktning (mot villan).
Spänningen i ett elnät faller i effektriktningen (kallas spänningsfallet). Förenklar beskrivet; Normalt faller nätspänningens belopp mot huset. Byter man effektriktning (levererar effekt från huset) då faller nätspänningens belopp från huset.
Eftersom spänningen skall hålla sig inom vissa gränser måste elnätet (ledningar och transformatorer) dimensioneras så att spänningsfallet inte blir för stort. Det finns ingen automatisk spänningsreglering i den ”sista” transformatorn närmast villan. Utan där finns enbart en grov reglering av spänningen som måste göras i strömlöst tillstånd.
Den reglering som finns i elnäten görs högre upp i ledningssystemet och påverkar därmed spänningen för en mängd transformatorer.
Om du läser ”tpsoft” inlägg #61 så framgår där skillnaden i spänningstoleransen beroende på om man tar ut eleffekt från elnätet eller levererar in eleffekt till elnätet.
Jag citerar ”tpsoft”; ”När det gäller konsumtion så finns det en föreskrift som säger att spänningen får variera 10 % upp och ner från 230 volt i anslutningspunkten. När det gäller produktion så är branschrekommendationen att spänningen max får höjas 5 % i anslutningspunkten och 3 % i den punkt där kunden integrerar med andra dvs normalt ett kabelskåp.”
Den snävare nivån för inmatning sätts av kraftelektroniken.
För att kunna mata in eleffekt från huset och till elnätet, då måste omriktaren höja spänningen till den nivå som behövs för att spänningsfallet i effektriktningen (mot elnätet), blir tillräckligt stort, för den ström som behöver levereras.
I vissa fall kan byte av effektriktning, innebära att elnäten måste förstärkas i förtid, för att t.ex. minska spänningsfallet. Något som är ganska dyrt och innebär rimligen höjda nätkostnader fördelat på de som är anslutna till elnätet.
Redigerat:
Växelriktaren stryper produktionen. I anmälan till nätägaren redovisar installatören vilken nominell maxkapacitet den tänkta anläggningen kommer ha och vad som maximalt kan komma att matas ut på nätet. Utifrån det vet nätägaren om servisen och det lokala nätet tål överföringen.
Tror inte man ska överdriva problemen med teknisk nätanslutning av mikroproduktion ute i konsumentledet.
Finns enormt många villaområden från 70-80talet där det installerades för elvärme enbart. Vi sitter i en sådan villa, nedsäkrades från 25A till 16A när fjärrvärme installerades för ca 20 år sedan. Så det finns gott om överkapacitet ned/uppströms i dessa gamla nät.
Vår nya solcellsanläggning är specad att leverera max 16A trefas uppströms så det är inga problem alls ens med nuvarande blygsamma utnyttjande av vad elservis och nätet i vårt område är dimensionerat för.
Att elnätsbolaget fixar lämpliga transformatorer etc för att ta hand om min egenproduktion på effektivt bästa möjliga vis: inte mitt problem och de ev investeringar som kan krävas täcks mer än väl av de saftiga överföringsavgifterna man debiteras från lokala elbolag.
Finns enormt många villaområden från 70-80talet där det installerades för elvärme enbart. Vi sitter i en sådan villa, nedsäkrades från 25A till 16A när fjärrvärme installerades för ca 20 år sedan. Så det finns gott om överkapacitet ned/uppströms i dessa gamla nät.
Vår nya solcellsanläggning är specad att leverera max 16A trefas uppströms så det är inga problem alls ens med nuvarande blygsamma utnyttjande av vad elservis och nätet i vårt område är dimensionerat för.
Att elnätsbolaget fixar lämpliga transformatorer etc för att ta hand om min egenproduktion på effektivt bästa möjliga vis: inte mitt problem och de ev investeringar som kan krävas täcks mer än väl av de saftiga överföringsavgifterna man debiteras från lokala elbolag.
Tänker samma.H Harald Blåtumme skrev:
Om man bor i tätort borde nätägaren jubla. Folk behöver ju värma sina pooler och ladda sina elbilar. Bara billigt och bekvämt om den elen trollas fram lokalt sn en privatperson.
Vi har också säkrat ner från 25 till 16 men servisen tål väl mycket mer än 25. Iaf tänker jag så nät jag tittar på kabeldimensionen som kommer upp i fasadskåpet.
Men familjen som artikeln handlar om kanske bor ensligt. De har väl en rätt stor anläggning också. Och nätägaren har bara plockat ut en massa vinst i stället för att modernisera nätet.