Ja just det.Mikael_L skrev:
Detta glömde jag orda lite mer om.
Nä 100% finns ju inte.
Och egenföretagaren har ju lite ju lite mer jobb än att vara ute och skruva hos kunden.
Att som elektriker eller rörmokare komma upp till 80% beläggningsgrad är nog inte helt plättlätt, har man många små uppdrag är det nästan omöjligt.
En snickare eller målare har lite lättare, då de tenderar till att ha färre och längre uppdrag, dvs mindre overheadtid för fakturor, offerter, betala räkningar och sånt, färre verifikat osv.
Samt lättare att få sina 8-timmarsdagar, inte 7 timmar och sen hinner man inte med något vettigt sista timmen (jo, lite pappersjobb kan ju göras).
Så kostnad i en enmansfirma är
1. Lönen
2. Bilen
3. beläggningsgraden
4.
5.
6.
7 allt det andra.
Får man upp 3 ordentligt, så är det där man tjänar det där extra, med samma timpenning.
F FiveRatz skrev:
Nej, du har ju fortfarande FEL.F FiveRatz skrev:
Eller om du menar grundskolan, så måste de kanske gå skola i minst 12 år (grundskola + gymnasium), eller åtminstone 9 år.
Ärligt talat vet jag inte om ens grundskola är något krav för att få ut auktorisation, och har man 7-årig folkskola så kan man ändå få en auktorisation.
Ärligt talat så finns det ju en föreskrift som säger exakt vad som behövs:
https://www.elsakerhetsverket.se/globalassets/foreskrifter/elsak-fs-2017-4-konsoliderad.pdf
och för en auktorisation AL är teoretiska kunskapskraven:
Bilaga 1 1. Auktorisation lågspänning (AL)
Kunskaps- och färdighetskraven omfattar kunskapsområdena elinstallation, elkraft, elmaskiner samt regler och standarder.
I kunskapsområdena elinstallationer i byggnader, anläggningar för produktion och överföring av el samt industriella anläggningar och elmaskiner ska den sökande ha utfört praktiska laborationer.
1.1 Kunskapsområde elinstallationer i byggnader
Den sökande ska ha följande kunskaper och färdigheter.
1 Kunna dimensionera kraft- och belysningsanläggningar.
2 Kunna utföra enklare mekaniska konstruktionsberäkningar.
3 Kunna rita schema med tillhörande dokumentation.
4 Veta hur olika materiel- eller materialval kan påverka elanläggningar från säkerhetssynpunkt.
5 Kunna utföra kontroll före ibruktagning.
1.2 Kunskapsområde anläggningar för produktion och överföring av el samt industriella anläggningar
Den sökande ska ha följande kunskaper och färdigheter.
1 Kunna utföra energi-, effekt-, förlust-, kortslutnings- och jordslutningsberäkningar och dimensionera enklare elnät för lågspänning.
2 Veta hur olika elproduktions- och överföringssystem är uppbyggda.
3 Veta hur ledningsbundna överspänningar uppstår och vilka överspänningsskydd som finns.
4 Veta hur utrustningar för reservkraft och avbrottsfri kraft fungerar och hur dessa ska anslutas.
5 Veta hur kontrollutrustningar för drift och övervakning av elkrafttekniska processer fungerar.
6 Veta hur kontaktledningsanläggningar för drift av järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg är uppbyggda.
1.3 Kunskapsområde elmaskiner
Den sökande ska ha följande kunskaper och färdigheter.
1 Veta hur transformatorer och roterande elmaskiner är uppbyggda och hur de fungerar.
2 Kunna genomföra dimensioneringar med hjälp av utrustningars märkdata för att kunna välja lämpliga transformatorer, elmaskiner och drivsystem.
3 Ha utfört laborationer med mätningar på transformatorer och roterande elmaskiner i syfte att verifiera deras karakteristiska elektriska egenskaper.
1.4 Kunskapsområde regler och standarder
Den sökande ska ha kunskaper om och kunna tillämpa gällande regler och standarder för lågspänningsinstallationer.
Och detta brukar de flesta köpa som en kurs, typ denna:
https://www.distansia.se/allman-behorighet-el
De menar här att man t.ex. avsätter 2 kvällar i veckan och är klar på 5 månader.
Och ärligt talat ser jag faktiskt inte ens något krav på att man alls gått gymnasium, vare sig hos ESV eller Distansia.
Så, det krävs alltså 5 månaders deltidsutbildning på distans, och inte ens gymnasieskola för att bli auktoriserad elinstallatör och sen ratta ett företag med hur många elektriker som helst som springer omkring och skruvar "på ens behörighet".
Lite skrämmande faktiskt iom att branschen alltid poängterar hur otroligt farligt och komplicerat det är med el.
Åhh, det tar bara fem månader att bli elektriker! Men såå bra!
Normalt annars är 3 år gymnasium, 4 år som lärling (med skitlön), sen om begränsad behörighet önskas (som krävs för allmän) krävs att man arbetar 3-4 månader som anställd först! När du fått ut den kan man ta kursen du pratar om!
skulle det ta 5-månader skulle nog folk utbilda sig själva istället för att betala för sig, tror inte det skulle vara sådan brist på marknaden då heller!
Normalt annars är 3 år gymnasium, 4 år som lärling (med skitlön), sen om begränsad behörighet önskas (som krävs för allmän) krävs att man arbetar 3-4 månader som anställd först! När du fått ut den kan man ta kursen du pratar om!
skulle det ta 5-månader skulle nog folk utbilda sig själva istället för att betala för sig, tror inte det skulle vara sådan brist på marknaden då heller!
Du vet att du knappast kan göra något jobb med enbart tången och skruvmejseln. Självklart så vill dom flesta inte betala för att någon ska åka och låna verktyg dagarna i ända. Oekonomiskt helt enkelt.
Det handlar inte så mycket om vad kunden tycker är rimligt utan vad kunden borde förvänta sig sett till vad tex denne själv kan handla materialet för.T Tthz skrev:
Tiden är förbi då man som privatkund inte hade en susning om vad en viss jfb eller normcentral kostar.
Egentligen skulle jag bara ignorerat din löjliga rant från början. Sorry att jag plockade upp den.E Eloffen skrev:
Det är inte mitt fel att du är så svagt läskunnig att du inte kan tyda min text, eller om det är att du är så obrydd om att du har fel att du inte ens följer mina två länkar.F FiveRatz skrev:
En rad med information verkade fastna hos dig, det kanske bara ryms en mening i minnet efter du läst en text, men jag tvivlar, t.o.m de elever jag undervisar på elprogrammet kommer ihåg mer av vad jag sagt, trots deras hormonstinna tonårshjärnor ...
Men för andra, läskunniga.
De tre vanligaste vägarna in i elektrikeryrket är:
3 år gymnasium på elprogrammet eller motsvarande (något automationsprogram, IT-program osv, där man även lastat in elkurserna).
ca 9 månader lärlingstid (med relativt dålig lön, men de flesta som kommer direkt från gymnasiet tycker dock att den är fantastisk bra, men visst den duger inte mycket till för att köpa sitt första boende)
(T.ex snickare, målare och VVS har 3-4 ggr längre lärlingstid, 24-36 månader)
Sen 1'a, 2'a 3'e årsmontör, för en brant lönetrappa i början, detta är egentligen är kollektivavtalsmässig konstruktion inom SEF installationsavtalet,
3 år gymnasium av mer fri sort, i huvudsak något teknisk, kan vara elprogrammet.
Börja som industrielektriker med t.ex. SECO som kollektivavtalspart.
Då finns ingen lärlingstid, och lönen är i princip ofta full lön från början, men kan vara en lägre den allra första perioden, men det är samma som gäller alla anställda, oavsett om man blir truckförare eller maskinoperatör på företaget.
Lite mer glida in från sidan från vuxenutbildning, yrkeshögskola etc.
Sen kan det bli lärlingstid, eller inte. Lön från starten, oavsett lärling eller inte, tenderar mer bli en diskussion mellan elfirman och den nyanställde, betydligt vanligare med någon "riktig lön" även de första månaderna.
Sen kan man glida in i yrket på ännu fler vis, ännu ovanligare sätt, som jag själv. Jag har inte gjort någon lärlingstid, eller ens varit inom något kollektivavtal på det sättet.
Man kan nog rent generellt t.ex. börja sin karriär genom bemanningsföretag, och sen ta ut en auktorisation utan gått elprogrammet eller haft lärlingstid osv. Men det här är nog högst ovanliga vägar in i elektrikeryrket.
När man arbetat några år och samlat ihop sig praktisk erfarenhet så kan man oavsett vilka av ovanstående vägar in i yrket, pröjsa för någon av de kurser som finns, för att sen ta ut en auktorisation från ESV.
Det finns några krav på den praktik som gjorts.
Jag känner massor med folk som har allt klart förutom detta sista steg, för att få ut en personlig auktorisation, men ändå inte verkar det minsta intresserade. Det brukar bara intressera den som börjar fundera på att starta egen firma. Är man nöjd som anställd, så lägger man sällan tid och pengar på detta.
Lagstiftning och föreskrifter är ju som sagt rätt tunna här.
Så i teorin verkar det vara så att man skulle kunna jobba direkt efter grundskolan, halka in som elektriker (till något företag utan kollektivavtal, eller annat än SEF's kollektivavtal) för att sen efter ett antal års arbete bara köpa kurspaketet för en auktorisation och ta ut sin behörighet.
Så rent teoretiskt skulle man kunna ordna detta helt utan utbildningsbakgrund.
Men om det någonsin hänt, vet jag inte.
De tre vanligaste vägarna in i elektrikeryrket är:
3 år gymnasium på elprogrammet eller motsvarande (något automationsprogram, IT-program osv, där man även lastat in elkurserna).
ca 9 månader lärlingstid (med relativt dålig lön, men de flesta som kommer direkt från gymnasiet tycker dock att den är fantastisk bra, men visst den duger inte mycket till för att köpa sitt första boende)
(T.ex snickare, målare och VVS har 3-4 ggr längre lärlingstid, 24-36 månader)
Sen 1'a, 2'a 3'e årsmontör, för en brant lönetrappa i början, detta är egentligen är kollektivavtalsmässig konstruktion inom SEF installationsavtalet,
3 år gymnasium av mer fri sort, i huvudsak något teknisk, kan vara elprogrammet.
Börja som industrielektriker med t.ex. SECO som kollektivavtalspart.
Då finns ingen lärlingstid, och lönen är i princip ofta full lön från början, men kan vara en lägre den allra första perioden, men det är samma som gäller alla anställda, oavsett om man blir truckförare eller maskinoperatör på företaget.
Lite mer glida in från sidan från vuxenutbildning, yrkeshögskola etc.
Sen kan det bli lärlingstid, eller inte. Lön från starten, oavsett lärling eller inte, tenderar mer bli en diskussion mellan elfirman och den nyanställde, betydligt vanligare med någon "riktig lön" även de första månaderna.
Sen kan man glida in i yrket på ännu fler vis, ännu ovanligare sätt, som jag själv. Jag har inte gjort någon lärlingstid, eller ens varit inom något kollektivavtal på det sättet.
Man kan nog rent generellt t.ex. börja sin karriär genom bemanningsföretag, och sen ta ut en auktorisation utan gått elprogrammet eller haft lärlingstid osv. Men det här är nog högst ovanliga vägar in i elektrikeryrket.
När man arbetat några år och samlat ihop sig praktisk erfarenhet så kan man oavsett vilka av ovanstående vägar in i yrket, pröjsa för någon av de kurser som finns, för att sen ta ut en auktorisation från ESV.
Det finns några krav på den praktik som gjorts.
Jag känner massor med folk som har allt klart förutom detta sista steg, för att få ut en personlig auktorisation, men ändå inte verkar det minsta intresserade. Det brukar bara intressera den som börjar fundera på att starta egen firma. Är man nöjd som anställd, så lägger man sällan tid och pengar på detta.
Lagstiftning och föreskrifter är ju som sagt rätt tunna här.
Så i teorin verkar det vara så att man skulle kunna jobba direkt efter grundskolan, halka in som elektriker (till något företag utan kollektivavtal, eller annat än SEF's kollektivavtal) för att sen efter ett antal års arbete bara köpa kurspaketet för en auktorisation och ta ut sin behörighet.
Så rent teoretiskt skulle man kunna ordna detta helt utan utbildningsbakgrund.
Men om det någonsin hänt, vet jag inte.
Att det är såhär är för att hälften av "regelverket" är en konstruktion mellan eio (numera IN) och SEF, dvs en kollektivavtalsmässig konstruktion.
Så hela den biten gäller ju endast stenhårt ifall man gör sin elektrikerkarriär i skyddet av SEF's kollektivavtal.
Har man något annat, så är det bara lag och föreskrifter som gäller.
Nu får jag be TS om ursäkt för mina långa ranter. Jag hoppas att denna rena sidodiskussion nu kan läggas åt sidan. Vi kan väl bara konstatera att elektriker har alla gånger kortare utbildning och lärlingstid än andra hantverkare, t.ex. målare, och rent teoretiskt skulle man kunna driva elfirma helt utan att ens gått gymnasium, utan endast ha arbetspraktik i bagaget.
Så någon lång utbildning finns i alla fall inte som skäl till att man måste sälja material för 2-5 ggr mer än man köpt in det för.
Och även om det skulle varit lång utbildning, så är det väl knappast något vettigt skäl ändå?
Så hela den biten gäller ju endast stenhårt ifall man gör sin elektrikerkarriär i skyddet av SEF's kollektivavtal.
Har man något annat, så är det bara lag och föreskrifter som gäller.
Nu får jag be TS om ursäkt för mina långa ranter. Jag hoppas att denna rena sidodiskussion nu kan läggas åt sidan. Vi kan väl bara konstatera att elektriker har alla gånger kortare utbildning och lärlingstid än andra hantverkare, t.ex. målare, och rent teoretiskt skulle man kunna driva elfirma helt utan att ens gått gymnasium, utan endast ha arbetspraktik i bagaget.
Så någon lång utbildning finns i alla fall inte som skäl till att man måste sälja material för 2-5 ggr mer än man köpt in det för.
Och även om det skulle varit lång utbildning, så är det väl knappast något vettigt skäl ändå?
Den där reklamen från Distansia ljuger väl en del? Det står:
" Efter genomförd och godkänd kurs ansöker man direkt hos Elsäkerhetsverket som utfärdar din Auktorisation AL"
Låter enkelt, men läser man på Elsäkerhetsverkets sida så står det:
"För att få en auktorisation lågspänning, AL, ställs ett utbildningskrav och ett krav på praktisk erfarenhet.
...
...
För att uppfylla kravet på praktisk erfarenhet för en AL-auktorisation ska du ha arbetat med el i minst fyra år.
Så den där distansutbildningen verkar bara vara en genväg genom elteleprogrammet på gymnasiet.
" Efter genomförd och godkänd kurs ansöker man direkt hos Elsäkerhetsverket som utfärdar din Auktorisation AL"
Låter enkelt, men läser man på Elsäkerhetsverkets sida så står det:
"För att få en auktorisation lågspänning, AL, ställs ett utbildningskrav och ett krav på praktisk erfarenhet.
...
...
För att uppfylla kravet på praktisk erfarenhet för en AL-auktorisation ska du ha arbetat med el i minst fyra år.
Så den där distansutbildningen verkar bara vara en genväg genom elteleprogrammet på gymnasiet.