Verktygstokig
· Halland
· 7 345 inlägg
Varför då?Volvo v70 skrev:
Beror väl helt på vilken temperatur som utvecklas/eller inte utvecklas.
Man ser tydligt färgskiftning när han slipar stålet.
Vattenkyld slipskiva typ Tormek eller med vanlig bandslipmaskin. kalas torr slipning måste man vara försiktig så man inte bränner eggen ändra färg, blå eller violett färg så har man anlöpt den och med stor sannolikhet gjort den mjukare. Då får man antingen korta av verktyget lite och slipa försiktigare så man inte bränner stålet igen.
Har man en skada eller skall slipa bort mycket material så börjar man med att slipa med eggen i 90° vinkel, rakt mot slipskivan, tills man fått bort skadan. Då riktar man eggen då skapas platt oskarp egg på verktyget. Sedan slipar man i önskad vinkel tills man precis får bort den platta eggen igen, alltmer försiktigt och med tätare kyl pauser mer man närmar sig en skarp egg. Ju tunnare eggen är dess lättare bränns den. Gäller inte vattenkyld slipning.
Redigerat av moderator:
Verktygstokig
· Halland
· 7 345 inlägg
Då är jag tydligen färgblind.Volvo v70 skrev:
Det enda jag ser är när skuggan pga stigens lite dåliga belysning 'mörkar' stålet. Man ser när gnistrar vid slipningen och det är rätt korta sekvenser.
Den enda som säkert kan säga att stålet håller färg eller förändras är nog stigen.
Till dom allra flesta skulle jag avråda från att torrslipa sina verktyg men stigen är generellt en herre med stor dos kunskap om hur man gör det rätt. Tror vi kan gissa han håller koll på tempen här.
Hej Volvo v70!Volvo v70 skrev:
Tormeks systemet med våtslipning är säkert väldigt bra och många lovordar slipmetoden och får väldigt fina slutresultat men den resan har jag redan gjort och kortfattat kan jag säga att jag nådde inte dit.
Troligtvis SBS från min sida samt att jag tyckte det tog alldeles för lång tid att få fram ett bra resultat.
Visst är det ganska lätt att förstöra den yttersta spetsen på ett stämjärn när man slipar torrt.
När jag började att testa olika sätt att slipa med bandslipen för några år sedan upplevde jag det ganska snabbt när jag slipade mot bandets riktning. Så med den erfarenheten började jag slipa med bandets riktning i stället.
Tillsammans med Tormek jiggen fungerade det ganska bra när jag slipade upp dom ca. 25 gamla järnen på detta sätt och inget av järn blev överhettat och skiftade färg.
Men ett problem var att få till den där exakta vinkeln med jiggen monterad på den lodräta axeln. När järnen svängdes in mot slipytan och slipade så blev slipvinkel oftast >25 grader beroende på hur mycket som behövdes slipas och några korta järn nådde inte fram till slipytan. Det medförde att slutbehandlingen med dom japanska stenarna tog väldigt lång tid. Dessutom påverkade järnens olika fysiska utformning placeringen i slipjiggen. Därför bestämde jag mig att byta ut dom olikformade järnen och skaffa nya med likvärdig form. Dessutom ville jag försöka få fram en slipjigg där järnen sitter helt fast under själva slipfasen så att den inställde vinkeln blir exakt lika oavsett vilket järn som slipas. Teoretisk så skall jag med den nya jiggen klara att av att slipa med en noggrannhet på 1/10 grad. Det blir spännande att se om teorin stämmer med verkligheten! Målet är att bli klar i helgen!
Dag
Redigerat:
Plötsligt händer det!
I dag var det meningen att den nya slipjiggen skull bli klar. Allt var förberett och precis när verkstadskläderna skulle på svalde vår stora trefas mangel ett lakan. På något sätt hade lakanet följt med in till hälften när vasarna plötsligt slutade rulla. Efter en snabb koll insåg vi att halva lakanet hade rullat ihop sig till en stor korv mellan valsarna ihop med mangelduken. Totalstopp!
Det gick varken att köra framåt eller bakåt. Mellan dom fyra stora valsarna satt en gigantisk hoppressad korv och skapade en kil.
Det blev ett rejält gympapass innan korven var avlägsnad. Det är inga små fjädrar och länkarmar som håller ihop konstruktionen och skapar det kraftiga trycket. Det blev att gå försiktigt fram och efter fyra timmar med nödslakt av både lakan och mangelduk var problemet löst.
Ny mangelduk är beställd. Många lakan är det kvar att mangla efter alla helgerna som varit.
Morgondagens mål blir att äntligen bli klar med jiggen.
Men man skall aldrig ta något för givet!
Trevlig Helg alla Helgon!
Dag
I dag var det meningen att den nya slipjiggen skull bli klar. Allt var förberett och precis när verkstadskläderna skulle på svalde vår stora trefas mangel ett lakan. På något sätt hade lakanet följt med in till hälften när vasarna plötsligt slutade rulla. Efter en snabb koll insåg vi att halva lakanet hade rullat ihop sig till en stor korv mellan valsarna ihop med mangelduken. Totalstopp!
Det gick varken att köra framåt eller bakåt. Mellan dom fyra stora valsarna satt en gigantisk hoppressad korv och skapade en kil.
Det blev ett rejält gympapass innan korven var avlägsnad. Det är inga små fjädrar och länkarmar som håller ihop konstruktionen och skapar det kraftiga trycket. Det blev att gå försiktigt fram och efter fyra timmar med nödslakt av både lakan och mangelduk var problemet löst.
Ny mangelduk är beställd. Många lakan är det kvar att mangla efter alla helgerna som varit.
Morgondagens mål blir att äntligen bli klar med jiggen.
Men man skall aldrig ta något för givet!
Trevlig Helg alla Helgon!
Dag
Min erfarenhet 38 år svetsning, har samtliga svetslicenser i dessa material ST, RF, ALU, Samt Härdning, Slipning, Vallsning. Kantbockning. Tjocklek 1mm till 14 mm.stigen skrev:
Plötsligt händer det!
I dag var det meningen att den nya slipjiggen skull bli klar. Allt var förberett och precis när verkstadskläderna skulle på svalde vår stora trefas mangel ett lakan. På något sätt hade lakanet följt med in till hälften när vasarna plötsligt slutade rulla. Efter en snabb koll insåg vi att halva lakanet hade rullat ihop sig till en stor korv mellan valsarna ihop med mangelduken. Totalstopp!
Det gick varken att köra framåt eller bakåt. Mellan dom fyra stora valsarna satt en gigantisk hoppressad korv och skapade en kil.
[bild]
Det blev ett rejält gympapass innan korven var avlägsnad. Det är inga små fjädrar och länkarmar som håller ihop konstruktionen och skapar det kraftiga trycket. Det blev att gå försiktigt fram och efter fyra timmar med nödslakt av både lakan och mangelduk var problemet löst.
Ny mangelduk är beställd. Många lakan är det kvar att mangla efter alla helgerna som varit.
Morgondagens mål blir att äntligen bli klar med jiggen.
Men man skall aldrig ta något för givet!
Trevlig Helg alla Helgon!
Dag
PS kommer inte göra flera inlägg i denna tråd tack för mig..
( Du är duktig på det du gör lycka till )
Några av mina certifikatVolvo v70 skrev:
Skrattar bäst som skrattar sist
Hej @Volvo v70!Volvo v70 skrev:
Jag skulle gärna vilja att du fortsätter och kommenterar i tråden med din erfarenhet. Jag är bara ”Novisen vid spisen” och uppskattar verkligen hur du andra ser på saker och ting. Jag lär mig alltid något nytt!
Med vänlig hälsning, Dag
Nysnön ligger vit på marken.
Snöskyffeln står lutat mot väggen.
Men jag satsar på väderprognosen och gör ett annat val.
Verkstaden!
”And it's a hard,
and it's a hard,
it's a hard,
and it's a hard
It's a hard rain's a-gonna fall”……..
Snöskyffeln står lutat mot väggen.
Men jag satsar på väderprognosen och gör ett annat val.
Verkstaden!
”And it's a hard,
and it's a hard,
it's a hard,
and it's a hard
It's a hard rain's a-gonna fall”……..
KLART!
Efter många Lappkast så blev den nya jiggen äntligen klar att börja använd!
Det första utkastet på en ny slipjigg har ändrats flera gånger under resans gång. Först var målet att bara göra en fast jigg med olika lösa vinklade passbitar i olika grader men den idéen åkte i papperskorgen ganska omgående. Alldeles för omständigt och enkelheten i slipmomentet lyste med sin frånvaro.
Plötsligt gick det upp ett ljus i vintermörkret!
Att använda en digital vinkelmätare med en noggrannhet på 1/10 grad inom ett spann på 45˚ som mätinstrument och samtidig utnyttja dess gångjärnsfunktion till den rörliga delen i konstruktionen verkade nästan för bra. Skulle denna lilla centrala axeltapp hålla för dom krafter som slipningen medförde?
Fram med lite skitvirke, dubbelhäftande tejp och en provmodell testades. Ganska omgående insåg jag att det behövdes ytterligare ett låsbart ben i den uppkomna triangeln. Skissade på många olika lösningar för denna lilla men vitala del. Enkelheten i handhavandet var målet så alla idéer med infräsning av olika låsspår med bult och ratt valdes bort.
Lösningen kom efter en god natts sömn. Ett vädringsbeslag för fönster skull vara perfekt!
Men det tog tid att hitta rätt beslag. Dom flesta beslagen är gjorda i plast och har fasta lägen.
Men ”De som söka skola finna” som det står i skrifterna. Det perfekta ställbara beslaget hittades till slut hos en svensk leverantör.
Nästa stora fråga var hur verktygsfästet skull utformas. Det tog några dagar innan lösningen ramlade på plats fastän den hela tiden fanns rakt framför ögonen på mig!
Verktygsskåpen! = Magneter!
Åtta små runda kraftiga 20 mm magneter med 10kg/styck dragkraft monterade i 45˚ vinkel på en separat platta som gjorde hela verktygsinfästningen flexibel och lätt.
Samtidigt ökade ambitionen. Varför inte göra fästet så flexibelt så att alla mina nu tre olika stämjärnsmodeller skull kunna användas på samma grundplatta?
Dom två Hultafors modellerna gick ganska fort att anpassa till den vinklade ställbara bottenbasen. Den lilla justerbara vinkellisten i botten på den underlättar att få en perfekt slipfas på järnen även om bandslipen bord och slipbandet inte är i exakt 90˚.
Ralisystemet med dom små utbytbara skären, slipade i en mycket udda vinkel, krävde mer tankeverksamhet. Skären kunde inte slipas monterade på handtagen för då skulle handtagen pekade rakt in i slipbandet. Systemet med utbytbara skär är ju egentligen inte tänkt att kunna omslipas men det finns alltid en lösning bara man tänker till! Kolla bilderna så ser ni hur lösningen blev.
Med magnetfästet och dom två tunna extra plåtbitarna, ”Degspaden” & ”Stekspaden”, blir det nog med utrymme att slipa dom både en eller två gånger. Stekspaden används också till att fixera dom väldigt smala vanliga järnen med för liten massa för magneterna att påverka och som kan ändra läge på grund av handtagens tyngd.
Jag återanvänder basen till den förra slipen och med den monterad i exakt 90˚ mot slipbandet hamnar den nya slipjiggen i rätt vinkel och glider på två smala eklister. Plattan till vänster låser jiggen i sidled och motverkar en vridning när jiggen förs fram och tillbaka mot bandet. Givetvis fastsatt med tre kraftiga magneter!
Bättre belysning monteras uppe på slipen tilldsammans med en liten USB-fläkt för extra kylning av järnen för att se om det har någon betydelse. Kanske det extra syret tvärtom ökar gnistbildningen och temperaturen stiger? Vet inte men det är värt ett försök! Givetvis magnetfästen!
Lång berättelse om Jigg-resan men om någon har specifika frågor på konstruktionen och material så är det bara att återkomma.
Trevlig Helg!
Dag
PS. Sliptester kommer framöver. Nu går jag in i ”Sleep mode” ett tag.
Efter många Lappkast så blev den nya jiggen äntligen klar att börja använd!
Det första utkastet på en ny slipjigg har ändrats flera gånger under resans gång. Först var målet att bara göra en fast jigg med olika lösa vinklade passbitar i olika grader men den idéen åkte i papperskorgen ganska omgående. Alldeles för omständigt och enkelheten i slipmomentet lyste med sin frånvaro.
Plötsligt gick det upp ett ljus i vintermörkret!
Att använda en digital vinkelmätare med en noggrannhet på 1/10 grad inom ett spann på 45˚ som mätinstrument och samtidig utnyttja dess gångjärnsfunktion till den rörliga delen i konstruktionen verkade nästan för bra. Skulle denna lilla centrala axeltapp hålla för dom krafter som slipningen medförde?
Fram med lite skitvirke, dubbelhäftande tejp och en provmodell testades. Ganska omgående insåg jag att det behövdes ytterligare ett låsbart ben i den uppkomna triangeln. Skissade på många olika lösningar för denna lilla men vitala del. Enkelheten i handhavandet var målet så alla idéer med infräsning av olika låsspår med bult och ratt valdes bort.
Lösningen kom efter en god natts sömn. Ett vädringsbeslag för fönster skull vara perfekt!
Men det tog tid att hitta rätt beslag. Dom flesta beslagen är gjorda i plast och har fasta lägen.
Men ”De som söka skola finna” som det står i skrifterna. Det perfekta ställbara beslaget hittades till slut hos en svensk leverantör.
Nästa stora fråga var hur verktygsfästet skull utformas. Det tog några dagar innan lösningen ramlade på plats fastän den hela tiden fanns rakt framför ögonen på mig!
Verktygsskåpen! = Magneter!
Åtta små runda kraftiga 20 mm magneter med 10kg/styck dragkraft monterade i 45˚ vinkel på en separat platta som gjorde hela verktygsinfästningen flexibel och lätt.
Samtidigt ökade ambitionen. Varför inte göra fästet så flexibelt så att alla mina nu tre olika stämjärnsmodeller skull kunna användas på samma grundplatta?
Dom två Hultafors modellerna gick ganska fort att anpassa till den vinklade ställbara bottenbasen. Den lilla justerbara vinkellisten i botten på den underlättar att få en perfekt slipfas på järnen även om bandslipen bord och slipbandet inte är i exakt 90˚.
Ralisystemet med dom små utbytbara skären, slipade i en mycket udda vinkel, krävde mer tankeverksamhet. Skären kunde inte slipas monterade på handtagen för då skulle handtagen pekade rakt in i slipbandet. Systemet med utbytbara skär är ju egentligen inte tänkt att kunna omslipas men det finns alltid en lösning bara man tänker till! Kolla bilderna så ser ni hur lösningen blev.
Med magnetfästet och dom två tunna extra plåtbitarna, ”Degspaden” & ”Stekspaden”, blir det nog med utrymme att slipa dom både en eller två gånger. Stekspaden används också till att fixera dom väldigt smala vanliga järnen med för liten massa för magneterna att påverka och som kan ändra läge på grund av handtagens tyngd.
Jag återanvänder basen till den förra slipen och med den monterad i exakt 90˚ mot slipbandet hamnar den nya slipjiggen i rätt vinkel och glider på två smala eklister. Plattan till vänster låser jiggen i sidled och motverkar en vridning när jiggen förs fram och tillbaka mot bandet. Givetvis fastsatt med tre kraftiga magneter!
Bättre belysning monteras uppe på slipen tilldsammans med en liten USB-fläkt för extra kylning av järnen för att se om det har någon betydelse. Kanske det extra syret tvärtom ökar gnistbildningen och temperaturen stiger? Vet inte men det är värt ett försök! Givetvis magnetfästen!
Lång berättelse om Jigg-resan men om någon har specifika frågor på konstruktionen och material så är det bara att återkomma.
Trevlig Helg!
Dag
PS. Sliptester kommer framöver. Nu går jag in i ”Sleep mode” ett tag.
Givetvis fungerade inte ”Sleep mode” knappen!
Grannen kom in och ville låna den mindre dyckertpistolen för lite listarbeten.
Jag frågade om han hade några stämjärn som behövdes slipas.
Han hade bara ett men det såg mer ut som brytjärn när jag fick det!
Så det blev en testkörning ändå. Jag har ju inga gamla järn att testa på.
Dom inställda 25˚ var inget problem att slipa in men verktygsfästets vinkellist måste jag justera för att få rätt slipfas på järnet. Nu blir det ”reflektionstid ”
Dag
Grannen kom in och ville låna den mindre dyckertpistolen för lite listarbeten.
Jag frågade om han hade några stämjärn som behövdes slipas.
Han hade bara ett men det såg mer ut som brytjärn när jag fick det!
Så det blev en testkörning ändå. Jag har ju inga gamla järn att testa på.
Dom inställda 25˚ var inget problem att slipa in men verktygsfästets vinkellist måste jag justera för att få rätt slipfas på järnet. Nu blir det ”reflektionstid
” Dag
Problem är till för att lösas!
Det blev ett bryskt uppvaknande när jag skulle göra i ordning den sista delen av slipprosessen. Plockade fram bryningsstödet och upptäckte att dom nya stämjärnen inte gick att använda ihop med stödet. Benen på stödet var för höga! Det gick inte ens att komma i närheten av 25˚! Skit!
Många tankar. Köpa ett nytt lägre eller försöka lösa problemet med det befintliga? Stödet är väldigt stabilt och den stora rullen gör att man har bra kontroll på slipningen.
Lösningen blev att tänka utanför boxen!
I stället för att fästa järnen ovanför den gängade metallplatan flyttade jag ner klämplattan under istället. Då fick jag dom vinklarna som jag ville ha! Låsrattarna är ju gängade i den övre plattan och för att få en låsfunktion till klämplattan under järnen satte jag två låsmuttrar på rattarnas ändgängor. Fungerar perfekt!
Men för att få låsfunktionen måste rattarna skruvas motsols. Det får jag leva med. En ny bricka för dom japanska vattenstenarna står också på att göra listan samt någon form av lathundsjigg för att snabbt montera stämjärnen i rätt vinkel.
Men, jag har ju hela veckan på mig!
Dag
Det blev ett bryskt uppvaknande när jag skulle göra i ordning den sista delen av slipprosessen. Plockade fram bryningsstödet och upptäckte att dom nya stämjärnen inte gick att använda ihop med stödet. Benen på stödet var för höga! Det gick inte ens att komma i närheten av 25˚! Skit!
Många tankar. Köpa ett nytt lägre eller försöka lösa problemet med det befintliga? Stödet är väldigt stabilt och den stora rullen gör att man har bra kontroll på slipningen.
Lösningen blev att tänka utanför boxen!
I stället för att fästa järnen ovanför den gängade metallplatan flyttade jag ner klämplattan under istället. Då fick jag dom vinklarna som jag ville ha! Låsrattarna är ju gängade i den övre plattan och för att få en låsfunktion till klämplattan under järnen satte jag två låsmuttrar på rattarnas ändgängor. Fungerar perfekt!
Men för att få låsfunktionen måste rattarna skruvas motsols. Det får jag leva med. En ny bricka för dom japanska vattenstenarna står också på att göra listan samt någon form av lathundsjigg för att snabbt montera stämjärnen i rätt vinkel.
Men, jag har ju hela veckan på mig!
Dag
