GK100 GK100 skrev:
Jag har lagt in en ny tråd på temat som nämndes tidigare i denna tråden kring drift med reservkraftverk,

[länk]
Hej GK100

Tackar för ditt initiativ, ser lovande ut.

Upptagen, men återkommer

/Martin
 
Jag är civilingenjör i elkraftteknik med en examen från KTH och jag erbjuder tjänsten dimensionering av off-grid solcellsanläggning. Jag ger dig då svar på hur många solpaneler och batterier du kan använda för att strömförsörja din förbrukning. Detta görs med hänsyn till din plats i Sverige (eller i övriga världen) och vilka månader om året du önskar att allting ska fungera bra.

Ta ett titt på grafen som jag postar nedan. Den visar en off-grid solcellsanläggning i Karlstad som ska kunna strömförsörja 2 kWh varje dag under augusti och september. Den ska klara att leverera detta under 6 regniga dagar och sedan ska batteriet laddas upp igen under 3 genomsnittliga dagar. I grafen ser man att laddningsnivån sjunker ner till 50% under de regniga dagarna (lägsta lämpliga nivån för blysyrebatterier), för att sedan laddas fulla igen när det blir bättre väder.

Jag kan också simulera andra typer av batterier, exempelvis litiumjonbatterier.

Se min hemsida sunnyoffgrid.com för mer info!
 
  • Grafer visar batterieffekt och laddningstillstånd över tid från solkraftsimulering.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
C
sololof sololof skrev:
vilka månader om året du önskar att allting ska fungera bra.
December - januari - februari?
 
C cpalm skrev:
December - januari - februari?
Jag kan dimensionera en anläggning som ska fungera hela året och de mörkaste månaderna också, men min rekommendation skulle vara att dimensionera för exempelvis mars till oktober och sedan komplettera anläggningen med någon alternativ energikälla. Det blir nog mer ekonomiskt rimligt, eftersom solinstrålningen per dag är så väldigt mycket lägre i december och januari. Du behöver nästan sex gånger så mycket solpaneler för en anläggning för januari-december som en anläggning för mars-oktober (i Stockholm) har jag kommit fram till.
 
Redigerat:
sololof sololof skrev:
Jag är civilingenjör i elkraftteknik med en examen från KTH och jag erbjuder tjänsten dimensionering av off-grid solcellsanläggning. Jag ger dig då svar på hur många solpaneler och batterier du kan använda för att strömförsörja din förbrukning. Detta görs med hänsyn till din plats i Sverige (eller i övriga världen) och vilka månader om året du önskar att allting ska fungera bra.

Ta ett titt på grafen som jag postar nedan. Den visar en off-grid solcellsanläggning i Karlstad som ska kunna strömförsörja 2 kWh varje dag under augusti och september. Den ska klara att leverera detta under 6 regniga dagar och sedan ska batteriet laddas upp igen under 3 genomsnittliga dagar. I grafen ser man att laddningsnivån sjunker ner till 50% under de regniga dagarna (lägsta lämpliga nivån för blysyrebatterier), för att sedan laddas fulla igen när det blir bättre väder.

Jag kan också simulera andra typer av batterier, exempelvis litiumjonbatterier.

Se min hemsida sunnyoffgrid.com för mer info!
Hej sololof

Som du ser när du läser rubriken och ingressen på denna tråd så handlar den om att klara strömavbrott.

Den svåraste tiden att klara ett strömavbrott, är för de flesta mitt i vintern. Därför är det rimligt att du fick en fråga hur man klarar ”December - januari - februari?”

Jag har idag på mitt hustak, ett par dm frusen (packad snö), ett tak som är försett med rasskydd för att skydda det som står på marken från ras från taket. Jag har redan batterier och en generator som drivs med aspenbränsle, och räknar med att klara en vecka, som du kan se i det jag skrivit här tidigare.

Du får gärna här, i tråden, tillföra nyttig information till de som deltar här, genom att beskriva hur man kan komplettera sin reservkraftanläggning med solceller. Men ta då som utgångspunkt att klara ”December - januari – februari” och snö. Räkna med ett genomsnittligt effektbehov på 150 W respektive 300 W under en vecka och en placering i Stockholm och en i Luleå.

Det är vid ett strömavbrott då, i den kallaste perioden, som solceller kunde göra mest nytta i en reservkraftanläggning. Det finns ett intresse här i tråden att få en bra beskrivning av utförande och kostnader, något som du kanske kan leverera?

Det finns redan över 1000 inlägg och det är, för de som är intresserade av ämnet, önskvärt att man håller sig till ämnet ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?” när man skriver här.
 
Redigerat:
  • Gilla
cpalm och 1 till
  • Laddar…
Hej,

Idag (23-01-01) vid 14 00 tiden lyssnade jag i radions P1 på ett programinslag, (en repris från onsdagen 28 dec 2022 kl. 06.00) ”Så kan fiender attackera vårt elnät”
https://sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-fiender-attackera-vart-elnat-grans

”Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering. Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage. Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätet
Energi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet. Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.”

Hotet gällande sabotage är naturligtvis större i ett krigsläge, än i fredstid, men det är lämpligt att vi inser att hotet med sabotage finns, och vad det kan innebära.

Det finns många anledningar att vi ser över vår hemberedskap.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage. Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätet
Energi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.
Ja, fast där måste man ändå säga att "cyber"-hotet är (bedömt) överdrivet. Det går att göra kortsiktiga insatser mot elnät mha cyberoperationer, men dels så har den tiden då man fick stor utdelning redan till stor del passerat. Jmf. t ex Ukraina 2014, mot nu. Man har haft betydligt sämre utdelning idag pga att medvetenheten och skyddet ökat kraftigt. Det är inte för inte som vi idag ser drönarangrepp och motsvarande mot den Ukrainska elinfrastrukturen istf cyberangrepp. Och inte ens dessa angrepp är så framgångsrika som Ryssarna säkert hoppats.

Så, visst, beredskap skadar inte. Mycket av vår förmåga och kunskap har tyvärr försvunnit från elnätssidan sedan det kalla kriget. Men man skall samtidigt inte måla f-n på väggen. Dessa angrepp, särskilt mjuka angrepp av typen cyberangrepp, tenderar att klassas som genomförda med "weapons of mass irritation", snarare än av "weapons of mass destruction".
 
  • Gilla
Dan_Johansson och 1 till
  • Laddar…
lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
Vi har haft angrepp på stolpar till stamnätet för många, många år sedan, av liknande grupperingar, men de hade inte tillräcklig organisation och stöd för att få någon direkt framgång, och vad jag minns så lyckades man inte ens fälla stolpar, utan de blev bara skadade.
Jag vil minnas att någon fällde en stolpe för en ganska rejäl ledning så den hamnade över E 45, någonstans mellan Hjällbo och Bohus. 10-15 år sedan?
 
M -MH- skrev:
Jag vil minnas att någon fällde en stolpe för en ganska rejäl ledning så den hamnade över E 45, någonstans mellan Hjällbo och Bohus. 10-15 år sedan?
Den kommer jag inte ihåg. Jag tänker på stolpar i Norrland av samiska "terrorister" (jaja, stort ord, men formellt korrekt), dvs politiskt motiverade mycket små grupper (tror det fanns några stycken). I något fall så misslyckades man fälla stolparna, bara skada dem.

Detta var dock för längre sedan, men hittar inte referensen i hastigheten.
 
Efter idogt googlande hittade jag att DN rapporterat om nyheten. Det var alltså 9:e sept 1998, tiden går fort... Vet inte om man kom på vem det var.

Webbsökningsresultat om misstänkt sabotage vid kraftledningsolycka, artikel från DN.SE, datum 10 september 1998.
https://www.dn.se/arkiv/inrikes/kraftledningsolycka-misstankt-sabotage/

Är för snål att köpa artikeln. :p

Svenska kraftnät noterar lakoniskt:

"I september 1998 vek sig tre kraftledningsstolpar på 400
kiloVolt vid Surte norr om Göteborg på grund av sabotage
eller vandalism. Elförsörjningen fungerade dock utan avbrott."

https://www.regeringen.se/49bb53/co...rattelse-for-foretag-med-statligt-agande-1998
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Jonas Persson
M -MH- skrev:
Efter idogt googlande hittade jag att DN rapporterat om nyheten. Det var alltså 9:e sept 1998, tiden går fort... Vet inte om man kom på vem det var.

[bild]
[länk]

Är för snål att köpa artikeln. :p

Svenska kraftnät noterar lakoniskt:

"I september 1998 vek sig tre kraftledningsstolpar på 400
kiloVolt vid Surte norr om Göteborg på grund av sabotage
eller vandalism. Elförsörjningen fungerade dock utan avbrott."

[länk]
... En elledning på 400 kilovolt föll ned och hänger nu bara tio meter över marken.

- Vi misstänker sabotage på grund av de angrepp som finns på den stolpe som föll först, säger poliskommissarie Anette Conrad vid Göteborgspolisen. I fallet drog den med sig två stolpar till.

Polisen har inga spår efter några gärningsmän, men kan konstatera att man inte har använt någon sprängladdning.

Enligt tekniker, som DN talat med, ser det ut som om någon har manipulerat stagen på en av de kraftiga stolparna så att den har fallit...

...Kraftledningen står i mycket besvärlig terräng...
...Den stolpe , som först föll mot marken står uppe på ett berg. De två andra befinner sig på var sin sida om den första, nedanför berget...
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 1 till
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej Huddingebo

Du skriver ”Räknar också med att elen blir flera gånger så dyr, men vad gör det när man är helt utan el? Själv ska jag ju mest driva lampor och cirkpumpen. Går det att se på TV är det ett plus. Och datorn via en laddare bör ju funka, ladda först och använd sen. Men de dyrare skulle ju ge bra ström också och elektronik har ju blivit mycket billigare. Jag räknar som sagt att ett enfaselverk mest ska användas för att skapa lite drägligare vardag vid längre strömavbrott.”

Att klara, det nödvändigaste i ett hus (t.ex. mitt, villa i två plan + garage) i en vecka, vore det möjligt? Jag tänker mig en "slimmad” elanvändning ” Plan B”. Detta är preliminära siffror kommer att behöva justeras utifrån mätning, beräkning och erfarenheter;

Elsystemet;
Om vi tar ett mindre elverk (Honda EU20). Märkeffekten är 1,6 KVA och bränsleförbrukningen är 0,3–1,0 liter/timme. Kör du ett sådant 4 tim/dygn levererar det 6,4 kVAh/dygn ca 45 kVAh/vecka med en bränsleåtgång på ca 28 liter/vecka (drygt en dunk med 25 l aspenbränsle/vecka). Aspen kan lagras lång tid.

6,4 kVAh/dygn innebär ett snitt på ca 270 VA/timme.

Energin kan vi lagra i batterier (t.ex. 24 V 300 Ah) det innebär en preliminär energilagring på ca 7,2 kVAh. Motsvarar ca 113 % av det som elverket klarar av att ladda på 4 tim.

För att ladda batteriet (från elnätet, solceller eller elverket) och leverera växelspänning till sin elanläggning finns ”allt i ett enheter”. Här är två förslag;

1. Steca Solarix PLI 2400-24 1-fas Hybridinverter
[länk]

2. SUNWIND VICTRON EASYSOLAR 24/1600/40–16 230V MPPT 100/50
[länk]

Sedan årsskiftet finns stöd för mikroproduktion; ”Skattereduktionen föreslås vara 15 procent för solceller och 50 procent för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon och får uppgå till högst 50 000 kronor per person och år”
[länk]

Elanvändning Plan B;
Om det blir ett strömavbrott där vi behöver klara oss länge, så går vi över i en ”plan B” där man har uthållighet.

Beräknat elbehov 157 W i snitt, bestående av

1. Värme 14W
Vi stänger av bergvärmepumpen, kopplar på reservkraft in en varvtalsstyrd cirkulationspump (P=14 W) som ser till att vattnet i elementen i hela huset (även garaget) roterar och inte kan frysa.

Vi värmer huset genom att elda i två öppna spisar med spisinsatser inga fläktar behövs för att värma två våningar och garaget.
Hej Martin!

Jag äger ett hus med bergvärmepump och har funderat kring hur jag skulle kunna göra för att behålla någon form av värme i huset om elen skulle gå.

Som jag har förstått det så krävs det mycket effekt för att driva bergvämepumpen.
Eftersom jag har två eldstäder i huset så kan jag lösa uppvärmingen till viss del mha dessa.
Din lösning med att driva cirkualtionspumpen låter intressant. Hur har du gjort för att kunna koppla in en extrem kraftkälla/elverk för att driva den?

mvh// Andreas
 
A AndreasLu skrev:
Hej Martin!

Jag äger ett hus med bergvärmepump och har funderat kring hur jag skulle kunna göra för att behålla någon form av värme i huset om elen skulle gå.

Som jag har förstått det så krävs det mycket effekt för att driva bergvämepumpen.
Eftersom jag har två eldstäder i huset så kan jag lösa uppvärmingen till viss del mha dessa.
Din lösning med att driva cirkualtionspumpen låter intressant. Hur har du gjort för att kunna koppla in en extrem kraftkälla/elverk för att driva den?
Hej Andreas

Mitt projekt för att klara ett strömavbrott har en lång historia på betydligt mer än tio år. De sista fem åren med högre tempo.

När jag bytte ut cirkulationspumpen i värmepumpen, anslöts den med en kabel försedd med en stickkontakt (schuko). Den kontakten kan i reservkraftläget flyttas till det lilla enfas reservkraftnätet som vid strömavbrott matas från blybatterier via en inverter.

Blybatterierna hålls ständigt uppladdade och vid strömavbrott längre än 12–24 timmar så kan jag ”fylla på laddning” i blybatterierna med en enfasgenerator sön körs på aspenbränsle.

Samma inverter kan även driva kylskåp och frysar, belysning, nätverk etc. vid strömavbrott.

Här visas en tidig beskrivning av upplägget som justeras alltefter behov och erfarenhet.
https://www.byggahus.se/forum/threa...larar-man-en-vecka.403877/page-4#post-4047476

Då jag har en varvtalsstyrd bergvärmepump som klarar hela huset utan hjälp av elpatron så skulle jag kunna driva den med ett dieselelverk. Men istället för att förvara ca 400 liter dieselolja för en veckas drift har jag, för närvarande, valt att värma huset ca en vecka med ved i två spisinsatser och generera el för en vecka med 25-50 liter aspenbränsle som omsätts i gräsklipparen.
 
Hur tänker ni med lagringstid på både aspen och vanlig bensin?

Bensinen omsätter jag i bilen men funderar på hur ofta jag ska tanka bilen den vägen.

Mvh Wilgriff
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.