Det är väl rimligt att elen som alstras i Sverige går hit i första hand till ett lågt pris, de priser som gällde innan det nuvarande tokeriet och att exportelen har ett högre pris. Sverige är största exportör av el i EU. Det påverkar givetvis priset.M Martin Lundmark skrev:
En annan sak som inte nämns är de ohemula nätpriserna. E.on:s prissättning är intressant.
Jag gick ner från en max årsförbrukning på 10 000 kwh till max 8000 kwh.
Abonnemangsavgiften sjönk 300 sek men överföringsavgiften steg från 24 öre till 68.
Hur överföringen kan bli högre när nätbelastningen blir mindre är en gåta. Möjligen borde den sänkts från 24 öre, iaf inte ökat.
På detta kom det ett meddelande i våras som förkunnade att " då elpriserna stigit måste vi höja nätavgifterna". Logiskt så det förslår.
Jag har idag ett elpris på 60 öre kwh inkl. moms.
Med alla påslag från nätägaren och moms på skatt så är mitt totala pris drygt 2 sek.
Vad har vi för skyldigheter att exportera över huvud taget? Köper du en matkasse och springer in med den till grannen och svälter själv?Dan_Johansson skrev:
Det finns såvitt jag vet ingen skyldighet att exportera så att det blir till nackdel för egen del.
Elexporten bygger på EU beslut för att skydda (troligen) Tyskland bl a. Det är nämligen så att 70% av elalstringen ska vara tillgänglig internationellt enligt EU. Helt vansinnigt enligt mig.
Det borde vara varje lands skyldighet att se till att ha en energiproduktion som täcker det egna landets behov.
Det rätta sambandet är ju installationer av solpaneler!Magnus E K skrev:
Min granne satte upp en stor park på marken och se på tusan, det tog inte mer än 3 veckor efter det så hoppade elpriset upp med 50% och sedan bara fortsatte det
Renoverare
· Kalmar
· 2 816 inlägg
Det verkar ju som eon äger ganska betydande del av både kraftförsörjning och nät så vi kanske bara går vara glada att inte allt får till TysklandFairlane skrev:
Är det inte uppenbart att mindre förbrukning kostar mindre? Mindre bilkörning kostar också mindre.M Martin Lundmark skrev:Hej
Jessica Ritzén har i ett kåseri i DN idag (22-10-02) i ingressen skrivit; ”Jag släcker julen i år och stryper ljustivolit på verandan. En granskning av elräkningarna visar trefaldigad förbrukning i december. I år kommer julefriden med mörkret, kosta vad det kosta vill.”
Hon beskriver sedan i sitt kåseri att julen för henne innebär en ökning av elanvändningen något hon kommit fram till genom att titta på sina elräkningar.
”Det enda som fortfarande gör riktigt ont i magen är juleljusen. Förra året frossade jag i julbelysning. Köpte elslingor i arizonavarmt orange vilket uppskattades av grannarna. Strödde besinningslös julbelysning över hela verandan, utegranen och närmaste lönnverk. En närsynt granskning av elräkningarna visar nu att jag som vanligtvis snittar på 150 kilowattimmar per månad, i december förra året ödslade osannolika 450 kilowattimmar. På juleljus. Glädjen jag kände över detta överdrivna julspektakel kommer inte att upprepas. Jag och grannarna är tacksamt nog helt överens om att hålla kvarteret modest mörkt denna jul. Kan möjligtvis unna oss en soldriven slinga, i den mån mörkaste december bjuder någon sol.”
Det är ett kåseri, med viss frihetsgrad gällande att ”förbättra” (förändra) verkligheten.
Det jag vill lyfta fram, är hennes focus är på antalet kWh och inte främst på elpriset (vad hon betalar) när hon talar om minskad elanvändning.
Att titta på effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh) ger den skillnaden att man kan bedöma och anpassa (förändra) sin energianvändning utan att variationer i elpriset förvirrar. Jag skall strax visa det i en jämförelse mellan min och Jessica:s elbehov för julbelysning.
Jag är väl medveten att när elpriset varierar (starkt), då varierar (starkt) även de kostnader jag har. Men eftersom elenergibesparing är en långsiktig (och ibland en långsam och komplicerad process) då bör man basera sina beslut på effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh) för sitt hus (sin bostad) och inte bara på vad man för ögonblicket betalar.
Gör man bra (långsiktiga) beslut gällande effektbehovet och energibehovet, då kommer de kostnader man sedan har att anpassas (påverkas) därefter.
Vi ska vara medvetna om, att tillgången på (el)energi (liksom t.ex. vatten) inte är oändlig och inte heller är kostnadsfri. Vi vet inte alla kostnadsparametrar i god tid utan ofta i efterhand, därför så kan man grovt säga att styra efter kostnader är som att styra en bil, sittande i en släpvagn efter bilen.
En kommun får inte ta mer betalt för vatten än ”självkostnadspriset” vad det kostar att tillhandahålla och leverera vattnet. Det innebär att kommunen gör först investeringar i vattenförsörjningen och får sedan tillåtelse (enligt lagen) att höja priset. När kommuninnevånarna sedan får den avgiftshöjning som investeringen innebär, så har det gått flera år efter beslutet. Den förändring (besparing) som eventuellt kommuninnevånarna sedan gör i gällande VVS planeras och genomförs i deras fall därför flera år efter den kommunala planeringen och förändringen. Det blir som att styra sittande i en släpvagn efter bilen.
Som jag påpekat förut, många här, fokuserar sin besparing denna vinter på den direkta kostnadsminskningen och inte på det minskade effektbehovet (kW) och det minskade energibehovet (kWh) för sitt hus (sin bostad). För en del är kostnadsminskningen en hyfsat bra mätmetod men för andra är det mindre bra.
Jessica skriver att hon ”vanligtvis snittar på 150 kilowattimmar per månad, i december förra året ödslade osannolika 450 kilowattimmar. På juleljus.” Som jämförelse så ökade 2021 den del av elanvändningen där belysningen ingår i mitt hus, med 86 kWh från 620 kWh till 706 kWh mellan månaden november och december.
Jag mäter med elmätare elbehovet för värme, varmvatten, tvättmaskin, diskmaskin, kyl, frys, etc. drar jag dessa delmätningar från nätbolagets elmätning får jag en (omätt) rest som bl.a. innefattar belysning.
Efter byte till LED-lampor i mina sjuarmade ljusstakar så minskade effektbehovet från 21 W till ca 1 W i varje ljusstake. Ca 1W effekt per ljusstake dygnet om i 40 dagar innebär ca 0,96 kWh för hela julhelgen. Det sitter LED-lampor även i den andra julbelysningen förutom julgranen som har (av nostalgiska skäl) kvar 21 W elbehov i en ärvd ljusslinga.
Drar jag ned värmen en grad minskar elbehovet med ca 100 W till värmepumpen (mitt hus behöver ca 280W/grad temperaturskillnad inne ute och värmepumpen har en bedömd COP på ca 3 när det är riktigt kallt). 1 grad minskad inomhustemperatur ger alltså ett minskat elbehov på ca 2,4 kW/dygn.
När vi skall spara är det är betydligt enklare att jämföra antalet kWh än elpriset. Vad kostnaden är för varje kWh, där vi bor och för vårat elavtal, innebär sedan en ny beräkning. Men mindre antal kWh ger en lägre kostnad.
2.4 kwh per dygn och ex ett genomsnittligt elpris på 2 kr exkl. nätavgifter och skatter.
Det ger alltså en minskas kostnad på 4.80 per dygn, 144 kr per månad.
Om man har en räkning på säg 10 tkr så spelar det knappast någon större roll.
Jo solpaneler är nog modellen. Känner flera som sparar en hel del på det.D Dilato skrev:Det rätta sambandet är ju installationer av solpaneler!
Min granne satte upp en stor park på marken och se på tusan, det tog inte mer än 3 veckor efter det så hoppade elpriset upp med 50% och sedan bara fortsatte det
Skrota elbilsbidraget och lägg det på de som sätter upp solpaneler. Det bidrar till nätnytta då överskottet går ut på nätet. En elbil gör knappast den nyttan.
Man får väl ha bilder på sina snygga vedtravar och fungerande kakelugnar för att ens komma i fråga när elen inte räcker till alla...L lbgu skrev:
Vad hjälper ett lågt bundet elpris när vi låtit nedmontera baskraften under 23 år?
Hej Guzzen1G Guzzen1 skrev:
Denna tråd handlar om att vi denna vinter måste göra extra insatser för att minska effektuttaget, och då speciellt när det är kallt.
Det är inte främst för att vi själva skall få mindre elräkning utan därför att elpriset generellt (för alla) skall sjunka.
Jag har bl.a. skrivit det i mitt inlägg #213 och det verkar behöva upprepas gång på gång.
Alla verkar så fokuserade på sitt eget elpris så att man inte kan se målet med att vi denna vinter gemensamt skall göra en insats för att sänka elpriset generellt, även den som t.ex. har ett fast elpris.
Jag bor själv i prisområde SE1, det prisområde där elpriset inte är så högt. Jag tänker ändå göra en insats för att generellt sänka elpriset även om det inte sparar så mycket för min egen del (som du korrekt konstaterar). Jag hoppas att fler följer den uppmaningen.
Hur ska jag skriva för att lyfta den generella sänkningen av elpriser som uppnås om vi alla i Sverige (och Europa) satsar på en minskning av effektuttaget när effektuttaget är som störst. Rimligen inträffar det när det är som kallast.
Lyckas vi med det så kan vi rimligen undvika en befarad bortkoppling av elabonnenter och då främst i prisområde SE4.
Det är just detta som blir en katastrof!G Guzzen1 skrev:
Om en massa solel skickas ut på nätet och solen går ner eller en molnfront döljer solen så finns det inte en chans att man hinner starta Karlshamnverket för att kompensera!
Detta hände i Tyskland i Augusti 2021.
Av Tysklands 50 TW kom 30 TW från sol och vind, det var klart väder och kvällssolen gassade men under en kort tid gick solen ner vinden mojnade och effekten på 30 TW blev bara 3 TW och man kunde inte öka effekten snabbt nog på kolkraftverken så man fick utan förvarning bryta matning till flera smältverk med katastrof för dessa industrier.
Sveriges elintensiva industrin finns som tur är i Norra Sverige och är inte påverkade av effektbristen i sydSverige och här är E.ON förbereda att med datorn släcka enskilda användare via den nya elmätare som alla i panik har fått dom senaste 2 åren.
M Martin Lundmark skrev:
Fast du måste ju kunna förstå att det inte är självklart för många att satsa 200k på något som kanske går jämnt ut på 15 år. Ofta måste man ju låna pengarna och då tar det ännu längre tid om man räknar med ränteutgifter.
Sen om man har 200k att investera så kan det finnas betydligt fler investeringsmöjligheter som troligen ger en rejäl vinst på 15 år istället för att bara ge pengarna tillbaks. En investering i en indexfond skulle antagligen gett en saftig vinst under samma tid, sen hade du kunnat använda den vinsten för ett nytt värmesystem eller något annat.
Då elransonering aldrig varit på tapeten tidigare så kan man ju inte klandra folk för att de inte enbart valt uppvärmning efter hur mycket el man sparar. Det intressanta har varit kostnaden på årsbasis. Så ett system som gett liten förbrukning, men varit väldigt dyrt har ofta varit sämre än ett mindre effektivt system som varit billigare att investera. Elransonering hörde man talas om i länder som Rumänen och Kuba och hade man gått omkring och varnat för att det skulle ske i Sverige om 15 år så hade nog de som lyssnat tänkt på foliehattar.
Hej lbguL lbgu skrev:
Det du nu beskriver närmar sig det jag kallar; ”att styra sittande i släpvagnen” se t.ex. mitt inlägg #227. En metod som jag bedömer är väldigt vanlig t.ex. bland politiker och ekonomer och för många det enklaste sättet att skapa beslutsunderlag, men är bl.a. allt sämre desto längre tidshorisont det handlar om.
Som jag tidigare beskrivit så blandar jag i denna typ av (långsiktiga) beslut bl.a. in erfarenhet och ingenjörsmässiga kunskaper, förutom de ekonomiska kalkylerna.
Jag tror vår dialog nu har kommit till en punkt där vi börjar upprepa oss.
Om nu andra val och andra investeringsmöjligheter, enligt dig, varit så mycket bättre än att långsiktigt sänka kostnaderna för husets (nödvändiga) uppvärmning då är ju allt väl.
Om avkastningen från en indexfond hade varit bättre, då är väl saken löst, då finns pengarna och då behöver svenska folket inte oroa sig.
Jag är nöjd med mitt beslut.
Tack för dialogen.
Vi skriver i ett byggahusforum så förhoppningsvis har många gjort en viss riskspridning med sina pengar så att man kan hantera nya förutsättningar med boende med högre räntor, inflation och även det oförutsedda som oväntat höga elpriser, arbete, sjukdom, etc, men även investerat i sitt boende genom att t.ex. sänka energianvändning och dess kostnader.
Så mina investeringar genom åren har varit aktier, fonder och räntebärande papper. Men också amortering och renovering/förbättring av husen (behålla/öka värde) vi har så att även boendekostnaden kunnat hållas på rimlig nivå.
Att tänka helhet, om man nu har den möjligheten, har gjort att vi klarat de "kriser" som varit sedan första husköpet där vi började med första lånet och 13 % ränta.
Men har man lagt alla "äggen i en korg" och bara fokuserat på max avkastning utan tanke på riskspridning så förstår jag att många är oroliga idag.
Men vi har så olika förutsättningar och det som oroar mig gällande många husägare att man i panik gör felaktiga försök till elbesparingar som senare visar sig bli dyrköpta med olika skador på fastigheter, bara att läsa trådarna här i forumet.
Så mina investeringar genom åren har varit aktier, fonder och räntebärande papper. Men också amortering och renovering/förbättring av husen (behålla/öka värde) vi har så att även boendekostnaden kunnat hållas på rimlig nivå.
Att tänka helhet, om man nu har den möjligheten, har gjort att vi klarat de "kriser" som varit sedan första husköpet där vi började med första lånet och 13 % ränta.
Men har man lagt alla "äggen i en korg" och bara fokuserat på max avkastning utan tanke på riskspridning så förstår jag att många är oroliga idag.
Men vi har så olika förutsättningar och det som oroar mig gällande många husägare att man i panik gör felaktiga försök till elbesparingar som senare visar sig bli dyrköpta med olika skador på fastigheter, bara att läsa trådarna här i forumet.