Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
Ja, det håller slyet nere. Återigen en kommunal prioriteringsfråga om man vill lägga resurser på detta eller inte. Aspslydungar kan också hävdas vara bra för den biologiska mångfalden. Fågellivet, insekterna och sniglarna tackar. Liksom vissa örter.D Daniel 109 skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
Tror inte detta stämmer. Början av juli listas i Länsstyrelsens dokument som traditionen.D Daniel 109 skrev:
Stämmer fel av mig, men det funkar att slå senare också.
Ruderata ”skräpmarker” är ofta helt unika i dagens städade samhällen. Växter som inte ”får” finnas någon annanstans, sand som inte begravs av gräsklipp och sly av inhemska trädarter som idag är utrotningshotade (t.ex ask).
Som biolog som jobbar med biologisk mångfald och taxonomi är det dessa marker som nästan alltid ger full bingobricka och ringer alla klockor. Jag har hittat många nya fynd för landskap av arter som är mycket missgynnade idag på ”skräpmarker”.
Vad kommer detta ifrån att det inte skulle gynna biodiversitet? Det stämmer inte någonstans med forskningen.
Det går för övrigt att slå närsomhelst, beroende på vad man vill uppnå. Tänker man på djuren så slår man med fördel så sent som möjligt. Då riskerar man inte heller att föra bort senblommande växter.
Som biolog som jobbar med biologisk mångfald och taxonomi är det dessa marker som nästan alltid ger full bingobricka och ringer alla klockor. Jag har hittat många nya fynd för landskap av arter som är mycket missgynnade idag på ”skräpmarker”.
Vad kommer detta ifrån att det inte skulle gynna biodiversitet? Det stämmer inte någonstans med forskningen.
Det går för övrigt att slå närsomhelst, beroende på vad man vill uppnå. Tänker man på djuren så slår man med fördel så sent som möjligt. Då riskerar man inte heller att föra bort senblommande växter.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
Det beror ju på att skräpmarker inte är naturliga utan skapas av människan. Här har ju naturvården ändrat ståndpunkt på senare år, från en romantisk idé om det av människan opåverkade landskapet till insikten att vår flora och fauna till stor del är en del av ett kulturlandskap. D v s det vi kallar "natur" är i själva verket en sorts trädgård där vi väljer vad som ska få livsbetingelser och inte.Emma242 skrev:
Det är det nog ingen som hävdar. Men man kan inte kalla ett ruderat för en äng, det är olika biotoper. Kommunen får välja hur de sköter sina markplättar om alls.Emma242 skrev:
En igenvuxen gräsmatta som klipps en gång om året är sällan så där spännande. Bättre med en igenvuxen gammal grusplan, typ en nedlagd industri eller ett övergivet sandtag.
Jag säger inte emot dig i något ovan, mitt inlägg var ett svar på att du tog upp ruderatmark som något negativt (”skräpmark”) i trådens kontext. Det handlar från början om en mark där kommunen slutat klippa gräset för att gynna biologisk mångfald. I det syftet gör de inget fel. Sen att folk gärna snöar in på blomsterängar som alternativ till gräsmatta är en annan sak.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
Då missförstod du mig, skräpmark och ruderat brukar vara synonymer. Det ligger ingen värdering i att de är synonymer. Det jag ofta är kritisk till och även i denna tråd är att många tycks röra ihop biotopen äng med en oklippt gräsmatta. En oklippt gräsmatta kan du ordna på några veckor, en äng kräver systematisk skötsel år efter år är min poäng.Emma242 skrev:
Visst kan det vara fel att sluta klippa en kommunal gräsmatta. Det stänger ju effektivt av allmänhetens tillträde. De flesta ger sig inte i vardagen ut i högt gräs med kardborrar och fästingar. Barn kommer inte att leka där o s v. Så det är ett övervägande vad man vill uppnå med den igenvuxna gräsmattan. Det finns inte alltid en win-win här.
Lyckas man uppnå en låg kvävestatus på en yta genom åratal av bortförsel av biomassa så växer inte gräs, tistlar och liknande så enormt och ytan kan då mer ängskaraktär. En sån yta har i min mening större värde som allmän plats eftersom den går att använda av allmänheten (ej midjehög gräsvall).
TS tycks inte vara nöjd med övervägandet i hans kommun.
”gärna mångfald, men inte där jag är”stanlund2 skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
Ska man vara ärlig så vill de flesta inte av oss ha biologisk mångfald i urbana miljöer. Den urbana miljöns skönhet är ju just att man inte blir uppäten av mygg och bromsar där på det stora trädäcket med nya uteköket. Att man kan gå ut med hunden och det finns klippt gräs som den kan göra sin behov på utan att man måste sanera sig från fästingar eller oroa sig för orm i det höga gräset. Eller som skedde i grannhålan här i Sörmland att en varg plockade den lilla söta hunden när matte var ute på promenad. Eller täta aspdungar som skapar otrygghet med risk för överfall. Eller bålgetingar, inget skrämmer en tätortsbo så mycket som en oskyldig bålgeting som är på jakt.S Stadsbonden skrev:
Så dubbelmoralen är nog stor här och bortom läpparnas bekännelse till biologisk mångfald så trivs nog de flesta i utpräglade urbana miljöer med ganska minimal biologisk mångfald. Det är praktiskt och bekvämt för de flesta även om man gillar brandingen "biologisk mångfald" som livsstilskoncept.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
En kulturgärning!A AndersS skrev:
Ängar innehåller för pollinerare viktiga blommor hela juli (och ännu längre för den delen).
Tror det här med Länsstyrelsens "tradition" som Cleas nämner i #62 snarare handlar om att man förr behövde att ta ängsslåttern till foder och näringsvärdet blev en faktor.
Om man vill jobba för verklig mångfald är kantzoner i landsbygd viktiga. Dels att dom behålls, men inte heller trimmas mer än nödvändigt. 20-30 cm i vägkant räcker fram till sensommaren.
Det är tråkigt att se markägare "städa" bort allt genom att kortklippa bara för syns skull.
Och som flera redan nämnt, en riktig äng tar tid att bygga upp.
Tror det här med Länsstyrelsens "tradition" som Cleas nämner i #62 snarare handlar om att man förr behövde att ta ängsslåttern till foder och näringsvärdet blev en faktor.
Om man vill jobba för verklig mångfald är kantzoner i landsbygd viktiga. Dels att dom behålls, men inte heller trimmas mer än nödvändigt. 20-30 cm i vägkant räcker fram till sensommaren.
Det är tråkigt att se markägare "städa" bort allt genom att kortklippa bara för syns skull.
Och som flera redan nämnt, en riktig äng tar tid att bygga upp.
Det är mycket som spelar in. Växer det invasiva växter som lupin eller kanadensisktgullris så blt skötsel anpassas för att missgynna dessa arter.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 964 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 964 inlägg
Här kan jag bidra med en förstahandsobservation. Jag bor bredvid igenslyande mark, jag tror det före 1950-talet var åker och senare när plätten blev för liten för maskinellt jordbruk användes för vall/bete. Sen övergavs marken och detaljplanerades som tomter på 50-talet men ingen byggnation skedde. Marken började slya igen utan skötsel och trädgårdsväxterna tog över inklusive kanadensiskt gullris.D Daniel 109 skrev:
Markägaren kom i alla fall på att börja klippa marken någon gång under försommar och sensommar. Gjorde underverk för mot det kanadensiska gullriset, det försvann helt på några år. Naturligtvis blev det ingen ängsflora på den rika lermarken utan timotej och andra gräs och lite klöver. Men en förbättring.