Tack för @Testarn och @Oldboy för bra synpunkter!
Nu har jag skissat på altanen, se bilden.
Långtrappa på kortsidan (söder) blir lite för nära tomtgräns o allmän väg,
Jag har istället ritat den på östra sidan, dvs i morgonsolens riktning.
Synpunkter på konstuktionen?
tryckimpregnerat virke, stolpar 95x95mm? reglar 45x170?
Nu har jag skissat på altanen, se bilden.
Långtrappa på kortsidan (söder) blir lite för nära tomtgräns o allmän väg,
Jag har istället ritat den på östra sidan, dvs i morgonsolens riktning.
Synpunkter på konstuktionen?
tryckimpregnerat virke, stolpar 95x95mm? reglar 45x170?
Börjar med att be lite om ursäkt för det långa inlägget... det blev mer att skriva än jag tänkte från början 
Jag vet inte vad du menade med att den vändningen inte gillades? Var det för att för att du inte fick svar här eller var det någon på "hemmaplan" som inte gillade den? För egen del skulle jag nog tycka att båda "funkar" eller är bra, de har båda sina fördelar.
Den första, med trappan åt öster, vänder ju mer mot tomten i övrigt och du har lägre/mnidre trappa att bygga. Den har ju också ett hörn med staket runt som minskar risken för fall och gör nog att man får en större användbar yta (med trappan söderut så håller man större avstånd från kanten än om du har staket).
Den andra har ju en härlig södervänd trappa att sitta i/ha blomkrukor på och "öppnar upp" mot utsikten både från altanen och från rummet.
Jag tittade på den förra konstruktionsritningen och tänkte spontant att med den vändningen av underliggare och bjälklag så kommer trallen att gå vinkelrätt ut från huset och "tvärs" altanen och där skulle jag för egen del föredragit att ha trallen vänd 90 grader och gå längs huset.
Det gör också att du kan få hela längder av reglar till bjälklaget om du kan ha 4800/5400 m reglar och avslutande regel tvärs dessa. Det blir svårt om du har 6 m längd (om du inte vill lägga pengar på att specialbeställa långa reglar (vilket jag inte vet om det finns för tryckimpregnerat)
Sen, när det gäller dimensionering, så tror jag du behöver fundera/räkna lite på spannet innan du väljer regeldimension. För att kunna spara lite på regeldimension så kan du välja att ha flera bärlinor och att ha bara en bärlina på mitten kommer bli svårt att hitta virke till om du inte vill ha limträ.
På Svenskt träs hemsida finns ett rätt bra dimensioneringsverktyg som man kan laborera med:
https://www.byggbeskrivningar.se/dimensionering/golvbjalklag-ute/
Om man där, i steg 3, väljer att bara titta på "konstruktionsvirke" och anger att man vill ha 3 upplagspunkter på 6 m spann så säger den att det går med klass C30 och 45x170 men svikten blir stor och man ligger nära gränsen för viktkraven. (oklart om det ens finns impregenerat virke av C30 klass.., tror att C24 är "normal" klass på impregenrade reglar men är osäker).
Vänder man på reglarna 90 grader så får man 5 m spann (2x2500 mm) och får mindre svikt och klarar sig med 45x170 C24 på 3 upplag.
Skulle man välja att ha en till bärlina så kan man snabbt se att med 4 upplag och ca 166 cm mellan varje bärlina så skulle man t o m kunna gå ner till 45x120, C24 i bjälklaget och mindre svikt, med 45x145, C24 så blir det riktigt stumt.
Givet virkespriserna så kan det absolut finnas ett ekonomiskt värde i att gå ner i dimension på bjälklag även om det tillkommer en bärlina till och lite fler plintar/jordskruvar/stolpar beroende på hur du väljer att bygga det. Sen är det såklart lite mer jobb med en bärlina till med fler stödpunkter för bärlinan men inte extremt mycket.
Summa summarum så fundera på virkesutnyttjandet om du vänder trallen åt ena eller andra hållet med tanke på hur långa reglar du kan få tag på och eventuellt behov av skarvning, har man kortare mellan bärlinorna kan man ju tänka sig att använda kortare reglar och skarva dem. Lättare träbitar att hantera men lite mer jobb och mer skruv, oklart om prisskillnaden blir så stor.
Din förra fråga om plintar/stolpar osv har jag inget bra svar på. Vi har ganska tung lerjord så jag satte jordskruv vilket funkat bra utom på ett ställe där vi grävt bort en stor buske och ett rör till en dräneringskista. Där sjönk hela altanen (bjälklaget var klart och trallen travades upp på en mindre yta...) så då fick jag krypa under och släppa på skruvarna till stolparna och lyfte hela sektionen med en liten domkraft och fäste upp igen med klossar under stolpen.
Du har ju grävt djupt och byggt upp en sandbädd så det kan ju försvåra valet. Det är ju lite svårt att veta vad som kommer hända i framtiden med frost och sammanpackning av underlaget.
Om du väljer att bara ställa stolparna på stenplattor (som jag tror du föreslog innan) så kan det ju vara relativt lätt i framtiden att lyfta och palla upp om det sjunker, givet att du kommer in under. Det kan ju vara en utmaning nära huset där det är lågt. Det är ju iofs samma om du sätter jordskruv/färdiga plintar som är rätt korta och ska du gjuta plint så behöver du komma ner rätt långt så det blir stort jobb även om man har jordborr. Där är fördelen med att det är sand och grävt att det är lättare att borra än om man har stenig pinnmo eller lerjord med stenar.
Jag vet inte vad du menade med att den vändningen inte gillades? Var det för att för att du inte fick svar här eller var det någon på "hemmaplan" som inte gillade den? För egen del skulle jag nog tycka att båda "funkar" eller är bra, de har båda sina fördelar.
Den första, med trappan åt öster, vänder ju mer mot tomten i övrigt och du har lägre/mnidre trappa att bygga. Den har ju också ett hörn med staket runt som minskar risken för fall och gör nog att man får en större användbar yta (med trappan söderut så håller man större avstånd från kanten än om du har staket).
Den andra har ju en härlig södervänd trappa att sitta i/ha blomkrukor på och "öppnar upp" mot utsikten både från altanen och från rummet.
Jag tittade på den förra konstruktionsritningen och tänkte spontant att med den vändningen av underliggare och bjälklag så kommer trallen att gå vinkelrätt ut från huset och "tvärs" altanen och där skulle jag för egen del föredragit att ha trallen vänd 90 grader och gå längs huset.
Det gör också att du kan få hela längder av reglar till bjälklaget om du kan ha 4800/5400 m reglar och avslutande regel tvärs dessa. Det blir svårt om du har 6 m längd (om du inte vill lägga pengar på att specialbeställa långa reglar (vilket jag inte vet om det finns för tryckimpregnerat)
Sen, när det gäller dimensionering, så tror jag du behöver fundera/räkna lite på spannet innan du väljer regeldimension. För att kunna spara lite på regeldimension så kan du välja att ha flera bärlinor och att ha bara en bärlina på mitten kommer bli svårt att hitta virke till om du inte vill ha limträ.
På Svenskt träs hemsida finns ett rätt bra dimensioneringsverktyg som man kan laborera med:
https://www.byggbeskrivningar.se/dimensionering/golvbjalklag-ute/
Om man där, i steg 3, väljer att bara titta på "konstruktionsvirke" och anger att man vill ha 3 upplagspunkter på 6 m spann så säger den att det går med klass C30 och 45x170 men svikten blir stor och man ligger nära gränsen för viktkraven. (oklart om det ens finns impregenerat virke av C30 klass.., tror att C24 är "normal" klass på impregenrade reglar men är osäker).
Vänder man på reglarna 90 grader så får man 5 m spann (2x2500 mm) och får mindre svikt och klarar sig med 45x170 C24 på 3 upplag.
Skulle man välja att ha en till bärlina så kan man snabbt se att med 4 upplag och ca 166 cm mellan varje bärlina så skulle man t o m kunna gå ner till 45x120, C24 i bjälklaget och mindre svikt, med 45x145, C24 så blir det riktigt stumt.
Givet virkespriserna så kan det absolut finnas ett ekonomiskt värde i att gå ner i dimension på bjälklag även om det tillkommer en bärlina till och lite fler plintar/jordskruvar/stolpar beroende på hur du väljer att bygga det. Sen är det såklart lite mer jobb med en bärlina till med fler stödpunkter för bärlinan men inte extremt mycket.
Summa summarum så fundera på virkesutnyttjandet om du vänder trallen åt ena eller andra hållet med tanke på hur långa reglar du kan få tag på och eventuellt behov av skarvning, har man kortare mellan bärlinorna kan man ju tänka sig att använda kortare reglar och skarva dem. Lättare träbitar att hantera men lite mer jobb och mer skruv, oklart om prisskillnaden blir så stor.
Din förra fråga om plintar/stolpar osv har jag inget bra svar på. Vi har ganska tung lerjord så jag satte jordskruv vilket funkat bra utom på ett ställe där vi grävt bort en stor buske och ett rör till en dräneringskista. Där sjönk hela altanen (bjälklaget var klart och trallen travades upp på en mindre yta...) så då fick jag krypa under och släppa på skruvarna till stolparna och lyfte hela sektionen med en liten domkraft och fäste upp igen med klossar under stolpen.
Du har ju grävt djupt och byggt upp en sandbädd så det kan ju försvåra valet. Det är ju lite svårt att veta vad som kommer hända i framtiden med frost och sammanpackning av underlaget.
Om du väljer att bara ställa stolparna på stenplattor (som jag tror du föreslog innan) så kan det ju vara relativt lätt i framtiden att lyfta och palla upp om det sjunker, givet att du kommer in under. Det kan ju vara en utmaning nära huset där det är lågt. Det är ju iofs samma om du sätter jordskruv/färdiga plintar som är rätt korta och ska du gjuta plint så behöver du komma ner rätt långt så det blir stort jobb även om man har jordborr. Där är fördelen med att det är sand och grävt att det är lättare att borra än om man har stenig pinnmo eller lerjord med stenar.
Jag har kommenterat inne i ditt inlägg nedan @Testarn!
T Testarn skrev:Börjar med att be lite om ursäkt för det långa inlägget... det blev mer att skriva än jag tänkte från början
----------------------------------------
Tack det var intressant och nyttigt att läsa!
----------------------------------------
Jag vet inte vad du menade med att den vändningen inte gillades? Var det för att för att du inte fick svar här eller var det någon på "hemmaplan" som inte gillade den? För egen del skulle jag nog tycka att båda "funkar" eller är bra, de har båda sina fördelar.
-------------------
Ja, min hustru vill helst ha en trapp mot söder att sitta på och kunna se ut över det öppna landskapet år sydost.
------------------
Den första, med trappan åt öster, vänder ju mer mot tomten i övrigt och du har lägre/mnidre trappa att bygga. Den har ju också ett hörn med staket runt som minskar risken för fall och gör nog att man får en större användbar yta (med trappan söderut så håller man större avstånd från kanten än om du har staket).
Den andra har ju en härlig södervänd trappa att sitta i/ha blomkrukor på och "öppnar upp" mot utsikten både från altanen och från rummet.
Jag tittade på den förra konstruktionsritningen och tänkte spontant att med den vändningen av underliggare och bjälklag så kommer trallen att gå vinkelrätt ut från huset och "tvärs" altanen och där skulle jag för egen del föredragit att ha trallen vänd 90 grader och gå längs huset.
----------------
Hmm, menar du längs husets gavelsida? Anledningen till att jag ritat konstuktionen så var för att få trallen parallell med golvbrädorna inomhus.
----------------------
Det gör också att du kan få hela längder av reglar till bjälklaget om du kan ha 4800/5400 m reglar och avslutande regel tvärs dessa. Det blir svårt om du har 6 m längd (om du inte vill lägga pengar på att specialbeställa långa reglar (vilket jag inte vet om det finns för tryckimpregnerat)
Sen, när det gäller dimensionering, så tror jag du behöver fundera/räkna lite på spannet innan du väljer regeldimension. För att kunna spara lite på regeldimension så kan du välja att ha flera bärlinor och att ha bara en bärlina på mitten kommer bli svårt att hitta virke till om du inte vill ha limträ.
På Svenskt träs hemsida finns ett rätt bra dimensioneringsverktyg som man kan laborera med:
[länk]
--------------------------
Tack, valet av trallbrädornas rikting styr förstås dimensioneringen av bärlinor och reglar..som du ju skriver nedan.
--------------------------
Om man där, i steg 3, väljer att bara titta på "konstruktionsvirke" och anger att man vill ha 3 upplagspunkter på 6 m spann så säger den att det går med klass C30 och 45x170 men svikten blir stor och man ligger nära gränsen för viktkraven. (oklart om det ens finns impregenerat virke av C30 klass.., tror att C24 är "normal" klass på impregenrade reglar men är osäker).
Vänder man på reglarna 90 grader så får man 5 m spann (2x2500 mm) och får mindre svikt och klarar sig med 45x170 C24 på 3 upplag.
Skulle man välja att ha en till bärlina så kan man snabbt se att med 4 upplag och ca 166 cm mellan varje bärlina så skulle man t o m kunna gå ner till 45x120, C24 i bjälklaget och mindre svikt, med 45x145, C24 så blir det riktigt stumt.
Givet virkespriserna så kan det absolut finnas ett ekonomiskt värde i att gå ner i dimension på bjälklag även om det tillkommer en bärlina till och lite fler plintar/jordskruvar/stolpar beroende på hur du väljer att bygga det. Sen är det såklart lite mer jobb med en bärlina till med fler stödpunkter för bärlinan men inte extremt mycket.
Summa summarum så fundera på virkesutnyttjandet om du vänder trallen åt ena eller andra hållet med tanke på hur långa reglar du kan få tag på och eventuellt behov av skarvning, har man kortare mellan bärlinorna kan man ju tänka sig att använda kortare reglar och skarva dem. Lättare träbitar att hantera men lite mer jobb och mer skruv, oklart om prisskillnaden blir så stor.
Din förra fråga om plintar/stolpar osv har jag inget bra svar på. Vi har ganska tung lerjord så jag satte jordskruv vilket funkat bra utom på ett ställe där vi grävt bort en stor buske och ett rör till en dräneringskista. Där sjönk hela altanen (bjälklaget var klart och trallen travades upp på en mindre yta...) så då fick jag krypa under och släppa på skruvarna till stolparna och lyfte hela sektionen med en liten domkraft och fäste upp igen med klossar under stolpen.
Du har ju grävt djupt och byggt upp en sandbädd så det kan ju försvåra valet. Det är ju lite svårt att veta vad som kommer hända i framtiden med frost och sammanpackning av underlaget.
----------------------------------
Jag har bara grävt bort jordlagret under altanen och ersatt med samma typ av snäcksand, Bärlinorna, tre eller fyra tänker jag fästa i 95x95mm stolpar som står på cementplattor 5x30x30cm. Samma stolpar blir staketet..
---------------------------------
Om du väljer att bara ställa stolparna på stenplattor (som jag tror du föreslog innan) så kan det ju vara relativt lätt i framtiden att lyfta och palla upp om det sjunker, givet att du kommer in under.
Det kan ju vara en utmaning nära huset där det är lågt.
--------------------------------
Det kommer att vara plats för att krypa /åla under trall reglarna mellan bärlinorna.
--------------------------------
Det är ju iofs samma om du sätter jordskruv/färdiga plintar som är rätt korta och ska du gjuta plint så behöver du komma ner rätt långt så det blir stort jobb även om man har jordborr. Där är fördelen med att det är sand och grävt att det är lättare att borra än om man har stenig pinnmo eller lerjord med stenar.
Redigerat:
Nu funderar jag på hur altanen (till höger på ritningen) ska fästas (eller inte) i husväggen?
Kan jag skruva fast en 45x170mm regel med fransk bultar som går genom fasadbrädorna och når in till husets 45x220 mm regel ?. Slipper då att göra 3-4 marksyllar...Altanens reglarna hängs i balkskor fästa i 45x170regeln
Eller räcker det att skruva balkskorna direkt i fasadbrädorna?.
Kan jag skruva fast en 45x170mm regel med fransk bultar som går genom fasadbrädorna och når in till husets 45x220 mm regel ?. Slipper då att göra 3-4 marksyllar...Altanens reglarna hängs i balkskor fästa i 45x170regeln
Eller räcker det att skruva balkskorna direkt i fasadbrädorna?.
Redigerat:
En riktig koloss det där! Har du köpt materialet ännu? Jag rek alltid att tänka igenom saken noga, varför inte marksten? Mindre jobb, mindre underhåll och smälter in bättre på tomten. Enl ritningen blir det en mindre läktare
Hej gäller din kommentar bilderna i inläggen 661 och 662?Jonatan79 skrev:
En riktig koloss det där! Har du köpt materialet ännu? Jag rek alltid att tänka igenom saken noga, varför inte marksten? Mindre jobb, mindre underhåll och smälter in bättre på tomten. Enl ritningen blir det en mindre läktare
Ingen definitiv än. har inte beställd något material än. Håller med om att den är ganska stor, höjden blir 0,8-1meter över mark. Anledning: ska kunna nås inifrån med rollator.
Ja. Trappa utesluten för att kunna komma ut på altan pga rollatorbunden fru. In kommer hon via ramp på gårdshusets långsida.
Höjden från golvnivån till marken vid husgaveln är 8dm.
Med 6% lutning så behövs 13 m ramp exklusiva svängar för att komma ned till den marknivån, som ändå är 2dm högre än marken 5m från gaveln.
Bredden på en ramp ska helst vara 1,2 m det kommer att behövas två 180graders vändplan totallängd alltså 15,4m
Dörren mitt på husgaveln är vänsterhängd. en ramp skulle i så fall dras åt höger och sedan vridas 90°4ggr eller 180grader 2ggr.
Med reglementerad bredd på c:a 1m så blir det bara 2m kvar av ytan till altan om jag tänkt rätt...
Tomten slutar 10m från husgaveln och altan får nog inte vara närmare gränsen än 4m, så var det i alla fall när jag byggde ut bostadshuset....maximalt utrymme 6x6m totalt.
De sista 4m till tomtgränsen sluttar typ 1m till så altangolv skulle vara 2m över mark där. Plus räcke 1,2(?)m
Jo det finns regler och rekommendationer om ramper..om de är tvingande på egen tomt vet jag inte men det vore nog till besvär om den är brantare än 8-9%
Dessutom kommer en långsida att gränsa till en väg som går vid östra tomtgränsen
Det första jag tänker på när jag ser ritningen är hur fasaden ska kunna underhållas nertill?B bopakoster skrev:
Mig veterligt har det yttre kustbandet på västkusten landets mest brutala klimat för trä? (Milda, fuktiga, blåsiga och nederbördsrika vintrar.)
En konstruktion dikt an kommer att hålla kvar fukt länge i nederdelen av fasadbrädorna, och dessutom ytterligare öka vattenbelastningen genom att ge skvätt upp på fasaden från alla håll.
Man kan tänka sig ngn form av tröskelplåt som fälls in i fasadbrädorna, eller en fristående konstruktion med lätt demonterbara brädor in mot fasaden så man kommer åt att jobba med pensel och helst också kunna byta dåliga trädetaljer.
Ev också vinkla den innersta brädan 45° upp mot fasaden för att minska "markskvätt".
Tack för dina kloka ord @Oldboy! jag inser problemet med vatten, tänkte att de stående panelbrädorna med fasade kanter skulle dränera vattnet...Men det blir förstås enklare/bättre om jag inte fäster altanen i huset och istället sänker den och gör ett "löst" liggande trappsteg under dörren så underhåll av fasaden inklusive solbänken kan utföras utan att riva altanen.Oldboy skrev:
Redigerat: