99 187 läst · 1 261 svar
99k läst
1,3k svar
Hur sparar ni på el och värmekostnader?
Det kan, som någon redan nämnt, bli så att man måste tillföra mer köpt energi beroende på värmepumpens verkningsgrad i återhämtningsfasen när du höjer temperaturen igen. I synnerhet om den bestämmer sig för att aktivera tillskottet. Förvisso något som i viss mån kan styras, men ändå.useless skrev:
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 839 inlägg
Det var inte det jag sade. Jag har jämfört TS förslag om att sänka när man inte är hemma och höja så att det är en bestämd temperatur (tex 20 grader) när man är hemma. Att då hitta en något lägre temperatur att hålla konstant ser jag som långt mer vettigt än temperatursvängningar. Som jämförelse mellan ytterligheter så kan vi titta på on-off-värmepumpar som vi lämnade vi för ett gäng år sedan till förmån för inverterpumpar som kör på jämn men lägre effekt, vilket leder till minskad energiåtgång.useless skrev:
Jag är sedan många år med i ett par facebookgrupper för de som bor i Smålandsvillan. Förbrukningen är något som diskuteras regelbundet och baserat på det skulle jag uppskatta att minst 95% av har en verklig förbrukning över 10 000 kWh per år.J Jan Young skrev:
6800 kWh är inte realistiskt. Så effektiv är helt enkelt inte en frånluftsvärmepump från Nibe i ett normaliserat hus.
/Krille
Mitt bästa tips för att minska din elförbrukning & kostnad
Genom att sänka utetemperaturen från 10 till 5°C för när bergvärmen ska kopplas igång har kostnads besparing uppnåtts något jag definitivt borde gjort tidigare
Medeltemperatur 2022 februari 0,6 och mars 2,7°C.
Energiförbrukning 2022 februari 1304 och mars 960 kWh dvs minska enegiförbrukningen med 32% i mars.
Energiförbrukning 2021 februari 1621 och mars 1422 kWh
Har gjort försök att räkna ut energiklassning på mitt hus byggnadsår 2013
Uppvärmd yta BOA 161m² och gäststuga BOA 28 m² (ca 18°C vintertid) = total 189 m²
Beräknad årsförbrukning:14 600 kWh. Av detta består uppskattningsvis 5 540 kWh av hushållsel, och 9 060 kWh av uppvärmning och varmvatten.
Bergvärmepump Greenline HE E11 serienummer: 7748000382, vattenburen golvvärme och FTX ventilation.
Betongplatta på mark står på 300 mm isolering av cellplast
Ytterväggar av 240 mm mineralull, 13 mm gips, plastfolie, 12mm spånskiva, vindskydd, spisläkt, 13 mm ventecskiva, två lager puts
Samtliga fönster 3-glas isolerruta Uvärde 1,2 eller lägre
Vindsbjälklag isolerat med 450 mm lösull, 22 mm råspont, underlagspapp, takpannor betong
Provtryckning huset läcker ca 0,42 liter i sekunden/kvm
9 060 kWh / 0,9 (klimatzon skåne) = 11 325 kWh x 1,8 (justeringsfaktor el) = 20 385 kWh / 189 m² = 107 kWh/m² primärenergital ?
Enbart berg/jord/sjöv. pump: 60 kWh/m²
Källa: Energistatistik för småhus (Energimyndigheten)
Det innebär att energiförbrukningen till värme & varmvatten för en 161m² villa med bergvärme är ca 161 x 60 = 9 660 kWh/år ?
Blir inte klok på det här Huset borde ha en låg energiklassning men primärenergitaletet är ju galet högt 107 kWh/m² dvs klass D. Nyare hus hamnar oftast i högre energiklass A–C?
Genom att sänka utetemperaturen från 10 till 5°C för när bergvärmen ska kopplas igång har kostnads besparing uppnåtts något jag definitivt borde gjort tidigare
Medeltemperatur 2022 februari 0,6 och mars 2,7°C.
Energiförbrukning 2022 februari 1304 och mars 960 kWh dvs minska enegiförbrukningen med 32% i mars.
Energiförbrukning 2021 februari 1621 och mars 1422 kWh
Har gjort försök att räkna ut energiklassning på mitt hus byggnadsår 2013
Uppvärmd yta BOA 161m² och gäststuga BOA 28 m² (ca 18°C vintertid) = total 189 m²
Beräknad årsförbrukning:14 600 kWh. Av detta består uppskattningsvis 5 540 kWh av hushållsel, och 9 060 kWh av uppvärmning och varmvatten.
Bergvärmepump Greenline HE E11 serienummer: 7748000382, vattenburen golvvärme och FTX ventilation.
Betongplatta på mark står på 300 mm isolering av cellplast
Ytterväggar av 240 mm mineralull, 13 mm gips, plastfolie, 12mm spånskiva, vindskydd, spisläkt, 13 mm ventecskiva, två lager puts
Samtliga fönster 3-glas isolerruta Uvärde 1,2 eller lägre
Vindsbjälklag isolerat med 450 mm lösull, 22 mm råspont, underlagspapp, takpannor betong
Provtryckning huset läcker ca 0,42 liter i sekunden/kvm
9 060 kWh / 0,9 (klimatzon skåne) = 11 325 kWh x 1,8 (justeringsfaktor el) = 20 385 kWh / 189 m² = 107 kWh/m² primärenergital ?
Enbart berg/jord/sjöv. pump: 60 kWh/m²
Källa: Energistatistik för småhus (Energimyndigheten)
Det innebär att energiförbrukningen till värme & varmvatten för en 161m² villa med bergvärme är ca 161 x 60 = 9 660 kWh/år ?
Blir inte klok på det här Huset borde ha en låg energiklassning men primärenergitaletet är ju galet högt 107 kWh/m² dvs klass D. Nyare hus hamnar oftast i högre energiklass A–C?
Jag skulle tro att ett normalt 2-personers hushåll har en hushålls-el exkl vent, värme & vv på ~250-300kWh/mån, dvs ~3.300kWh/år. Att sedan klara vent, värme & vv på ~3.500kWh för ett hus på ~150m2 tycker jag låter lite väl bra.J Jan Young skrev:
Det är ofta stor skillnad på teori & verklighet, som framgått av många andra inlägg här.J Jan Young skrev:
Vi träffar faktiskt väldigt rätt. Vi ligger på cirka 105% träffsäkerhet, dvs 5% över reell. Och det är frivilligt, för vi vill inte lova för mycket. Kommuner och företag har tuff kravbild på energikostnaderna så det gäller att räkna rätt.L lat skrev:Jag skulle tro att ett normalt 2-personers hushåll har en hushålls-el exkl vent, värme & vv på ~250-300kWh/mån, dvs ~3.300kWh/år. Att sedan klara vent, värme & vv på ~3.500kWh för ett hus på ~150m2 tycker jag låter lite väl bra.
Det är ofta stor skillnad på teori & verklighet, som framgått av många andra inlägg här.
Hej Johan456Nissens skrev:Då har du nog något mätfel. Detta eftersom all energi från elektriska ljuskällor inomhus värmer upp lokalerna de sitter i. Det betyder att om du släcker alla lampor så måste värmesystemet avge den värme som ljuskällorna tidigare gav.
Detta är elementärt.
Eftersom man mest använder belysning på vinterhalvåret som är den mörka perioden, så har man inte mycket lampor tända när värmesystemet går på sparlåga på sommarhalvåret.
Det skulle vara intressant att höra din teori om hur dina siffror kan stämma.
Värmepumpen behöver grovt räknat 1 kW inmatat elenergi för att ersätta 3 kW förlorad värmeenergi i huset. Det innebär att under ideala förhållanden så borde den tillförda elenergin till huset minska något när värmeförluster i belysning minskar.
Jag jämförde skillnaden i tillförd elenergi 2008 med medelvärdet av tillförd elenergi de 6 år som föregick året för lampbytet (2008). När jag subtraherat bort värme o varmvatten, dator, tvätt o tork, diskmaskin, motorvärmare, kyl o frys etc. då kvarstod en skillnad på 1350 kWh för 2008 och 1498 kWh för 2009.
1350 kWh motsvarar ca 154W i snitt om det sprids ut under årets alla dagar. Mitt hus behöver (utan värmepump) ca 290 W per grad tempskillnad inne och ute.
En minskning med tillförd eleffekt med 154 W (direktel) skulle alltså kunna innebära att inomhustemperaturen sjönk ca 0,5 grader. Detta alltså om jag inte haft värmepump, en tredjedel av detta med värmepump. Rimligen inte märkbart. Eftersom jag bara har en temperaturåterföring (till reglersystemet) för inomhustemperaturen (i hallen på markplan) så skulle naturligtvis en minskning av inomhustemperaturens medelvärde, fördelat olika på de olika rummen, på markplan och i källaren, vara möjlig.
Jag skrev ”men det syns inte med den noggrannhet jag kan mäta” väl medveten om att siffervärdet 1350 kWh inte stämmer exakt, men beloppet ger en fingervisning om storleksordningen (det handlar t.ex inte om 1 kWh i skillnad utan mer än det).
Eftersom jag ersätter uppvärmning (energi) genom ”direktel” från belysning med uppvärmning (energi) från en bergvärmepump med en COP (coefficient of performance) på uppskattningsvis ca 3 så vore det ologiskt (orimligt) om elanvändningen inte minskade.
Det siffervärde som jag har angett (1350 kWh) är det som mätning och beräkning redovisat, väl medveten om att det inte är ett exakt värde, däremot de värde som mätning och beräkning visar.
Men, att ange att den tillförda elenergin inte minskade med det underlag jag har, kan jag inte anse vara korrekt.
Sedan finns naturligtvis fler synpunkter på felkällor, men det blir fortfarande en minskning av elbehovet.
Fast det beror på att verkningsgraden är högre när den går på dellast på grund av att förångare och kondensor är överdimensionerade. Inte just på att den går kontinuerligt.Cancerman_777 skrev:
Varför det?J Jan Young skrev:
Fast elpris är att tro att man slår marknaden, el-index. Dvs att du har större kunskap än de analytiker som jobbar med att sätta terminer etc för fast-pris. Precis som att satsa på enskilda aktier vs global fonder eller rörlig ränta vs fast ränta. Det handlar för gemen man snarare om att betala för att slippa en risk.
Många bergvärmepumpar har inbyggd tidsstyrning, jag har själv en Nibe 1235, finns tidsstyrd förskjutning av värmekurva på den. Jag minskar kurvan med 10 grader under de dyraste timmarna under vintern. Nu under våren utökas tiden för sänkning innan sommarläge aktiveras när det är varmare ute. Minskar från ca 18500 ned till ca 16000 kWh/år med denna enkla åtgärd.J Jan Young skrev:Man behöver se helheten och räkna på detta först.
Det är mkt olika beroende på hus, klimatzon, olika vanor samt familjestruktur, m.m.
Du har låg ganska låg förbrukning. Många har nära 20000 kWh i förbrukning även med värmepump.
Lite bör du spara med tidsstyrning. Antagligen är det lönsamt, men längre återbetalningstid.
Jag har inte kunnat räkna hem led i utomhusbelysning. Bytte tillbaka till lågenergi i höstas.J Jan Young skrev:
Led lamporna har för kort livslängd, håller max två år och besparingen blir för låg jämfört med lågenergilampor som håller 10-20 år. ( Har aldrig behövt byta en lågenergilampa i utebelysningen för att den gått sönder).
Jag har en 16 Kw frekvensstyrd värmepump med 300 liters varmvattentank.
Har också maximalt med solceller till 25a säkring.
Har i två års tid blockerat varmvattenproduktionen den tid solen inte förväntas skina.
På vintern görs vv kanske 11-14, nu när solen skiner mer så står den på 10-18.
Är det gråväder eller snötäckta paneler så kommer pumpen ändå göra vv samma tid, fast av köpt ström.
Hyr ut en flygel och vv i stora huset går även till en mindre vv-beredare i flygeln, så hyresgästen behöver aldrig stå utan vv hur jag än trixar.
Själv har jag stått utan vv till dusch en gång på två år pga hyresgästens duschning
Bor man helt själv så kanske vattnet i en värmepump med inbyggd beredare räcker till en dusch?
Har även en verkstad med omklädningsrum, den vv-beredaren har en vanlig klocktimer i vägguttaget, något förskjutet mot tiden för värmepumpen, 13-16 kanske den står på.
Detta enkla trick tror jag kan spara rätt mycket för solcellsägare.
Även kunder med timdebitering borde kunna tjäna på att blockera bort vv-produktion de dyraste morgontimmarna........helst kanske göra mest vv på natten.
Väntas stor vv-förbrukning (och man inte vill framstå som snål) så är det ju lätt gjort att bara knappa bort schemaläggningen.
Har också maximalt med solceller till 25a säkring.
Har i två års tid blockerat varmvattenproduktionen den tid solen inte förväntas skina.
På vintern görs vv kanske 11-14, nu när solen skiner mer så står den på 10-18.
Är det gråväder eller snötäckta paneler så kommer pumpen ändå göra vv samma tid, fast av köpt ström.
Hyr ut en flygel och vv i stora huset går även till en mindre vv-beredare i flygeln, så hyresgästen behöver aldrig stå utan vv hur jag än trixar.
Själv har jag stått utan vv till dusch en gång på två år pga hyresgästens duschning
Bor man helt själv så kanske vattnet i en värmepump med inbyggd beredare räcker till en dusch?
Har även en verkstad med omklädningsrum, den vv-beredaren har en vanlig klocktimer i vägguttaget, något förskjutet mot tiden för värmepumpen, 13-16 kanske den står på.
Detta enkla trick tror jag kan spara rätt mycket för solcellsägare.
Även kunder med timdebitering borde kunna tjäna på att blockera bort vv-produktion de dyraste morgontimmarna........helst kanske göra mest vv på natten.
Väntas stor vv-förbrukning (och man inte vill framstå som snål) så är det ju lätt gjort att bara knappa bort schemaläggningen.
Redigerat:
Självbyggare
· 241 inlägg
Nä, nu gick det nog lite för snabbt. De värmer inte lika mycket, men de värmer. En TV avger ljus och värme. En mobilladdare omvandlar elektrisk energi (rörelseenergi) till kemisk energi i batteriet. Däremot avger de också värme, som i det enskilda systemet brukar betraktas som förluster. Betraktar man helheten i systemet fastighet så bidrar det till uppvärmning. Ibland önskad sådan och ibland oönskad sådan och måste som du säger tas med i beräkningen. Dock är det inte så att 1000 W apparatförbrukning är att likställa med 1000 W elenentförbrukning.J Jan Young skrev:Alla apparater i ett hus, dator, mobilladdare, belysning. TV, osv. värmer precis lika mycket som ett el-element om de är på samma effekt, watt tillsammans. Tex 1000 watt för allt du har igång värmer huset 1000 watt, eller exakt lika mkt värme som ett 1000 watt el-element.
I kontorsbyggnader har man med detta i beräkningarna.
Självbyggare
· 241 inlägg
Nja, ljus strålar även ut ur huset via fönster.useless skrev:
useless skrev: