Björkisvägen Björkisvägen skrev:
"God form, färg och materialval" är något som uttryckligen behöver exemlifieras, t.ex. "svart är olämpligt p.g.a. xxx" eller "träfasad är det enda som passar i området" eller något annat som kan motbevisas eller åtföljas.
Att ha åsikter om en Attefallares form blir nonsens då alla är ritade efter maximalt nyttjande av volym och yta.
”Be handläggaren peka på var i PBL det står att de ska bedöma "gestaltning" vid bygganmälan för Attefallshus”

Nonsens eller inte, du ställde frågan enligt ovan och den svarade jag på.
 
  • Gilla
Anna_H och 3 till
  • Laddar…
Björkisvägen Björkisvägen skrev:
Be handläggaren peka på var i PBL det står att de ska bedöma "gestaltning" vid bygganmälan för Attefallshus. De ska bedöma om reglerna efterföljs, bygghöjd, byggyta och vid komplementsbostadshus även tillgänglighet, dagsljusinsläpp etc.
"Gestaltning" är något som bedöms för bygglovspliktig åtgärd, inte bygglovsbefriad.
Även om jag är part i målet och drabbad, så ser jag hellre att dom är LITE överdrivet petiga än tvärtom. Jag ser om han svarar på mina tillägg och sedan tar jag kontakt
 
  • Gilla
Hobbysnickarsnackarn och 2 till
  • Laddar…
Promiscuos Monkey Lars Roth skrev:
Även om jag är part i målet och drabbad, så ser jag hellre att dom är LITE överdrivet petiga än tvärtom. Jag ser om han svarar på mina tillägg och sedan tar jag kontakt
"Vad behöver jag ändra i form, färg och utseende för att få anmälan godkänd?"
Konkretisering är viktigt, men räkna med att du kan få en handläggare som blankt struntar i hur närliggande attefallare ser ut.
 
M MetteKson skrev:
Hänvisning till gällande paragrafer i PBL har handläggaren gjort i brevet som TS publicerade i inlägg #1.

Klipp från det brevet;

” Åtgärden måste uppfylla kraven i kap 2 plan- och bygglagen när det gäller anpassningen tillstadsbilden samt kraven på god form-, färg- och materialverkan enligt kap 8:1§.

Så här förtydligar Boverket paragraf 8:1;

[bild]
Här finns mer info som rör krav på bygglovsbefriade åtgärder;

[länk]
M MetteKson skrev:
Hänvisning till gällande paragrafer i PBL har handläggaren gjort i brevet som TS publicerade i inlägg #1.

Klipp från det brevet;

” Åtgärden måste uppfylla kraven i kap 2 plan- och bygglagen när det gäller anpassningen tillstadsbilden samt kraven på god form-, färg- och materialverkan enligt kap 8:1§.

Så här förtydligar Boverket paragraf 8:1;

[bild]
Här finns mer info som rör krav på bygglovsbefriade åtgärder;

[länk]
Beror på vilken åtgärd som utförs, precis som det står.
 
M Millanmagia skrev:
Beror på vilken åtgärd som utförs, precis som det står.
Vad menar du?
 
O
Björkisvägen Björkisvägen skrev:
"God form, färg och materialval" är något som uttryckligen behöver exemlifieras, t.ex. "svart är olämpligt p.g.a. xxx" eller "träfasad är det enda som passar i området" eller något annat som kan motbevisas eller åtföljas.
Jag ser det som samma problemetik som jag beskrivit tidigare som svar på frågan: "Varför sa det inte det direkt?" angående det 15cm för höga planket. Dvs: Genom att utelämna motiveringen och gömma sig bakom auktoritet och myndighetsspråk skapar de en situation där många medborgare helt enkelt ger upp. De orkar inte, vågar inte eller vet helt enkelt inte hur de skall komma vidare. Då vinner tjänstemännen automatiskt utan att någonsin behöva förklara vad de anser är "god form, färg och mateialval". Därför försöker de så långt som möjlig undvik att ge konkreta motiveringar och förklaringa, för utan dem finns det inget att ifrågasätta och inget som de behöver stå för.

Att tjänstemännen ofta agerar på detta sätt är tyvärr väldigt vanligt. Här är ett bra exempel som gick hela vägen till MÖD (2015:30) innan någon satte ned foten:

"Nämnden har anfört flera omständigheter som den anser utgör hinder mot fastighetsregleringen. De anförda omständigheterna är genomgående av allmän karaktär. Nämnden har bl.a. anfört att fastighetsregleringen skulle kunna medföra olämplig bebyggelse, t.ex. i form av ett s.k. Attefallshus. Fastighetsregleringen innebär att en bostadsfastighet tillförs ett område som av vad som framgår av handlingarna i målet sedan tidigare har använts som en del av befintlig tomtplats. Fastigheten kommer även efter fastighetsregleringen att utgöra en bostadsfastighet. Nämnden har inte anfört någon omständighet till stöd för varför t.ex. ett Attefallshus skulle utgöra en olämplig bebyggelse i detta fall. Det är enligt Mark- och miljööverdomstolens mening svårt att se vilken typ av olämplig bebyggelse fastighetsregleringen skulle kunna medföra, eller varför ett Attefallshus skulle utgöra olämplig bebyggelse i detta fall.

Nämnden har vidare anfört att fastighetsregleringen medför att Y tillförs ett markområde vars lämplighet för bebyggelse inte har utretts eller prövats. Nämnden har dock inte ens påstått att det aktuella området skulle vara olämpligt för bebyggelse.

Det enda som framgår av handlingarna är att markområdet som Lantmäteriet konstaterat i sitt beslut utgör en naturlig del av tomtplatsen. Det har inte framkommit några omständigheter i målet som talar för att markområdet skulle vara olämpligt för bebyggelse med hänsyn till den typ av bebyggelse som skulle kunna komma att bli aktuell.

Nämnden har även anfört att en spretig fastighetsstruktur motverkar en eventuell framtida planläggning av området och försvårar en ändamålsenlig användning. Den har dock inte angett på vilket sätt användningen skulle försvåras. Den har inte heller påstått att det finns några planer på en framtida planläggning av området. Av Lantmäteriets beslut framgår att kommunens översiktsplan inte anger att X i berörd del utgör ett kommande bebyggelseområde. Nämnden har således inte heller i denna del anfört någon konkret omständighet som talar mot fastighetsregleringen.

Med dessa planförutsättningar och de övriga omständigheter som är för handen i detta mål har det inte framkommit några konkreta skäl mot att tillåta den sökta fastighetsregleringen. Mark- och miljödomstolens dom ska därför upphävas och Lantmäteriets beslut fastställas."

Sammanfattning:
Kommunen anför en rad svepande åsikter utan saklig underbyggnad (rött).
Domstolen konstaterar att saklig motiveringar saknas (grönt).
Domstolen gör den samlade bedömningen att allt är trams (blått).

Man kan ju fråga sig hur tjänstemannens "nonsens" i det här fallet skulle håla ihop under motsvarande garnskning i MÖD.

Vill man ha en obehaglig och skrämmande insyn i den vämjeliga tankevärld som existerar inom den svenska förvaltningskulturen kan man läsa följande rapport. Det är en utredning för hur den lilla kultureliten skall kunna få än större inflytande över estetik och "god färg, form och materialval" med stöd av PBL:
https://www.nacka.se/4a58c0/content...arkitektur-inom-ramen-for-pbl-slutrapport.pdf
 
Redigerat:
  • Gilla
  • Ledsen
cpalm och 4 till
  • Laddar…
O Steamboy skrev:
Jag ser det som samma problemetik som jag beskrivit tidigare som svar på frågan: "Varför sa det inte det direkt?" angående det 15cm för höga planket. Dvs: Genom att utelämna motiveringen och gömma sig bakom auktoritet och myndighetsspråk skapar de en situation där många medborgare helt enkelt ger upp. De orkar inte, vågar inte eller vet helt enkelt inte hur de skall komma vidare. Då vinner tjänstemännen automatiskt utan att någonsin behöva förklara vad de anser är "god form, färg och mateialval". Därför försöker de så långt som möjlig undvik att ge konkreta motiveringar och förklaringa, för utan dem finns det inget att ifrågasätta och inget som de behöver stå för.

Att tjänstemännen ofta agerar på detta sätt är tyvärr väldigt vanligt. Här är ett bra exempel som gick hela vägen till MÖD (2015:30) innan någon satte ned foten:

"Nämnden har anfört flera omständigheter som den anser utgör hinder mot fastighetsregleringen. De anförda omständigheterna är genomgående av allmän karaktär. Nämnden har bl.a. anfört att fastighetsregleringen skulle kunna medföra olämplig bebyggelse, t.ex. i form av ett s.k. Attefallshus. Fastighetsregleringen innebär att en bostadsfastighet tillförs ett område som av vad som framgår av handlingarna i målet sedan tidigare har använts som en del av befintlig tomtplats. Fastigheten kommer även efter fastighetsregleringen att utgöra en bostadsfastighet. Nämnden har inte anfört någon omständighet till stöd för varför t.ex. ett Attefallshus skulle utgöra en olämplig bebyggelse i detta fall. Det är enligt Mark- och miljööverdomstolens mening svårt att se vilken typ av olämplig bebyggelse fastighetsregleringen skulle kunna medföra, eller varför ett Attefallshus skulle utgöra olämplig bebyggelse i detta fall.

Nämnden har vidare anfört att fastighetsregleringen medför att Y tillförs ett markområde vars lämplighet för bebyggelse inte har utretts eller prövats. Nämnden har dock inte ens påstått att det aktuella området skulle vara olämpligt för bebyggelse.

Det enda som framgår av handlingarna är att markområdet som Lantmäteriet konstaterat i sitt beslut utgör en naturlig del av tomtplatsen. Det har inte framkommit några omständigheter i målet som talar för att markområdet skulle vara olämpligt för bebyggelse med hänsyn till den typ av bebyggelse som skulle kunna komma att bli aktuell.

Nämnden har även anfört att en spretig fastighetsstruktur motverkar en eventuell framtida planläggning av området och försvårar en ändamålsenlig användning. Den har dock inte angett på vilket sätt användningen skulle försvåras. Den har inte heller påstått att det finns några planer på en framtida planläggning av området. Av Lantmäteriets beslut framgår att kommunens översiktsplan inte anger att X i berörd del utgör ett kommande bebyggelseområde. Nämnden har således inte heller i denna del anfört någon konkret omständighet som talar mot fastighetsregleringen.

Med dessa planförutsättningar och de övriga omständigheter som är för handen i detta mål har det inte framkommit några konkreta skäl mot att tillåta den sökta fastighetsregleringen. Mark- och miljödomstolens dom ska därför upphävas och Lantmäteriets beslut fastställas."

Sammanfattning:
Kommunen anför en rad svepande åsikter utan saklig underbyggnad (rött).
Domstolen konstaterar att saklig motiveringar saknas (grönt).
Domstolen gör den samlade bedömningen att allt är trams (blått).

Man kan ju fråga sig hur tjänstemannens "nonsens" i det här fallet skulle håla ihop under motsvarande garnskning i MÖD.

Vill man ha en obehaglig och skrämmande insyn i den vämjeliga tankevärld som existerar inom den svenska förvaltningskulturen kan man läsa följande rapport. Det är en utredning för hur den lilla kultureliten skall kunna få än större inflytande över estetik och "god färg, form och materialval" med stöd av PBL:
[länk]
Tack för tips om skriften från Nacka /Gävle kommun! I övrigt är vi inte av samma åsikt när det gäller frågor kring gestaltning, så där ger jag mig inte in i någon diskussion. :)

Ska jag sen vara lite petimetrig så står det i PBL ”God färg, form och materialverkan” inte materialval som flera i tråden skrivit.
 
  • Gilla
Hobbysnickarsnackarn och 1 till
  • Laddar…
Angående inspirationsbilderna som postats, se till köpa träglspartier, möjligen alubeklädda. Om du köper ”underhållsfria” (dvs ej reparerbara) i plast så kommer de inte se ut som på bilden utan bara se billiga ut, särskilt med plastspröjs på.

Har inte läst hela trådenmen tror det skulle vara snyggt göra fönstren större, dessutom trevligare interiört. Nu har du väldigt mycket fasad och väldigt lite fönster, det förstärker det lite burkiga intrycket.
 
Björkisvägen Björkisvägen skrev:
"Vad behöver jag ändra i form, färg och utseende för att få anmälan godkänd?"
Konkretisering är viktigt, men räkna med att du kan få en handläggare som blankt struntar i hur närliggande attefallare ser ut.
Bra idé att be om tydligare svar. Det svåra är att de kan ju inte svara på den frågan utan att se ett annat förslag - stadsbyggnadskontoret ska ju inte göra gestaltningsjobbet åt den sökande (det har de inte budget eller lön för) utan bara bedöma om det inlämnade följer gällande lagstiftning. Det skulle inte behövas många timmars hjälp av en arkitekt för att få till en fasadskiss som fungerar, däremot kommer det troligtvis bespara dig mycket tid!
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
H Hobbysnickarsnackarn skrev:
Bra idé att be om tydligare svar. Det svåra är att de kan ju inte svara på den frågan utan att se ett annat förslag - stadsbyggnadskontoret ska ju inte göra gestaltningsjobbet åt den sökande (det har de inte budget eller lön för) utan bara bedöma om det inlämnade följer gällande lagstiftning. Det skulle inte behövas många timmars hjälp av en arkitekt för att få till en fasadskiss som fungerar, däremot kommer det troligtvis bespara dig mycket tid!
H Hobbysnickarsnackarn skrev:
Bra idé att be om tydligare svar. Det svåra är att de kan ju inte svara på den frågan utan att se ett annat förslag - stadsbyggnadskontoret ska ju inte göra gestaltningsjobbet åt den sökande (det har de inte budget eller lön för) utan bara bedöma om det inlämnade följer gällande lagstiftning. Det skulle inte behövas många timmars hjälp av en arkitekt för att få till en fasadskiss som fungerar, däremot kommer det troligtvis bespara dig mycket tid!
Jag skulle lämna in samma handlingar igen och hänvida till ovan nämnda rättsfall där högre instans ogillar brist på konkreta specifika motiv till avslag.
 
  • Gilla
pmd
  • Laddar…
P
M MetteKson skrev:
Ska jag sen vara lite petimetrig så står det i PBL ”God färg, form och materialverkan” inte materialval som flera i tråden skrivit.
Vad betyder materialverkan?
 
P pmd skrev:
Vad betyder materialverkan?
Så här skriver ett företag :
"Med materialverkan menas egenskaper hos ett material som avgör hur vi uppfattar det. Till exempel hur vi upplever materialet när vi ser eller tar på det".
Typ att en plåtfasad inte passar med träfasader i ett villakvarter
 
  • Gilla
MetteKson och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
P pmd skrev:
Vad betyder materialverkan?
Verkan av valet av ett visst material...

.
 
Claes Sörmland
H Hobbysnickarsnackarn skrev:
Bra idé att be om tydligare svar. Det svåra är att de kan ju inte svara på den frågan utan att se ett annat förslag - stadsbyggnadskontoret ska ju inte göra gestaltningsjobbet åt den sökande (det har de inte budget eller lön för) utan bara bedöma om det inlämnade följer gällande lagstiftning. Det skulle inte behövas många timmars hjälp av en arkitekt för att få till en fasadskiss som fungerar, däremot kommer det troligtvis bespara dig mycket tid!
En bättre fråga är vilken specifik del av det inlämnade förslaget som handläggarna bedömer inte följer PBL och på vilket sätt. Förvaltningslagen ställer höga krav på att hjälpa den sökande här. Och generellt krävs som ni såg i rättsfallet konkretion i handläggningen, svepande bedömningar är bekvämt för en bygglovsavdelning men följer inte lagens krav.

I tjänstemannarollen finns det naturligtvis ett incitament att aldrig sätta konkretion på pränt. P g a möjligheten att överklaga, anmäla och offentlighetsprincipen har vi utvecklat en förvaltningskultur där väldigt mycket sköts via personliga möten (numera Teams) och telefonsamtal (dock döende numera). Det här är anledningen till att handläggare alltid vill ha möten eller ingen kontakt alls.

Vad man inte har förstått i förvaltningen hos alla kommuner är att nästan all intern email (som inte är av privat natur) är offentlig handling. Men allmogen har lyckligtvis inte förstått att de kan begära ut alla email som en viss tjänsteman har skrivit eller tagit emot som gäller ett visst ärende eller inom ett visst datumintervall.
 
  • Gilla
  • Älska
pmd och 3 till
  • Laddar…
H Hobbysnickarsnackarn skrev:
Angående inspirationsbilderna som postats, se till köpa träglspartier, möjligen alubeklädda. Om du köper ”underhållsfria” (dvs ej reparerbara) i plast så kommer de inte se ut som på bilden utan bara se billiga ut, särskilt med plastspröjs på.

Har inte läst hela trådenmen tror det skulle vara snyggt göra fönstren större, dessutom trevligare interiört. Nu har du väldigt mycket fasad och väldigt lite fönster, det förstärker det lite burkiga intrycket.
Det går inte att göra fönstren större
ett sitter på sovloft och ett på toa
däremot kan de ju få ett ramverk som gör att de uppfattas större.
 
  • Gilla
pmd
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.