"Utvecklare" ?? Det är väl inget speciellt yrke - eller?? (Till skillnad från outvecklad då..?)AndersMalmgren skrev:
Jag är utvecklare. Vi utvecklare skriver hellre ett verktyg för att lösa en grej än att upprepa oss. Det räcker med att man måste upprepa sig bara ett par gånger så skriver vi hellre ett verktyg för det
Likadant med våra arbetsuppgifter, det ena problemet är inte sig andra likt. Därför jag älskar det. Tror mitt jobb är en av de jobb med minst repetition faktiskt.
I de flesta yrken utvecklas väl något. Produkter, processer, mjukvara mm.
Allt utvecklas. Inget företag som vill vara kvar har väl någon arbetsuppgift som man inte utvecklar?
Inte många yrken där man inte strävar efter utveckling av det som utförs - då står man still.
Jag har själv jobbat med "utveckling" av olika produkter som var vitt skilda dvs ingen sk "repetition"
Det är väl inget märkvärdigt att förhäva sig över - det är väl helt normalt ?
Vad baserar du det på?
Allvetare
· Östergötland
· 3 985 inlägg
Först måste jag säga; vilken kul tråd som tagit spinn åt alla möjligt håll !
Diskussionen om både välfärd och skatter är intressant och det är kul att se alla olika infallsvinklar.
Jag har funderat en del på det här med skatt och tänker att det borde finnas en gräns när ökad skatt inte ger några kronor tillbaka längre. Dels på grund av att företag och personer flyttar på sig men också för att ambitionen hos en del faktiskt minskar när den ger mindre och mindre tillbaka.
Lön är ju en del av "moroten" för människor som vill utvecklas och göra karriär. När den mer och mer äts upp av skatt så blir det upp till företagen att kontra med annat . Detta är ju inte alltid är så lätt.
Jag själv kan känna att efter man kommit upp så man betalar statlig skatt (marginalskatt på 52% eller vad det blir) så behöver löneökningen ibland bli orimligt stor för att vara en en morot då drygt hälften av den försvinner. Jag kan tänka mig att för vissa så dämpas ambitionen/innovationen rätt kraftigt av detta.
Personligen så har jag tur och har en bra och ibland rätt påhittig chef som löser morötterna på andra sätt; kul uppdrag, flexibla arbetstider, bra studieresor och en del andra förmåner ( som förvisso också beskattas men på andra sätt vilket ger totalt mindre skatt).
Vad tänker ni om detta? När skulle ni "tappa sugen"? Är det när hälften av pengarna försvinner? 75%? Eller kanske lägre?
Diskussionen om både välfärd och skatter är intressant och det är kul att se alla olika infallsvinklar.
Jag har funderat en del på det här med skatt och tänker att det borde finnas en gräns när ökad skatt inte ger några kronor tillbaka längre. Dels på grund av att företag och personer flyttar på sig men också för att ambitionen hos en del faktiskt minskar när den ger mindre och mindre tillbaka.
Lön är ju en del av "moroten" för människor som vill utvecklas och göra karriär. När den mer och mer äts upp av skatt så blir det upp till företagen att kontra med annat . Detta är ju inte alltid är så lätt.
Jag själv kan känna att efter man kommit upp så man betalar statlig skatt (marginalskatt på 52% eller vad det blir) så behöver löneökningen ibland bli orimligt stor för att vara en en morot då drygt hälften av den försvinner. Jag kan tänka mig att för vissa så dämpas ambitionen/innovationen rätt kraftigt av detta.
Personligen så har jag tur och har en bra och ibland rätt påhittig chef som löser morötterna på andra sätt; kul uppdrag, flexibla arbetstider, bra studieresor och en del andra förmåner ( som förvisso också beskattas men på andra sätt vilket ger totalt mindre skatt).
Vad tänker ni om detta? När skulle ni "tappa sugen"? Är det när hälften av pengarna försvinner? 75%? Eller kanske lägre?
Jag kan hålla med att Sossarna inte håller sin bas(Arbetarna) om ryggen så bra som de gjort förr i tiden, Men att de skulle vara de rikastes förkämpar är väl ändå att ta i?
Allvetare
· Västra götaland
· 8 951 inlägg
Att fossila drivmedel är för billiga behöver man inget räkneexempel för att förstå, det räcker med att titta sig omkring.. Vi överutnyttjar transporter helt enkelt.H Harald Blåtumme skrev:
Ta en resa du gör ofta, fundera på vid vilket drivmedelspris som du väljer cykeln istället, så vet du ungefär vad priset borde ligga på...
"Vi" överutnyttjar ingenting, tala för dig själv. Jag använder bilen enbart när det inte finns alternativ, vilket det sällan finns i glesbygd med långa avstånd och särskilt vintertid.
Skattevännerna är fullt medvetna om detta. Det är därför man i första hand vill ha fasta skattebaser.S Styrman_jansson skrev:
Tex fastighetsskatt eller på bilar, el och drivmedel.
Då kommer ingen undan.
De senaste 10 åren har miljörörelsen hittat fina synergier och blivt helt vänster.
Lyssna bara på Greta; "Endless growth!" "It must come to an end!"
Renoverare
· Stockholm
· 18 228 inlägg
Höga skatter på arbete, relativt låga skatter på kapitalinkomster.T Tommynorskens skrev:
Renoverare
· Stockholm
· 18 228 inlägg
Jag tar cykeln varje dag, bästa transportsättet
Allvetare
· Östergötland
· 3 985 inlägg
Jovisst, och jag kan väl tycka att tanken att lägga skatten på konsumtion istället för på kapital/lön har sina poänger även om jag inte själv förespråkar det. De som t.ex. sliter mycket på våra vägar får också betala mer i skatt för att underhålla dem. Modellen med fasta skatter på fordon baserat bara för att "äga" fordonet tycker jag personligen är sjukt. Varför ska jag skatta tiotusentalskronor för en Ford Mustang V8 när jag bara kör kanske 200 mil om året? Bättre då att skatta för milen jag köra. Sedan anser jag att pengarna från skatterna behöver öronmärkas mer så det blir tydligt om de motsvarar kostnaderna för underhåll och utbyggnad eller inte.K karlmb skrev:
Jag hade en ganska livlig diskussion kring detta med en kompis som har en ganska "kraftig dragning" åt vänster om man säger så. Det vi fastnad mest i var hur man praktiskt skulle få en konsumptionsbaserad skattemodell progressiv. Först kommer lokalvårdaren och köper en liter mjölk för 10kr, sedan kommer bankdirektören och så ska köpa samma men får betala 50kr. Det hela blir lite lustigt.
Allvetare
· Västra götaland
· 8 951 inlägg
Självklart ryms jag också i "vi". Och jag bor absolut inte i glesbygd, och har möjlighet att åka kollektivt, så på det sättet är jag säkert en större "bov" än dig.. Men frågan var hur mycket utsläppen borde kosta, och jag kan inte se ett enklare sätt att förklara detta, än genom en sån tankelek...MultiMan skrev:
Jag kan ju ta mitt exempel ut ur huvudet, så får vi se...
Jag har ungefär 1,5 mil till jobbet, och åker en hyfsat snål dieselbil. Den drar i snitt 0,52, men kanske lite mer vid korta resor, vi kan räkna med 0,7 liter per mil. Det betyder att en resa fram och tillbaka kostar ungefär 40 kr i drivmedel i dagsläget... Mitt förstahandsval kanske inte är cykeln, utan bussen, vilken kostar 31 kr per enkel resa, dvs 62 kr. Det blir ett drivmedelspris på ungefär 20,5 kr per liter. Men bussen går inte utanför min dörr, och resan tar ungefär 50 minuter, istället för 15 som med bilen. (faktum är att jag har cyklat till jobbet, och det går snabbare än bussen). Så om vi räknar in en kort promenad på 5 minuter och längre restid tar bussen nästan 1,5 timme längre än bilen. Ger man sig själv en undersköterskellön så får man väl 130 spänn i timmen, alltså 195 spänn till i alternativkostnad. 257 kr totalt per resa blir 122 kr per liter diesel. Alltså borde dieseln kosta på 122 kr litern för att jag ska se bussen som ett billigare alternativ...
Eftersom cykeln är "gratis" (förutsatt att man har en som fungerar alltså) är den lite svårare att räkna på, men tänk dig att du är på väg till jobbet och precis när du sätter handen på dörrhandtaget på bilen så kommer en nisse och säger "jag betalar dig för att du ska ta cykeln istället, säg vad du vill ha så får du det". Tittar jag ut genom fönstret nu är det minus 2 och lätt snöfall, så idag hade jag nog inte valt cykeln för samma pris som bussen (257 spänn) men när det börjar närma sig 1000-lappen hade jag nog övervägt det.. En fin sommarmorgon hade det nog varit betydligt billigare, säg hundralappen för enkelheten skull. Snittet blir ca 500 spänn, och med samma räkneövning som ovan så hamnar vi på ett literpris på 238 kr...
I mitt fall ligger alltså utsläppskostnaden någonstans mellan 100 och 220 spänn per liter...
Jag rekommenderar verkligen denna, om man inte redan sett den, en mycket bra, faktabaserad, genomgång av motivation och hur liten del pengar är av denna. Jag lovar att den är så bra att ni kommer tvinga på era respektive en tittning.S Styrman_jansson skrev:
Renoverare
· Stockholm
· 18 228 inlägg
Speciellt i Sverige där den börjar så lågt och är så hög.K karlmb skrev:
Absolut, så är det. Det insåg även de som styrde.S Styrman_jansson skrev:
Innan stora skattereformen 1990-91 så hade Sverige en bolagsskatt på bortåt 60%
(Jag tror det är något litet fel på denna bilden, Sverige sänkte bolagsskatten först till 40% för att ganska snabbt sänka den till 30%, om jag inte har fått något om bakfoten.
Se diagrammet här mer som trenderna och ungefärliga nivåer över hur det har varit i Europas länder.
Men nackdelarna med med toppnoteringarna av skatteuttag under 80-talet blev nog alltmer uppenbara.
T.ex. blev skatteplanering en av de viktigaste sakerna att hålla på med i bolagen, så därför blev den reella skatten långt ifrån den lagstiftade.
Ett bra resonemang om detta, och försök att uppskatta hur mycket skatt det egentligen kom in tas i denna artikel:
https://ekonomistas.se/2018/03/06/hur-lange-kommer-vi-att-ha-en-bolagsskatt/
Det är även därifrån jag snott diagrammet.
Men som man kan se så har Sverige från att haft ett av världens högsta nivåer på bolagsskatt 1989, nu troligen fått världens lägsta bolagsskatt (med 20,4%) för utvecklade länder med liknande välfärdsnivå. Ingen annanstans i världen behöver bolag skatta så lite för sin vinst.
När Trump sänkte bolagsskatten i USA så blev den faktiskt lite lägre än Sverige då, för att innan varit skyhögt högre. Men nu har Sverige sedan dess sänkt igen, till 20,4% så nu har Sverige igen lägre bolagsskatt än USA.
(Att jag tar upp USA är för att så många brukar framhålla USA, det är lätt att tro att de har så lite skatter, men fakta slår alltid tro)
Även löneskatter sänktes vid den stora skattereformen 1990-91, men här blev det inte alls lika kraftig "vinst" för de beskattade.
Detta har troligen drivit på ekonomiska klyftorna i landet, Vi ser väl en del nackdelar av det nuförtiden.