Det är väl utmärkt att använda trä till bestående konstruktioner, där stål och betong är bättre kan man ju fortfarande välja det så länge vi har kvar cementproduktion.pacman42 skrev:
Att bygga broar och hus av trä är väl ett bra sätt att använda skogen, på köpet binder man en massa kol för lång tid.
Nja skogsindustrin..
skogsägarna tjänar inte mer på att priset på färdigsågat gått upp.. tyvärr.. tvärtom.
Vi förlorar mer nu.
Dieseln är uppe i snart 20 kr per liter..
kostanderna för trailer och maskiner ökar medans priset för virket står still..
Så det som sker nu är att gallringar och avverkningar kommer att minska..
Håller inte med, finns all anledning att prisförhandla som skogsägare nu när det är brist på timmer, färdigsågatvirke och energipriserna/bränsle priserna är höga.Maskintok skrev:
Självklart tjänar man mer om man säljer sågtimmer till högt pris på en bristmarkad än om man slumpar bort sin råvara till massaindustrin eller virkesköparen oavsett vad man får betalt.
prisförhandling är annat det än vad industrin erbjuder från början.F fribygg skrev:
men här är det då ingen brist på timmer..
tvärtom.. de kör bara in kvoter nu..
Och det ligger mycket virke efter vägarna..
Alltså inget lämpligt tillfälle att varken sälja eller hugga virke.Maskintok skrev:
Ska vi ha sågverk måste alla inblandade tillåtas att tjäna pengar, det är inte skogsägarens sak att hålla basindustrin under armarna med ett lågt virkespris.
Nä långt ifrån.. Men många gör detta ändå, tyvärrF fribygg skrev:
Koldioxiden är väl bunden så länge virket inte eldas upp eller ruttnar? (Eller blir pappersmassa).H heimlaga skrev:
Ett par hundra år borde koldioxiden vara bunden. Det är förvisso betydligt kortare tid än fossila bränslen har bundit koldioxid, men helt meningslöst är det väl inte?
Att hjälpa till på kort sikt gör att de omedelbara klimatmålen blir lättare att uppnå.
Du får gärna förklara dig lite bättre..H heimlaga skrev:
Vad är det du menar med ordentligt sågvirke?
vi har såg kubb.. klenkubb, octostolp.
klen timmer, normal timmer, grovt timmer, över grovt timmer..
över grovt timmer kan man knappt använda men duger till emballage..
allt detta inom åldern av 65 år..
När jag räknar årsringar i ändan av en gran rotstock av god kvalitet är det i allmänhet mellan 80 och 120 årsringar. När jag räknar årsringar i ändan av en tall rotstock av god kvalitet är det mellan 100 och 180 årsringar. Detta gäller vid kusten i Österbotten i jämnhöjd med Örnsköldsvik och Umeå i Sverige.Maskintok skrev:
Hur anser du att de stockarna uppstår på 65 år?
Om du får fram övergrovt sågvirke (över 50 cm diameter) på 65 år är det så grovkvistigt och lösväxt att det helt saknar både hållfasthet och hållbarhet mot röta.
Även normalgrovt sågvirke som har vuxit så kort tid är oftast grovkvistigt och lösväxt och duger strängt taget bara till betongformar och andra provisoriska byggnadsverk där man kan kompensera den dåliga hållfastheten genom att överdimensionera.
Även om man får fram kubikmeter trävara så behöver det inte duga att bygga hållbara hus av. Därför säger jag att om träbyggandet skall ha en framtid och bli en del av lösningen på klimatproblemet så måste vi få fram hållbart virke och det innebär att låta det växa långsammare i tätare bestånd där det pressas uppåt och får små kvistar. Furuvirke som skall duga till utomhussnickerier som fönster och dörrar måste få mogna på rot och bilda kärna. Annars blir vi tvungna att övergå till klimatförstörande aluminiumfönster.
För att det här skall vara möjligt måste producentpriserna stiga så att skogsägarna får mer betalt och framför allt mer betalt för kvalitetsvirke.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 815 inlägg
Vad gäller fönster kan man ju dela impregnera poröst virke, dels kan man underhålla det. Sedan är ju aluminium ett material med lång hållbarhet så jag ser inte att just fönster, som kan hålla 50-70 år, skulle förstöra klimatet. Dessutom finns det ju PVC-fönster som ju mest är ett PVC-överdrag på en galvad stålprofil.
Men jag stöder åsikten att vi skall betala mer för kvalitetsvirke.
Men jag stöder åsikten att vi skall betala mer för kvalitetsvirke.
Nu blandar du ihop vissa saker.H heimlaga skrev:
Det är inte självklart att över 100 årig skog innehåller kvalitet..
kvalitet mäts inte i årsringar.
Det utsynas med antal kvistar, rakhet, avsaknad av tjurved och jajemän årsring antal igår men är inte avgörande.
Däremot ska vi vara ärliga, industrin vill inte ha dessa stammar.. Då det tar tid att såga.
Och de flesta sågverk har byggt om för att endast såga klenare dimensioner..
Sedan låter ditt snack mer som någon ut mp än en som verkligen rör sig i skogen som en skogsägare eller arbetare.. För mycket fattas.. fönster virke finns kvar ändå.
Det är vissa speciella sågverk som sågar övergrovt och stam av viss kvalitet.
Detta har inget med övriga skogsbruket att göra.. att vissa industrier inte finner sin råvara.
Även påståendet om att yngre skogar innehåller sämre virke är helt fel.
skog som uppnått lägsta avverkningsbar ålder är fint konstruktionsvirke förutsatt att den som ägt skogen skött den.
Sedan är det ju också så.. att om du inte tycker om att skogsägare lever av sin skog, så köp inte varan..
tänk dig noga för.
Det är sveaskog, alltså staten som driver hårdast i skogen... Varför?
Jo för att staten skall ha intäkter..
inget annat...
De privata skogsägarna driver ett uthålligt skogsbruk och har alltid gjort..
Men vem ska du betala?A Anders_Nilsson skrev:
industrin?
skogsägarna?
Detta blir som ett mejeri och mjölkbönderna.
De får inte mer pengar för att mjölken är av rejält god kvalitet eller för att kossorna har det bättre än grannens..
har du ens pratat med snickare om detta..?H heimlaga skrev:
De flesta anser att det är en mer eller mindre omöjlighet att bygga av tät vuxen tall pga att den innehåller kådved eller tjurved..
Detta påverkar också hållfastheten..
eller det visste du redan?
anledningen till att inte skogsägarna säljer fönstervirke är för att efterfrågan som finns är redan täkt..
gran växer inte som tall gör.
Och kom ihåg.. allt vi gör av olja kan vi göra av virke... Så det är där som pengarna ligger.. Inte i fönstervirke..
Jag anser att vi dels måste få en bättre kvalitetsmedvetenhet bland kunderna så det blir slut på otyget att beställa virke som virke.
Sedan måste vi få skogsbolagen att bry sig om kvaliteten och så måste vi minska mellanhändernas vinster. Någonting är fel när jag som skogsägare erbjuds 70 euro kubikmetern för förstaklassig granstock medan vilken usel lösväxt 2x5 tums planka som helst kostar 5 euro löpmetern det vill säga 800 euro kubikmetern.
Sedan måste vi få skogsbolagen att bry sig om kvaliteten och så måste vi minska mellanhändernas vinster. Någonting är fel när jag som skogsägare erbjuds 70 euro kubikmetern för förstaklassig granstock medan vilken usel lösväxt 2x5 tums planka som helst kostar 5 euro löpmetern det vill säga 800 euro kubikmetern.
Händelsevis är jag delvis snickare och delvis timmerman till yrket. Allt från möbler och fönster till timmerhus till moderna regelstommar till träbåtar. Har en byggnadsingenjörsutbildning i bakfickan även om jag aldrig har arbetat med det. Har läst i stort sett lika mycket hållfasthetslära och träkonstruktion som en civilingenjör i Sverige.Maskintok skrev:
Därmed anser jag att jag vet en del om sånt här.
Att det inte skulle gå att bygga eller snickra av tätvuxen tall är en ren myt. varifrån den kommer vet jag inte men jag misstänker de stora hyvleriernas och snickerifabrikernas marknadsföring. De kan nämligen inte hålla samma produktionshastighet med tätvuxen kådig fur eftersom kådan kladdar igen hyvelmaskinen. Därför hyvlar de helst frodvuxen ytved och man kan ju gissa att de vill marknadsföra sin undermåliga produkt som överlägsen. Fast det är bara min gissning.
I allmänhet är det mellan en halv och en meter i nedre ändan av kärnveden i rotstocken på gamla furor som är tjurig. Finns det mer tjur än en meter i rotändan är det något träd som har varit extremt vindpinat eller som har stått och lutat. Högre upp finns kärnvirke som är både rötbeständigt och extremt formstabilt och behagligt att arbeta med. Enda nackdelen är att man måste stanna hyvelmaskinen ibland och putsa bort kåda med denaturerad sprit på en trasselsudd.
Riktigt gamla furor kan bli kärnbundna det vill säga ytveden börjar skruva sig runt kärnan. De blir helt omöjliga att arbeta med. Det verkar ytterst sällan hända före 200-årsåldern.
Hållfasthetsmässigt är kärnved aningen skörare än ytved och har aningen lägre böjdraghållfasthet än ytved men tryckhållfastheten verkar å andra sidan vara bättre i kärnved än i ytved. De skillnaderna är obetydliga jämfört med hållfasthetsskillnaden mellan grovkvistigt lösvuxet och småkvistigt senvuxet.
Till en viss gräns. Extremt senvuxna tallar kan ha dålig hållfasthet i brist på näring. Då talar vi om årsringar som är så smala att man knappt ser dem ens med mycket god syn. Det finns ytterst få sådana tallar och de få som finns brukar växa på berghällar eller på stora stenar utan tillgång till ordentlig jord att sätta rötterna i.