Först och främst vill jag påstå att alla som är kunniga tycker dessa frågor är svåra, skitsvåra helt enkelt.
Alla som svarar med något enkelt ser jag med största skepsis på. Att bara t.ex. säga "Värms det upp till minst 12°C ska det vara plast annars inte" eller detta, som är ett bra till exempel:
Men en sak kan vi nog enas om, det som funkar och har funkat länge, kommer fortsätta fungera så länge man inte ändrar förutsättningarna.
Så just av den anledningen ska man tänka sig noga för innan man börjar rota i något som funkar för tillfället. Och det tycker jag gäller lika mycket ett hus från 1700-talet som ett -70-talshus.
Att stoppa pågående skador och förfall och fixa sådant som just nu ofungerar är ju bara att sätta igång och göra sitt bästa av. Men det som funkar tycker jag man ska tänka över noga innan man börjar pillra i.
Det är bra att fundera på vilka saker man vill uppnå
Kan vara att spara energi, annat (modernt!?) utseende, ändra användning, förbättra inomhusklimat och ett otal andra anledningar. Men glöm inte att fundera på målen man vill uppnå, börja inte med metoderna. Att spara energi är inte jämställt med att tilläggsisolera.
Sen bör man fundera på vad man förstör på vägen. Här är det mest något diffust "husets själ" som man riskerar att offra. Ja det finns väl annat också, men det är alltsomoftast just det som det kokar ner till.
Och slutligen ska man värdera riskerna, och här kommer det där med att flytta daggpunkter, att installera ett badrum, vilka material man väljer osv.
Glöm inte att förändringar så att ett fungerande hus får problem är vida större än att bara isolera extra. Det är så enkla förändrinar av förutsättningarna som att en ny familj flyttar in, eller att ett fritidshus börjar användas som permanentboende eller andra tider på året, ja eller tvärtom också. Även våra pågående klimatförändringar påverkar här.
Se är de flesta ingrepp risker, riva bort treetex och ta fram timmerväggen kan förändra något negativt, att sätta in en braskaminkassett kan förändra saker, att täta golv eller fönster kan förändra saker.
En del förändringar blir till det bättre, andra till det sämre.
Slutligen måste vi också vara såpass ödmjuka att vi inte alltid vet varför något fungerar. Det finns framförallt äldre hus som byggnadstekniskt och fysikaliskt verkar så tokigt att man inte riktigt fattar varför det ändå fungerar. Ingen vet allt inom detta.
Men var vaksamma för de som verkar utge sig för att sitta på all kunskap och ha patent på alla sanningar,
Alla som svarar med något enkelt ser jag med största skepsis på. Att bara t.ex. säga "Värms det upp till minst 12°C ska det vara plast annars inte" eller detta, som är ett bra till exempel:
Jag får i alla fall känslan av att man inte alls fångat in komplexiteten i denna fråga.B byggarätt skrev:
Men en sak kan vi nog enas om, det som funkar och har funkat länge, kommer fortsätta fungera så länge man inte ändrar förutsättningarna.
Så just av den anledningen ska man tänka sig noga för innan man börjar rota i något som funkar för tillfället. Och det tycker jag gäller lika mycket ett hus från 1700-talet som ett -70-talshus.
Att stoppa pågående skador och förfall och fixa sådant som just nu ofungerar är ju bara att sätta igång och göra sitt bästa av. Men det som funkar tycker jag man ska tänka över noga innan man börjar pillra i.
Det är bra att fundera på vilka saker man vill uppnå
Kan vara att spara energi, annat (modernt!?) utseende, ändra användning, förbättra inomhusklimat och ett otal andra anledningar. Men glöm inte att fundera på målen man vill uppnå, börja inte med metoderna. Att spara energi är inte jämställt med att tilläggsisolera.
Sen bör man fundera på vad man förstör på vägen. Här är det mest något diffust "husets själ" som man riskerar att offra. Ja det finns väl annat också, men det är alltsomoftast just det som det kokar ner till.
Och slutligen ska man värdera riskerna, och här kommer det där med att flytta daggpunkter, att installera ett badrum, vilka material man väljer osv.
Glöm inte att förändringar så att ett fungerande hus får problem är vida större än att bara isolera extra. Det är så enkla förändrinar av förutsättningarna som att en ny familj flyttar in, eller att ett fritidshus börjar användas som permanentboende eller andra tider på året, ja eller tvärtom också. Även våra pågående klimatförändringar påverkar här.
Se är de flesta ingrepp risker, riva bort treetex och ta fram timmerväggen kan förändra något negativt, att sätta in en braskaminkassett kan förändra saker, att täta golv eller fönster kan förändra saker.
En del förändringar blir till det bättre, andra till det sämre.
Slutligen måste vi också vara såpass ödmjuka att vi inte alltid vet varför något fungerar. Det finns framförallt äldre hus som byggnadstekniskt och fysikaliskt verkar så tokigt att man inte riktigt fattar varför det ändå fungerar. Ingen vet allt inom detta.
Men var vaksamma för de som verkar utge sig för att sitta på all kunskap och ha patent på alla sanningar,
Redigerat:
Jag tycker att det generellt alltid läggs för stort fokus på hur fukten ska hanteras i väggar och tak och grund.
Själv är jag av åsikten att mest energi ska man lägga på att fundera på hur man håller ner fukten öht så problem inte uppstår.
Och då kommer man osökt in en hel del på ventilation. Men även hur man kanske ska tänka över badrum och kök (där stora delar av bostadens fuktöverskott bildas).
Har man ett gammalt hus som man vill bevara i sitt äldre skick så är det kanske vettigt att endast sätta in en toalett där, och sen bygga ett bastu/dusch-hus bredvid, så slipper man ta hand om all den fukten i det gamla 1800-talshuset.
Själv är jag av åsikten att mest energi ska man lägga på att fundera på hur man håller ner fukten öht så problem inte uppstår.
Och då kommer man osökt in en hel del på ventilation. Men även hur man kanske ska tänka över badrum och kök (där stora delar av bostadens fuktöverskott bildas).
Har man ett gammalt hus som man vill bevara i sitt äldre skick så är det kanske vettigt att endast sätta in en toalett där, och sen bygga ett bastu/dusch-hus bredvid, så slipper man ta hand om all den fukten i det gamla 1800-talshuset.
Bra skrivet Mikael. För mig är det viktigare med husets själ än metoder, men ofta hänger de samman. Det är också viktigt att förstå att vi som hobbybygger ofta inte kommer lyckas få till alla de förutsättningar som ett nytt industriellt byggande får. Ofta är vi däremot noggrannare än vid nybyggnation.
En gammal Volvo Amazon går att förändra och förbättra så mycket blir som en ny bil. Risken är dock att slutresultatet inte alls blir en charmig bil. Jag tror just på att behålla så mycket som det går. Annars kan man lika gärna bygga nytt. Sen vet jag att i avfolkningsbygd kan det gamla huset vara valt av krasst ekonomiska skäl. Men man kan ändå hitta ett break even för ekonomiskt är det inte alls säkert att tilläggsisolering och fönsterbyten lönar sig.
En gammal Volvo Amazon går att förändra och förbättra så mycket blir som en ny bil. Risken är dock att slutresultatet inte alls blir en charmig bil. Jag tror just på att behålla så mycket som det går. Annars kan man lika gärna bygga nytt. Sen vet jag att i avfolkningsbygd kan det gamla huset vara valt av krasst ekonomiska skäl. Men man kan ändå hitta ett break even för ekonomiskt är det inte alls säkert att tilläggsisolering och fönsterbyten lönar sig.
Det finns absolut en del olika alternativ till tilläggsisolering.
Först och främst brukar en ordentlig översyn av allt som är eller kan vara otätt vara lönsamt.
Se över fönster och fönsterbågar, kolla var det är eller har blivit otätt under årens lopp, det kan vara drevning mellan stockar, golv som torkat isär och allt möjligt.
Extra innerrutor framför fönstren på vinterhalvåret.
En del saker är lätt och billigt att fixa, andra saker lite besvärligare och dyrare, men det mesta av sådana åtgärder brukar bevara husets själ helt intakt och mycket mycket sällan resultera i problem med fukt/mögel/röta osv.
Man kanske också kan ta en högre uppvärmningskostnad, alla kalkyler på vad man sparar med att byta fönster eller tilläggsisolera är som regel glädjekalkyler.
Det går ju också att stå ut med ett par grader kallare (tycker jag själv är tveksamt
, men vissa tycker det är helt OK) och/eller installera värmepump för att göra uppvärmningen billigare på det viset.
Först och främst brukar en ordentlig översyn av allt som är eller kan vara otätt vara lönsamt.
Se över fönster och fönsterbågar, kolla var det är eller har blivit otätt under årens lopp, det kan vara drevning mellan stockar, golv som torkat isär och allt möjligt.
Extra innerrutor framför fönstren på vinterhalvåret.
En del saker är lätt och billigt att fixa, andra saker lite besvärligare och dyrare, men det mesta av sådana åtgärder brukar bevara husets själ helt intakt och mycket mycket sällan resultera i problem med fukt/mögel/röta osv.
Man kanske också kan ta en högre uppvärmningskostnad, alla kalkyler på vad man sparar med att byta fönster eller tilläggsisolera är som regel glädjekalkyler.
Det går ju också att stå ut med ett par grader kallare (tycker jag själv är tveksamt
, men vissa tycker det är helt OK) och/eller installera värmepump för att göra uppvärmningen billigare på det viset.Vi är mitt uppe i stor renovering och jag ska absolu läsa igenom alla era svar! Detta hus har stått topmt i hundra år och bara använts till fester och högtider, sista 50-70 åren har det varit bebott och originaltapeterna som sitter kvar har veckat sig vilket inte gör något för oss.
Vår tanke är att förska bevara så mycket som möjligt men vi måste ha ett bra kök. Vi har 3 barn och vi tillbringar mycket tid i köket, eller har gjort tidigare med spelkvällar och så med barnen. Nu har vi stora salonger att umgås med dem.
Varför vi har tänkt att inte gipsa är för att kalk, vatten och trä kan leda til hussvamp, nu har vi fått veta att det inte är någon risk för det i kök så vi kommer gipsa på plywooden. OSB tog vi inte eftersom den är lite porös och vi vill ha rejält som det var tidigare i detta hus.
Alla väggar inkl innerväggar är drevade med lin. Det ligger t.ex 4 rader med lin mellan timmervägg och dörrkarm. Så huset är nog förhållandevis bra om det stått tomt så länge och ända klarat sig mot kondens på våren osv.
Tack åter igen för era tips, ska läsa vidare sen, nu mer fix innan elektrikern kommer och ska dra elen =)
Vår tanke är att förska bevara så mycket som möjligt men vi måste ha ett bra kök. Vi har 3 barn och vi tillbringar mycket tid i köket, eller har gjort tidigare med spelkvällar och så med barnen. Nu har vi stora salonger att umgås med dem.
Varför vi har tänkt att inte gipsa är för att kalk, vatten och trä kan leda til hussvamp, nu har vi fått veta att det inte är någon risk för det i kök så vi kommer gipsa på plywooden. OSB tog vi inte eftersom den är lite porös och vi vill ha rejält som det var tidigare i detta hus.
Alla väggar inkl innerväggar är drevade med lin. Det ligger t.ex 4 rader med lin mellan timmervägg och dörrkarm. Så huset är nog förhållandevis bra om det stått tomt så länge och ända klarat sig mot kondens på våren osv.
Tack åter igen för era tips, ska läsa vidare sen, nu mer fix innan elektrikern kommer och ska dra elen =)
Nu får vi väl vara försiktiga så inte tråden blir ytterligare en lång debatt och TS översvämmas av inlägg...
”Fuska lagom” hörde jag någon hantverkare säga. Annars blir det för dyrt.
”Fuska rätt” är okay, men ”fuska fel” så det uppstår nya problem som förstör är inte okay! (Mitt uttryck).
[Diffusionstäthet vid restaurering –
En analys av restaureringsprocessen avseende byggnadsfysikalisk projektering och byggnadsvård]
Vet inte om detta ex-jobb utgör någon absolut sanning, men det verkar seriöst och granskat av många.
”Till nackdel har mineralullen att den inte besitter hygroskopiska egenskaper, dvs. att stenullen är dålig på att ta upp och avge fukt (buffra fukt). Detta medför att en stenull som blir blöt dels förlorar sin låga värmekonduktivitet, dels har svårt att torka ut då stenullen är effektiv på att förhindra luftrörelser och inte transporterar fukt effektivt genom diffusion.”
”Som värmeisolering besitter cellulosaisoleringen en i synnerhet positiv egenskap avseende användningen i äldre byggnader, vilket är dess hygroskopiska egenskaper. Denna egenskap medför att cellulosaisoleringen kan buffra fukt, för att sedan ventilera ut denna vid lägre relativ fuktighet (relativ fuktighet presenteras närmare under avsnitt 2.4.2 Fukt). I och med denna egenskap kan konstruktionen fördelaktigt konstrueras diffussionsöppen.”
”Fuska lagom” hörde jag någon hantverkare säga. Annars blir det för dyrt.
”Fuska rätt” är okay, men ”fuska fel” så det uppstår nya problem som förstör är inte okay! (Mitt uttryck).
[Diffusionstäthet vid restaurering –
En analys av restaureringsprocessen avseende byggnadsfysikalisk projektering och byggnadsvård]
Vet inte om detta ex-jobb utgör någon absolut sanning, men det verkar seriöst och granskat av många.
”Till nackdel har mineralullen att den inte besitter hygroskopiska egenskaper, dvs. att stenullen är dålig på att ta upp och avge fukt (buffra fukt). Detta medför att en stenull som blir blöt dels förlorar sin låga värmekonduktivitet, dels har svårt att torka ut då stenullen är effektiv på att förhindra luftrörelser och inte transporterar fukt effektivt genom diffusion.”
”Som värmeisolering besitter cellulosaisoleringen en i synnerhet positiv egenskap avseende användningen i äldre byggnader, vilket är dess hygroskopiska egenskaper. Denna egenskap medför att cellulosaisoleringen kan buffra fukt, för att sedan ventilera ut denna vid lägre relativ fuktighet (relativ fuktighet presenteras närmare under avsnitt 2.4.2 Fukt). I och med denna egenskap kan konstruktionen fördelaktigt konstrueras diffussionsöppen.”
Med vett och sunt förnuft kommer man långt speciellt med gamla hus som får ett nytt användningsområde!jberndes skrev:
Det första som man behöver hantera är att väderskalet är ok....
Därefter kan man börja hantera livsstilsfrågor...
Att välja material som fungerar ihop är bra början
Att hålla miljön torr men fortfarande bra för människor är viktigt
Brandskydd behöver inte betyda gips...det finns allternativ som fungerar bättre med timmervägg som är fuktbalanserande samtidigt isolerande och vindtätt samt torkande... cellulosa med lämpligt saltbehandling
I badrum kan man använda cementfiber i kombination med ventilation för att slippa den svenska badrumskatastrofen...
Det går i princip inte bygga vettiga svenska badrum i timmerhus
Norge har kommit längre där
När det gäller värmeekonomi så finns det lika många galna lösningar som människor i landet...
Värmeekonomi fås med vindtäthet isolering och uttorkning.. dvs timmervägg med lindrev och cellulosa isolering och extra värmepump
Utan tvivel är ingen människa klok.....Mikael_L skrev:
All byggfysik är som alla biologiska system oerhört komplexa och människornas kunskaper är begränsade...
Att isolera en konstruktion är mycket komplicerat då ett hus ska klara så många saker samtidigt
I äldre lösningar finns det byggmetoder och material som passar ihop... vilket blir till katastrof när nyare material kommer till
Därför gäller det att inte blanda metoder
Nu bor vi en bit längre söderut i landet, men vi har noll tilläggsisolering i vårat timmerhus. Det blir lite kallt på vintern om det blåser och isar på, men det vill jag säga beror till 98% på att det är en stor glipa i ytterdörren (som i sig bara är massivt trä) och det drar rakt in i de flesta fönsterkarmar. Det är så att gardinerna fladdrar om det blåser hyfsat ute i rätt (fel?) vindriktning.
Ändå är driftsekonomin sådan att det inte är värt att göra så mycket åt saken annat än att vindtäta när tillfälle ges.
Ändå är driftsekonomin sådan att det inte är värt att göra så mycket åt saken annat än att vindtäta när tillfälle ges.
Vissa hus måste bevaras av antikvariska skäl. Men bara för att huset är gammalt och man vill bevara husets "själ" är det oärligt att påstå att det är farligt att blanda gammalt och nytt och att nya byggnadstekniker ger skador mm. Det bidrar bara till förvirring hos många som bara vill bygga så bra som möjlig.
Var mer ärlig med att det är känslomässiga skäl istället för att skriva sånt som inte är sant för att underbygga din ståndpunkt.
Var mer ärlig med att det är känslomässiga skäl istället för att skriva sånt som inte är sant för att underbygga din ståndpunkt.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 304 inlägg
Det går nästan alltid bra att blanda bara man gör det på rätt sätt, dvs ordentligt. Har man inte koll & kontroll ska man låta bli såklart och ändra förutsättningarna så lite som möjligt.
Håller med om att hålla isär bygnadsvårdandets ideologiska motiv från byggteknik och vad som är möjligt. Det är olika drivkrafter och det är väl helt okej för sin sak.
Håller med om att hålla isär bygnadsvårdandets ideologiska motiv från byggteknik och vad som är möjligt. Det är olika drivkrafter och det är väl helt okej för sin sak.
Bor det inte några möss i t.ex. cellulosa- lin- och hampisolering?nikasp skrev:
Varför inte, det borde väl vara mycket trevligare för de små och deras ungar!
