Jag satt på massa möten på 1970-talet när förra galenskapen pågick för fullt. Enligt de politiskt ansvariga då och deras godtrogna så fanns det inga problem alls att lösa Sveriges elproblem utan kärnkraft ens då. De skulle t ex bara vara att montera dåtidens solfångare på taken och de flesta villor skulle klara sig utan problem. Vindsnurror i trädgården osv. Fantasin är alltid stor bland dessa människor som gärna bestämmer hur andra människors liv ska se ut, ibland av ren iver och andra gånger med en noggrant planlagd agenda.pacman42 skrev:
Vem betalar för laddstolpar idag?
Det kostar inget att vara medveten.
Automatiska system finns redan idag i nästan alla industrier och det mesta är uppkopplat... så förklara var det blir enorma utgifter. nog för att någon behöver säga till systemet vad som ska göra.
@Alexn72, jag föreslår att du sätter dig in i hur komplext detta blir. Jag utvecklar system som är mycket enklare än detta och det kräver enorma resurser. Både i form av manskap likväl som kompetens.
Här tillkommer dessutom mängder med lagstiftning, standardisering mm. Enormt komplext blir det, jag lovar.
Här tillkommer dessutom mängder med lagstiftning, standardisering mm. Enormt komplext blir det, jag lovar.
I södra Sverige så är solen uppe mellan ca 8:30-15:15 under vintern.A Alexn72 skrev:
I mitten av Sverige så är solen uppe mellan ca 09:00-14:30, Haparanda mellan ca 09:30-13:00
Sedan gäller det att solpanelerna snöröjs när snön faller.
Att åka till tex BB är inget som man alltid kan planera x timmar i förväg, det kan bli ganska akut körning, men inte så akut så att man kan få ambulanstransport.
Jag har en kollega som fick åka hem efter knappt halva arbetsdagen för att hämta upp gravida sambon, total körsträcka blev ca 14 mil.
Det finns företag som inte har vissa processer anslutna till internet med anledning av att dom inte vill drabbas av olika typer av virus.A Alexn72 skrev:
I dagsläget är det ”enkelt” att sabotera olika processer som tex vattenverk, avloppsreningsverk.
Normalfödslarna är plusminus två-tre veckor.A Alexn72 skrev:Skrämmande tanke att man inte längre har 9 månader på sig att planera ett barn längre
När vi fick barn så träffade vi ett föräldrapar som hade fått sitt barn ca fyra-fem månader förtidigt. Ja dom hade legat tre månader på ”NEO” i Linköping, därefter x veckor på hemsjukhusets NEO-avdelning.
En granne fick barn fyra månader för tidigt, dom låg tio veckor på ”NEO” i Linköping, därefter x veckor på hemsjukhusets NEO-avdelning.
En på jobbet åkte först in till BB för att efter undersökning bli hemskickade, när dom kom hem så kände kvinnan att det verkligen var dags så att dom åkte in igen, å blev inlagda, barnet kom inom någon timme.
Jag räknade i våras på vad ett batteri till Renault Zoe kostade och hur lång livstid de räknade med att det hade. Då kom jag fram till ett belopp på någonstans runt 2kr (kommer inte ihåg den exakta kostnaden dock, kan ha varit en bit över 2kr till och med).A Alexn72 skrev:
Min VVB värmer när kompressorn går, dvs i princip hela tiden. En kompressor vill man inte stänga av och slå på för ofta nämligen. På sommaren så går däremot elpatronen för att värma vattnet. Den är väl aktiv kanske 2min/h för att hålla temperaturen inom det inställda intervallet. I praktiken så är det inte det som styr elpatronen dock, utan det är värmebehovet som mitt hus har och om kompressorn räcker till för att värma det vattnet. Regleralgoritmerna för den uppvärmningen är inte så lätta att få kontroll över. Om man köper till ett extra kretskort för några tusenlappar till elpannan (FLVP) så får man en effektvakt som skulle kunna styras av en extern enhet. Men det kostar alltså. Eftersom mitt hus värms med kompressor (inklusive VV) större delen av året så finns inte mycket att hämta.A Alexn72 skrev:Att tala ner till någon är väl inte värdigt ett forum
Jag talar inte utifrån en vision utan hur saker jag "kommer" förbi idag fungerar.
När värmer din vvb?
Meningen är inte att tala ned, men du verkar inte riktigt vilja ta till dig att det kostar stora pengar att genomföra de saker du vill införa. En del vet jag inte ens om de kan fungera i större skala då komplexiteten blir väldigt stor.
Med de priser man får för varje kWh om man skall räkna in kostanderna för styrning av funktionerna och problem med trasig styrning mm så kan man nog pumpa upp vatten många gånger i fjällsjöar för en billigare penning. Man behöver inte alltid välja den intressantaste lösningen, det är ofta de enkla lösningarna som är av större intresse.
Men dessa saker handlar fortfarande bara om att utjämna effektuttaget (reglerkraft) inte baskraften som saknas på vintern när solen inte skiner.
Fjärrvärme har flera problem - förluster runt 20% i distributionen är ett av dem (värme läcker ut, men också elen för att pumpa runt vattnet i långa rör är betydande! En del områden med "fjärr" har elpatroner för sommarbruk, så man kan stänga näten. De anläggningar som byggts för kombi-drift, dvs både el och fjärrvärme runt 120 grader C på vattnet måste på sommaren, när efterfrågan på fjärrvärme är låg (och fjärren kan släppas ner till kanske 80 grader) ändå dra ner på eldningen så att pannan utnyttjas dåligt, elproduktionen blir låg och det hela blir olönsamt. Alternativt ha dubbla kondensorer och turbiner/turbinkedjor, vilket också driver kostnaden i taket. Två anläggningar för ett jobb är alltid dyrt!lars_stefan_axelsson skrev:
Om man kondenserar ångan. I hetare cykler så kondenserar man aldrig ångan efter turbinen, utan man tar ner den från (säg) 400-500C innan turbinen till 120C eller så efteråt. Då slipper man bla problemet med vattendroppar som eroderar turbinbladen. (I en kokarprocess, av vilket slag det vara må, så måste man "torka" ångan, just för att bli av med droppar.)
Här hittade jag en kul referens: Redan för ett bra tag sedan så var man uppe på knappt 600C, vid ett tryck på 164 bar. Detta är extremt argt vatten. Det vill man inte skaka hand med...
Men vad gäller fjärrvärme, så är som sagt problemet att man antingen tar ut sitt delta-T för att göra nyttigt arbete i någon turbin, eller så släpper man ut det på fjärrvärmenätet. Ja, det skiljer i temperaturer, men fjärrvärmenätet är för "varmt" generellt sett för att det skall vara en bra match. Så antingen el, eller (fjärr)värme. Man kan inte få båda med bästa effektivitet.
Men med nuvarande dimensionering av kärnkraftens värmecykel, med spillvatten runt 25 grader, kan man fundera på att använda detta som bas för närbelägen värmepumpning - som någon skrev, bättre än 6 grader från berget. Tveksamt dock om volymerna (pumpjobbet) gör det vettigt att köra 25-graders mot golvvärme Som "lokala" enkla lågtemperatursystem med plaströr borde båda gå att räkna på.
Även andra alternativ att använda lågtemp vatten lokalt borde beaktas. Vi kan väl börja med att flytta Skara sommarland till Forsmark och värma badvattnet lokalt? Vi kan bygga växthus och odla våra egna tomater (speciellt bra om vi skall leva på vego!) med värme som håller 25 grader också. Finns vist redan vid Värö bruk, men då på kondensationen från pappersbrukets restånga.
Men vår kärnkraft har mycket mer effekt att vinna i andra änden, speciellt R3 och R4, när nu R2 är ur spel... (De är tryckvattenreaktorer, så ångan är helt värmeväxlad och skild från kretsen i härden)
Naturgasledningen går utanför knuten.
Turbinerna körs idag på våtånga, en teknik som SJ frångick 1906, efter praktiska prov i 1 (ett!) lok...
För att inte få skadligt höga temperaturer på bränsle eller bränsleinneslutning jobbar man alltså med tryck/temperatuer runt 1500 kPa (15 bar) och 200 grader C. Med överhettning, och ytterligare turbiner för hetånga, som sedan får dumpa i nuvarande turbinkedja skulle alltså gaseldning "på toppen" av den ånga som produceras ge bättre verkningsgrad i anläggningen, och en möjlighet att effekthöja utan att påverka den termiska delen. Ringhals får ju dessutom snart 2 "kraftledningar" till elnätet över, Ångprocessen har väldigt stora vinster med stigande temperaturer, där man ofta beklagar att det med sopor som bränsle inte går att komma mycket över 450 grader, när kol/olja/gas klarar över 600....
Alltså - nuvarande reaktor för att göra våtångan först. Sedan en gaseldad panna som överhettar våtångan till torr, het ånga som driver nya högtrycksturbiner. Restångan från dessa stoppas in i nuvarande turbiner som får göra jobbet med lågtrycksdelen och kondensering.
Frågan är: är spelreglerna så stabila att man vågar investera, eller är det bara svälta räv som gäller? Kanske bäst att reservera plats i trädgården för en propantrank - jag har sett det i USA, det ansågs helt normalt och inte alls farligt, som det t.ex. måste vara att ha flera kubikmeder dieselolja i ett bostadshus - tänk om den börjar brinna! För att bygga ut gasnätet här på landsbygden (några få km från Götaplatsen/Göteborg) kan jag ju inte räkna med - infrastruktur kostar, Göteborg energi avvecklar stadigt distributionsnätet för gas - det är ju omodernt.
Synd bara att det vore propan, dvs helt likvärdigt med olja ur "hållbarhetsperspektiv". Naturgasen, som väl mest är metan, kondenserar inte vid anständiga tryck, så vill man lagra den är det CNG i endera "stor boll" med mycket tjocka väggar, eller batterier av gasflaskor, även dessa med mycket stål och behov av stor plats, regelbunden provtryckning etc. Kryo-tank för lagring av förvätskat (LNG) verkar lite långsökt, men skulle nog inte vara tekniskt omöjligt det heller. Man kan fundera hur rejäl isolering som behövs (i högvakum, givetvis) för att ha säg 3 kubikmeter och värma på det löpande avkoket. Enligt ¨några blandade internet-fakta" tycks energiinnehållet per volym hos LNG ligga på 1/6 av olja, så gasbilen måste fylla upp min tank varannan månad. Hoppas den har gasmotor och inte diesel...
Är det något som händer ofta i ditt liv? Så ofta att jag väljer bil utifrån att man ska kunna föda barn i den eller sin vi lämna extremfallen. Bara gör att jag en eller två gånger om året behöver en lastbil så innebär det inte att jag kör lastbil till jobbet.Demmpa skrev: