Det gick inte att känna något chip, och när den dog måste man ju fatta något beslut om vad man ska göra med den. Det fick bli sista vilan, sommar och värme ni vet.
För ett antal år sedan så låg det en påkörd och av allt döma död katt mitt på vägen, på "min" körbana.kashieda skrev:
Jag väjde undan, men insåg direkt efter, just som du skrev, att ägaren vill säkert dels veta vad som hänt och helst slippa se sin katt som ett utplattat roadkill lite senare.
Detta var precis bredvid ett singulärt hus längs vägen.Så jag stannade till och gick tillbaka och tog katten av vägen och lade den vid infarten, vid postlådan (katten var i väldigt "fint skick"
, måste blivit träffad, inte överkörd). Det var ingen hemma när jag knackade på, så jag återkom någon dag senare och berättade så de skulle veta varför katten låg bredvid deras brevlåda.För ett ögonblick blev jag plötsligt rädd att de skulle tro att det var jag som kört på, hade inte tänkt i de banorna tidigare.
Men de verkade dock tacksamma över min omtanke och nämnde också att de visste att katten hela tiden höll på och passerade vägen (90km/h) så de har bara väntat att förr eller senare så skulle det hända.
Maine Coon är kattvärldens vänliga Jättar. Men det finns förstås undantag. Min hona Xena är väldigt revirstark trots hon är kastrat, detta leder till att hon gärna fräser och markerar detta. Ymer däremot, han är som en nallebjörn och väääldigt dumsnäll och låter sig hunsas av Xena
Stefan: När man ser ocicat-kattunge jämte MCO är det först då man inser vilka stora "monster" man har eller när dom tar sats från ett bord och landar på magen när man ligger i soffan och tappar andan en stund.
Stefan: När man ser ocicat-kattunge jämte MCO är det först då man inser vilka stora "monster" man har
eller när dom tar sats från ett bord och landar på magen när man ligger i soffan och tappar andan en stund.
