Ang tilläggsisolering hus med plankstomme, 1919
Hej forum!
Har precis flyttat in i en äldre träkåk anno 1919. Huset har en plankstomme med befintlig träpanel monterad dikt an. Någon form av förhydreringspapp finns också. Insidan utgörs av tunt skivmaterial. Inga ventiler.
Inför kommande fasadrenovering sitter vi och klurar lite på att eventuellt tilläggsisolera utifrån, inte minst för att få ut panelen lite från grunden. Utifrån bland annat besiktningsman och "kunniga" ska vi passa oss för att sabba balansen i huset. Besiktningsmannen skrev i protokollet "max isolering 45mm".
Själva energifrågan bortser vi ifrån - men hur ska vi utföra det? Vi vill gärna inte lyfta ut panelen för långt från stengrunden, men ca 30-45mm motsvarande tillkommande läkt är helt klart ett alternativ. Frågan är helt enkelt om någon typ av tunnare klimatskiva kan monteras i "luftspalten" som skapas av läkten? Är det vansinne att isolera utan spalt?
EDIT: Mindre vertikala spalter blir det mht 22x45 lockläkt
Tack på förhand!
Har precis flyttat in i en äldre träkåk anno 1919. Huset har en plankstomme med befintlig träpanel monterad dikt an. Någon form av förhydreringspapp finns också. Insidan utgörs av tunt skivmaterial. Inga ventiler.
Inför kommande fasadrenovering sitter vi och klurar lite på att eventuellt tilläggsisolera utifrån, inte minst för att få ut panelen lite från grunden. Utifrån bland annat besiktningsman och "kunniga" ska vi passa oss för att sabba balansen i huset. Besiktningsmannen skrev i protokollet "max isolering 45mm".
Själva energifrågan bortser vi ifrån - men hur ska vi utföra det? Vi vill gärna inte lyfta ut panelen för långt från stengrunden, men ca 30-45mm motsvarande tillkommande läkt är helt klart ett alternativ. Frågan är helt enkelt om någon typ av tunnare klimatskiva kan monteras i "luftspalten" som skapas av läkten? Är det vansinne att isolera utan spalt?
EDIT: Mindre vertikala spalter blir det mht 22x45 lockläkt
Tack på förhand!
Redigerat:
En fasadskiva typ västkustskiva eller en lite tjockare asfaboard kan va bra alternativ om du inte vill isolera mer, gör en luftspalt i den nya konstruktionen.
Några risker med att isolera är det inte om ni gör det på utsidan.
Några risker med att isolera är det inte om ni gör det på utsidan.
Vill man isolera och minimera byggmått kan glasskumisolering göra att man får plats med luftspalt
Dessutom så ger en rätt utformad luftspalt andra fördelar som att cirkulation på södervägg minskar värme... och Norrvägen kan ju göras något tjockare etc...
Dessutom så ger en rätt utformad luftspalt andra fördelar som att cirkulation på södervägg minskar värme... och Norrvägen kan ju göras något tjockare etc...
Tack för svar!
En västkustskiva o liknande bygger ju minst 50. Hur är en cortex-skiva 30mm i jmf?
Asfaboard känns ganska tätt i sammanhanget, men så kanske inte är fallet?
Skulle nedanstående vara ett alternativ?
Stående panel med lockläkt / 28 läkt / 12 asfaboard / plankstomme / innerklädsel, typ gips
Dvs det bygger ca 40 jmf idag. Finns det någon fördel med att göra ovanstående?
En västkustskiva o liknande bygger ju minst 50. Hur är en cortex-skiva 30mm i jmf?
Asfaboard känns ganska tätt i sammanhanget, men så kanske inte är fallet?
Skulle nedanstående vara ett alternativ?
Stående panel med lockläkt / 28 läkt / 12 asfaboard / plankstomme / innerklädsel, typ gips
Dvs det bygger ca 40 jmf idag. Finns det någon fördel med att göra ovanstående?
Aluminiumfolien ska sitta med den polerade sidan inåt och fungera som vindskydd och hindra värmeförluster... På en södervägg kan du ha polerade sidan utåt samma sak på vinden.. Isoleringen blir bättre med vindskydd så utanför isoleringen så tejpar du skarvar o kör häftpistol för fästa folien
Ok. Nedanstående variant lurar jag på:
panel / 45mm läkt,regel / 30mm stenullsskiva / plankstomme / innerklädsel
Dvs en tjockare läkt, men inte fullisolerat och därmed viss luftspalt. Totalt bygger ovanstående 45mm
panel / 45mm läkt,regel / 30mm stenullsskiva / plankstomme / innerklädsel
Dvs en tjockare läkt, men inte fullisolerat och därmed viss luftspalt. Totalt bygger ovanstående 45mm
Byggarätts funderingar ser ut att strida mot den fuktfysik jag lärde mig på ingenjörsutbildningen...........
Alternativa naturlagar skall man akta sig för.
Jag skulle satsa på endera av de här två alternativen:
1.
-30mm träfiberbaserad vindskyddsskiva spikad på plankstommen. Till exempel Runkoleijona eller Hunton.
-Spikreglar 100x25 eventuellt med 6mm kryssfanerlappar under för att få luftväxling.
-Fasadbräder
2.
-Uppregling med 50x50 cc60 cm och ekofiber isolerskivor däremellan
-16mm träfiberbaserad vindskyddsskiva till exempel Hunton eller asfaboard eller bitulit eller Tuulileijona eller vad de nu råkar heta.
-Spikreglar 25x100 eventuellt med 6mm kryssfanerlappar under för att få luftväxling.
-Fasadbräder
I gamla hus har man alltid en luftström och en fuktvandring inifrån och ut. Därför skall man bygga med material som låter fukten vandra ända ut i stället för att fånga fukten bakom täta skikt eller i bergull/glasull.
Alternativa naturlagar skall man akta sig för.
Jag skulle satsa på endera av de här två alternativen:
1.
-30mm träfiberbaserad vindskyddsskiva spikad på plankstommen. Till exempel Runkoleijona eller Hunton.
-Spikreglar 100x25 eventuellt med 6mm kryssfanerlappar under för att få luftväxling.
-Fasadbräder
2.
-Uppregling med 50x50 cc60 cm och ekofiber isolerskivor däremellan
-16mm träfiberbaserad vindskyddsskiva till exempel Hunton eller asfaboard eller bitulit eller Tuulileijona eller vad de nu råkar heta.
-Spikreglar 25x100 eventuellt med 6mm kryssfanerlappar under för att få luftväxling.
-Fasadbräder
I gamla hus har man alltid en luftström och en fuktvandring inifrån och ut. Därför skall man bygga med material som låter fukten vandra ända ut i stället för att fånga fukten bakom täta skikt eller i bergull/glasull.
Redigerat:
Har inget att invända mot de spalter som ovanstående lösning ger saknar dock folie...
Byggfysik är tyvärr inte lätt och diskusioner möts ofta av Puu Pää från öster som kan lite för mycket utan att kunna annat än räkna upp kända snickarlösningar.
Fukten vandrar inifrån och ut och kondenserar absorberas där temperaturen fäller ut fukt.
Därför ser tillståndet olika ut för södervägg och norrvägg men Puu Pää bygger likadana väggar runt om så har det alltid varit och så ska det förbli i Puu Pääs värld
Om inte utveckling funnits hade Puu Pää fortfarande bott i jordkula o samlat nötter
Vill vi ha 20+ med mänsklig luftfuktighet inomhus så måste vi konstruera lösningar som klarar detta och inte tro att 1700tals lösningar klarar detta!
I trådens fall handlar det om att på ett enkelt sätt åstadkomma en avluftad energilämplig lösning utan att byggmått blir omöjligt för det estetiska...
Utan att detaljlösa så behövs en luftspalt som kan torka ut isolering sommartid sedan behövs en energibariär utanför som är den polerade alufolie eftersom den föreslagna isoleringstjockleken som ryms är för liten för klara ekonomin vintertid.
Viktigt är också husets färg på södervägg.. Ljus färg ger mindre påfrestning på träskydd
Byggfysik är tyvärr inte lätt och diskusioner möts ofta av Puu Pää från öster som kan lite för mycket utan att kunna annat än räkna upp kända snickarlösningar.
Fukten vandrar inifrån och ut och kondenserar absorberas där temperaturen fäller ut fukt.
Därför ser tillståndet olika ut för södervägg och norrvägg men Puu Pää bygger likadana väggar runt om så har det alltid varit och så ska det förbli i Puu Pääs värld
Om inte utveckling funnits hade Puu Pää fortfarande bott i jordkula o samlat nötter
Vill vi ha 20+ med mänsklig luftfuktighet inomhus så måste vi konstruera lösningar som klarar detta och inte tro att 1700tals lösningar klarar detta!
I trådens fall handlar det om att på ett enkelt sätt åstadkomma en avluftad energilämplig lösning utan att byggmått blir omöjligt för det estetiska...
Utan att detaljlösa så behövs en luftspalt som kan torka ut isolering sommartid sedan behövs en energibariär utanför som är den polerade alufolie eftersom den föreslagna isoleringstjockleken som ryms är för liten för klara ekonomin vintertid.
Viktigt är också husets färg på södervägg.. Ljus färg ger mindre påfrestning på träskydd
Mja.... här i Puupääs lilla värld och överallt annars där det råder nordiskt klimat och folk bor i hus eller jordkojor fungerar det faktiskt så att varm fuktig luft inifrån huset vandrar utåt genom väggarna. En del fukt kondenserar någonstans inne i väggen och resten följer med luften ut. Den kondenserade fukten kan antingen vandra utåt genom hygroskopiska material och småningom avdunsta eller bli kvar inne i konstruktionen.
De här grundprinciperna gäller för alla byggnader ända från Puupääs lilla timrade rökpörte med jordgolv till Herra Kusipääs stora nybyggda palats med elvärme och 9 tum glasull i väggarna och egen simbassäng.
I ett nybyggt modernt hur försöker man stoppa den luftströmmen genom att klä insidan med plast. Som vi alla vet så blir ju plasten full med hål och där det finns ett större hål blir luftströmmen och fuktbelastningen extra kraftig. Det är ett problem i alla nya hus och om man försöker klä insidan av ett gammalt hus blir hålen i plasten ännu fler och större. Med andra ord blir det ännu större punktbelastningar. Eftersom plasten i ett gammalt hus ändå är för otät för att fylla sin funktion kan man lika gärna slopa den helt med de problem plast innebär och endast klä insidan av väggarna med tjärpapper eller någon papp som bromsar den värsta luftströmmen.
Luften strömmar och fukten vandrar utåt hur man än gör så den enda rimliga slutsatsen är att försöka minska deras skadeverkningar.
Rimligtvis måste man göra väggens utsida ännu mer luftgenomsläpplig än dess insida. Så att det inte blir någon tät kall yta som luften möter på sin väg utåt och som fukten kondenserar på. Det innebär träfiberbaserad vindskyddsskiva.
Absolut inget aluminium för till och med Puupää har en gång före lågkonjunkturen haft råd att köpa en öl i aluminiumburk och vet att aluminium är väldigt tätt. Om man skall undvika att aluminium blir en kall tät yta som fukt kondenserar på måste man göra den så full med hål att aluminiumet också förlorar sin värmereflekterande förmåga.
Rimligtvis måste man använda material som kan suga upp droppformig kondensfukt och transportera den till väggens utsida där den kan avdunsta.
Absolut ingen bergull eller glasull för de mineraliska fibrerna saknar förmåga att suga upp fukt. Därför blir fukten hängande som droppar inne i isoleringsmaterialet. Enda sättet att torka bort dylika droppar är genom kraftig inblåsning av varm luft. För att åstadkomma en sådan torkning krävs kraftiga varmluftsfläktar.
Det finns hur mycket folk som helst som håller både värmen och ekonomin i gamla timmerhus utan isolering. I varje by. Jag känner många. De flesta har rinnande vatten indraget och WC och dusch. Det fungerar bevisligen.
Då farfar byggde nytt i början på 50-talet var det 6 tums timmer som gällde. Han högg virket i egen skog och timrade upp stommen så som han hade lärt sig då han började arbeta på byggen någon gång på 20-talet. Insulit (tretex) på insidan och bitulit på utsidan och bräderb direkt på bituliten utan luftspalt. Farfar och farmor var moderna och installerade givetvis WC och dusch och diskbänk med rinnande vatten. Självdragsventilation i skorstenen och tvåglasfönster från farfars brors snickeri. Min farbror bor där än i dag. Huset fungerar väldigt bra men givetvis skulle man kunna minska vedförbrukningen genom att lägga till två tum tilläggsisolering på utsidan den dagen det är dags att byta brädslåning.
De här grundprinciperna gäller för alla byggnader ända från Puupääs lilla timrade rökpörte med jordgolv till Herra Kusipääs stora nybyggda palats med elvärme och 9 tum glasull i väggarna och egen simbassäng.
I ett nybyggt modernt hur försöker man stoppa den luftströmmen genom att klä insidan med plast. Som vi alla vet så blir ju plasten full med hål och där det finns ett större hål blir luftströmmen och fuktbelastningen extra kraftig. Det är ett problem i alla nya hus och om man försöker klä insidan av ett gammalt hus blir hålen i plasten ännu fler och större. Med andra ord blir det ännu större punktbelastningar. Eftersom plasten i ett gammalt hus ändå är för otät för att fylla sin funktion kan man lika gärna slopa den helt med de problem plast innebär och endast klä insidan av väggarna med tjärpapper eller någon papp som bromsar den värsta luftströmmen.
Luften strömmar och fukten vandrar utåt hur man än gör så den enda rimliga slutsatsen är att försöka minska deras skadeverkningar.
Rimligtvis måste man göra väggens utsida ännu mer luftgenomsläpplig än dess insida. Så att det inte blir någon tät kall yta som luften möter på sin väg utåt och som fukten kondenserar på. Det innebär träfiberbaserad vindskyddsskiva.
Absolut inget aluminium för till och med Puupää har en gång före lågkonjunkturen haft råd att köpa en öl i aluminiumburk och vet att aluminium är väldigt tätt. Om man skall undvika att aluminium blir en kall tät yta som fukt kondenserar på måste man göra den så full med hål att aluminiumet också förlorar sin värmereflekterande förmåga.
Rimligtvis måste man använda material som kan suga upp droppformig kondensfukt och transportera den till väggens utsida där den kan avdunsta.
Absolut ingen bergull eller glasull för de mineraliska fibrerna saknar förmåga att suga upp fukt. Därför blir fukten hängande som droppar inne i isoleringsmaterialet. Enda sättet att torka bort dylika droppar är genom kraftig inblåsning av varm luft. För att åstadkomma en sådan torkning krävs kraftiga varmluftsfläktar.
Det finns hur mycket folk som helst som håller både värmen och ekonomin i gamla timmerhus utan isolering. I varje by. Jag känner många. De flesta har rinnande vatten indraget och WC och dusch. Det fungerar bevisligen.
Då farfar byggde nytt i början på 50-talet var det 6 tums timmer som gällde. Han högg virket i egen skog och timrade upp stommen så som han hade lärt sig då han började arbeta på byggen någon gång på 20-talet. Insulit (tretex) på insidan och bitulit på utsidan och bräderb direkt på bituliten utan luftspalt. Farfar och farmor var moderna och installerade givetvis WC och dusch och diskbänk med rinnande vatten. Självdragsventilation i skorstenen och tvåglasfönster från farfars brors snickeri. Min farbror bor där än i dag. Huset fungerar väldigt bra men givetvis skulle man kunna minska vedförbrukningen genom att lägga till två tum tilläggsisolering på utsidan den dagen det är dags att byta brädslåning.