Min bror har glaserade lertegelpannor som ser helt nya ut trots att de är lagda på 70-talet och vi renoverade en kåk i Göteborg med någon typ av glaserade takpannor från 1905 som såg ut att vara i mycket gått skick (de kan i och för sig varit bytta senare men de var i alla fall av en speciell typ som definitivt var från första halvan av 1900-talet), det avgjorde saken för mig även om dessa var några kronor dyrare per styck. Så det blir svarta matt-glaserade tegelpannor från Randers på taket. Ytterligare fördelar som jag gissar att glaserat tegel har, är bättre frostbeständighet eftersom det bör suga upp mindre vatten och dessutom mindre förslitning pga rengöring.denanu skrev:
Om du menar murstenen så är det Finjas exaktblock 400mm jag murat med.
Vi använder inte L-element utan F-element ovan jord och under jord inga element alls utan exponerad betongyta åt sidan isolerad med superdrän-skivor. Fördelen som jag ser det med F-element är att man får en synlig betongsockel utan de synliga skivskarvarna som finns på L-stöd. Dessutom en mindre köldbrygga och bättre fördelade laster (på L-stöd ligger ju yttermuren i praktiken på cellplastskivan). Den mindre fasadlasten på den yttre sockeln och den större lasten från innermuren (där mycket av tak- och bjälklagslaster också ligger) på kantbalken som är 300mm bred och som dessutom samverkar med plattan.
De flesta byggnader påverkas av materialens krympning, det är riktigt, men här i högre grad av krypning. Krympning är ex. att betong och trä får minskande volym med tiden eftersom vatten torkar ut (skapar sprickbildning), krypning är hur materialet deformeras av framför allt konstanta laster (anledningen till att tillåten korttidslast och långtidslast skiljer sig åt). En balk eller ett bjälklag sjunker långsamt mellan stöd. Jag har sett konstruktionen du nämner några gånger och har så klart funderat på den (jag har också läst Tomas Gustavsson rapport). För mig föll den nog dels p.g.a. att den har en större tidsåtgång och dels p.g.a. att det inte går att komma ifrån att isoleringen blir sämre. Om vi hade haft en större budget hade jag istället kört ungefär som jag gjort nu men bytt ut cellplasten mot cellglas som är en mycket bättre produkt ur hållbarhets- och beständighetsperspektiv (alltså miljösynpunkt och hållfasthet över tid).
Jag hoppas inte heller det eftersom typ 95% av alla hus byggs med cellplast under betongplatta.denanu skrev:
Ett större problem är väl annars att de flesta nyexploaterade områdena här omkring är före detta betesmark med lera som fast underlag och bara undantagsvis med pålning. Tunga stommar på lermark kan nog ibland bli spännande.
En högre fasad bör ju också göra att punktlaster högt upp (ex. en nockbalk på väggupplag) blir mer utbredda laster mot grundkonstruktionen.
Det tråkiga svaret på din sista fråga är tyvärr att det beror på husets utseende. väggar, tak, öppningar mm. Generellt kan man väl bara säga att utbredd last minskar risken och stora punktlaster ökar risken. Men å andra sidan skall ju konstruktören kompensera för detta. Vi byggde för några år sedan en byggnad med gjutet mellanbjälklag som helt stod på stålpelare c/c 4-8 meter. Kantbalken var där 60cm hög, 70cm bred och vi isolerade med foamglas där det var som värst och XPS där det var lägre laster. Allt går, det är bara olika svårt. Men man behöver helt klart en konstruktör som kan ta ansvar för helheten.
Du har skämt bort oss med täta uppdateringar av tråden. Nu när det har blivit långt mellan uppdateringarna så får man abstinens när det inte finns någon uppdatering när man går in på ByggaHus....
Vi VILL se bygget framsteg och utveckling. Du får anställa någon som bygger så att du hinner med att uppdatera (det sista var ett skämt då det är DINA resultat som vi vill se och läsa om).
Vi VILL se bygget framsteg och utveckling. Du får anställa någon som bygger så att du hinner med att uppdatera (det sista var ett skämt då det är DINA resultat som vi vill se och läsa om).
Redigerat:
Jag har tittat genom både Finjas och Sundolitt F-element. Vet inte vilken du använder med de har i princip samma konstruktion.
Som jag ser det, så är det ingen skillnad på F och L element - det är fortfarande cellplast under båda, vilken i sin tur bär upp all last från ytterväggarna. Och då är vi tillbaka till ruta ett....deformation och sättning.
Blir inte riktigt klok hur jag skall bygga plattan....
Du har säkert skrivit det förr, men vilken armering/nät och betong använde du för plattan?
Som jag ser det, så är det ingen skillnad på F och L element - det är fortfarande cellplast under båda, vilken i sin tur bär upp all last från ytterväggarna. Och då är vi tillbaka till ruta ett....deformation och sättning.
Blir inte riktigt klok hur jag skall bygga plattan....
Du har säkert skrivit det förr, men vilken armering/nät och betong använde du för plattan?
Håller med! Nu får du uppdatera!
Alla ni som sitter och kräver uppdateringar, har ni någonsin varit mitt inne i ett sånt stort projekt, kombinerat med allt annat som ska skötas mitt i livet?
Jag är säker på att jajada gör de inlägg och uppdateringar som hinns med och känns rätt för han.
Jag är precis lika sugen som er att få se fler inlägg, men jag ger mig till tåls.
Jag är säker på att jajada gör de inlägg och uppdateringar som hinns med och känns rätt för han.
Jag är precis lika sugen som er att få se fler inlägg, men jag ger mig till tåls.
Rolig du va! Tror alla fattar det och det är inte någon som kräver någon uppdatering. Men alla är sugna på det och tycker det är ett grymt bygge så man är så sugen på mer!
Haha. Roligt att läsa era kommentarer. Men börja inte bråka nu!
Ikväll är väl typ först kvällen på några månader (lätt överdrift, men det känns så i alla fall) som jag nu i lugn och ro sitter vid datorn vid 20-tiden själv. Barnen har lagt sig, huset vilar och jobbet väntar jag med till imorgon. Vågar man ta ett glas Whiskey mitt i veckan?
Jag har en del att komma ikapp med här i tråden men någonstans får jag börja. Med heltidsjobb, familj och sidoprojekt så har det tyvärr blivit ni, våra vänner på byggahus, som kommit i sista hand när bygget behöver mycket tid.
Först lite mer om taket:
FÖRE-bild
Takkonstruktionen består av en limträbalk i nock som ligger på fyra stöd, alltså ytterväggarna (gjutna betongbalkar) som 2st pelare enligt ovan (5st ihopskruvade 45x170). Vi hyrde in en snickare för hjälpa till med takmontaget och han tyckte det var helt onödigt att göra ursparingen i pelarna som jag gjort, lite jobb, visst, men när vi väl monterade så satt de som en smäck och det var enkelt att fästa in pelaren i balken.
För att kunna få ångbromsen tät lade vi den uppe på nockbalken. Sen är det bara att dra ner och häfta fast på takstolen. Takstolarna 2x(45x220) kom delade, skruvades ihop över nockbalken med förmonterade spisbläck och monterades i nederkant med byggvinklar i syllen. Takstolarna ger alltså 440mm sprutad isolertjocklek. De takstolar som bär avväxlingsbalken vid takkuporna slogs ihop till en dubbel takstol och dessa spikades ihop tätt.
Takkupenockbalk och avväxlingsbalk på plats. Hela montaget gick smidigt. Enda plumpen i protokollet var att en av takkupebalkarna hade en horisontell genomgående spricka från änden och 2 meter in. Bara att reklamera och hämta en ny dagen efter, Derome kom med en kranbil och bytte ut den.
Gaveln grundad (portätad) innan takstolen moteras.
Jag monterade fast papp, ångbroms och tunn syllisolering på alla takstolar som skulle ligga mot en vägg och paketet klämdes sedan på plast. Hoppas att det blir tätt.
Knut där avväxlingsbalk, nockbalk i takkupa och språngstolar (diagonala balkarna) möts. Utvändig har vi monterat vindduk. Jag kommer återkomma mer med tanken med takisolering och vindduk och ångbroms. Men kortfattat så är tanken att taket skall vara delvis diffusionsöppet och därmed likna väggarna, Det löser jag med Isolas system. Det består av en utvändig vind- och vattentät duk som är kraftigt diffussionsöppen så att fukt skall kunna torka ur samt en invändig duk som är mycket tätare än den yttre men ändå möjliggör viss uttorkning inåt huset. Vi fyller sedan med cellulosaisolering.
Utvändigt ligger en 45x45 c/c 600mm för att skapa luftspalt. Här har jag också sågat gavlarna strax lägre än takstolen. Råsponten skickas över muren för taksprång och mellan mur och trä ligger en papp och jag har fyllt mellanrummet med murbruk så att taket ligger på muren.
Efter ett par, tre dagars jobb.
Tack för ikväll, det kommer mera.
Ikväll är väl typ först kvällen på några månader (lätt överdrift, men det känns så i alla fall) som jag nu i lugn och ro sitter vid datorn vid 20-tiden själv. Barnen har lagt sig, huset vilar och jobbet väntar jag med till imorgon. Vågar man ta ett glas Whiskey mitt i veckan?
Jag har en del att komma ikapp med här i tråden men någonstans får jag börja. Med heltidsjobb, familj och sidoprojekt så har det tyvärr blivit ni, våra vänner på byggahus, som kommit i sista hand när bygget behöver mycket tid.
Först lite mer om taket:
FÖRE-bild
Takkonstruktionen består av en limträbalk i nock som ligger på fyra stöd, alltså ytterväggarna (gjutna betongbalkar) som 2st pelare enligt ovan (5st ihopskruvade 45x170). Vi hyrde in en snickare för hjälpa till med takmontaget och han tyckte det var helt onödigt att göra ursparingen i pelarna som jag gjort, lite jobb, visst, men när vi väl monterade så satt de som en smäck och det var enkelt att fästa in pelaren i balken.
För att kunna få ångbromsen tät lade vi den uppe på nockbalken. Sen är det bara att dra ner och häfta fast på takstolen. Takstolarna 2x(45x220) kom delade, skruvades ihop över nockbalken med förmonterade spisbläck och monterades i nederkant med byggvinklar i syllen. Takstolarna ger alltså 440mm sprutad isolertjocklek. De takstolar som bär avväxlingsbalken vid takkuporna slogs ihop till en dubbel takstol och dessa spikades ihop tätt.
Takkupenockbalk och avväxlingsbalk på plats. Hela montaget gick smidigt. Enda plumpen i protokollet var att en av takkupebalkarna hade en horisontell genomgående spricka från änden och 2 meter in. Bara att reklamera och hämta en ny dagen efter, Derome kom med en kranbil och bytte ut den.
Gaveln grundad (portätad) innan takstolen moteras.
Jag monterade fast papp, ångbroms och tunn syllisolering på alla takstolar som skulle ligga mot en vägg och paketet klämdes sedan på plast. Hoppas att det blir tätt.
Knut där avväxlingsbalk, nockbalk i takkupa och språngstolar (diagonala balkarna) möts. Utvändig har vi monterat vindduk. Jag kommer återkomma mer med tanken med takisolering och vindduk och ångbroms. Men kortfattat så är tanken att taket skall vara delvis diffusionsöppet och därmed likna väggarna, Det löser jag med Isolas system. Det består av en utvändig vind- och vattentät duk som är kraftigt diffussionsöppen så att fukt skall kunna torka ur samt en invändig duk som är mycket tätare än den yttre men ändå möjliggör viss uttorkning inåt huset. Vi fyller sedan med cellulosaisolering.
Utvändigt ligger en 45x45 c/c 600mm för att skapa luftspalt. Här har jag också sågat gavlarna strax lägre än takstolen. Råsponten skickas över muren för taksprång och mellan mur och trä ligger en papp och jag har fyllt mellanrummet med murbruk så att taket ligger på muren.
Efter ett par, tre dagars jobb.
Tack för ikväll, det kommer mera.
Redigerat: