Håller med övriga om att det blir mycket snyggt men måste ändå ta på mig pessimist-mössan och fråga hur stor risken är att det spricker? Det är ju ändå ganska stor ytor som täcks och om man har otur kan ju marken under röra sig olika mycket på olika ställen... Antar att man löser det med *rätt* underarbete som så ofta annars...
Tack för komplimangerna!
Försöker svara på frågorna.
Hur mycket det kostar att driva är oklart men betänk att plattan bara behöver vara +2 för att du ska få önskad effekt.
Försöker svara på frågorna.
Är ingen expert på just mönsterbetong men sista 3 meterna upp mot garaget lutar 18cm (6%). Hela ytan lutar 1% i övrigt. Tror att det är svårt över 6% och blir ogörbart någonstans över 10%.
Det kommer nog inte redovisas i det här fallet men har hört siffror om ca 1000kr/m2.
Den här fastigheten värms med en havrepanna och det ligger i Dalsland. Det är kopplat till samma värmesystem men med en värmeväxlare och glykol i slangarna. Det är lagt 3 slingor två för olika delar av gångvägen till huset och en för en bilplats.
Hur mycket det kostar att driva är oklart men betänk att plattan bara behöver vara +2 för att du ska få önskad effekt.
Betongen är delad i 4a olika delar.
Är grymt sugen på att göra på detta vis när vi ska göra om uppfart och gångväg till dörren. En jobbarkompis har det och är skitnöjd. Inga problem alls efter sju år. Snyggt mönster förövrigt.
Det går även att hyra dessa plattor om man inte vill köpa.
Det går även att hyra dessa plattor om man inte vill köpa.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 575 inlägg
En annan aspekt är att man inte "måste" köra systemet bara för att man har lagt det. När man kört det ett tag så vet man nog på ett ungefär vad det kostar i värme / kronor att få det isfritt. Man får då vid varje tillfälle avgöra om det är värt att slå på systemet.Johan Olsson skrev:
Tilläggas bör väl också att man nog bör skotta bort merparten av snön och låta systemet smälta bort den där jobbiga isen som bildas vid vissa väderomslag.
Eller så värmer man upp sitt system med vedeldning. Då är frågan om det är jobbigare/roligare/tidseffektivare att fixa med ved eller att skotta och sanda.
Kantbalkarna är olika tjocka på olika platser. Gången fram till huset har en 5cm djup kantbalk ca 10 cm bred armerad med 10mm armering. Vänstra kanten har 10cm djup och 20 cm bred kantbalk armerad med 12mm och 10mm armering. Andra kanter har andra mått.huggan skrev:
Gångens betong är 10cm tjock och övriga gjutningar 12cm. Alla armeringsnät är 8150 dvs 8mm med 150mm cc.
Ingen rörelsefog. Formolja och gjutet stumt emot. Plattorna kan alltså bara röra sig ifrån varandara. Men med en tottal yta på ca 110 kvadratmeter och den ganska grova armeringen, anläggningscement och det gedigna underarbetet med frigolit under alla ytor så...
Ebay. Sök på Stamped concrete. Notera att många av de bilderna som de använder är på betong som målats. Snyggt de första åren men sen får man nog jobba en del för att upprätthålla utseendet.thomasx skrev:
Kantbalk motverkar också kantresning. När betongen krymper så riskerar plattan att göra precis som en torkande bräda och resa sig mot mitten.vectrex skrev:
Eftersom vi ville ha ut frigoliten utanför gången och på så vis motverka risken för tjälskador så lade vi två lager XPS om 5cm här och då fick vi kantbalken gratis så att säga. Annars är nog behovet av kantbalk inte så stort på 1,4 x 9 meter.huggan skrev:
C30/37 Anläggningscement, 5%svart färg, 16sten och S4.largab skrev:
Anläggningscementen har grövre korn än vanlig betong och förutom att den krymper nästan hälften så mycket som vanlig cement har den längre öppettid. Den är också jämnare i sitt betende när den torkar även om man fått ett lite blötare och ett lite trögare lass om man jämnför med vanlig cement.
Fogarna blir som på ett yta med plattläggning. Ytan på det här mönstret är ganska ojämn det finns andra mönster men jag tror att en finskurad eller suddad yta är det du letar efter om domkraften ska bete sig så.nino skrev:
Nu har jag inte kollat bilderna, men jag tror rent sponant inte att det är målad betong, utan det är nog så kallad hårdbetong, som läggs på den gjutna betongen innan den härdat, det blir en mycket hård och slitstark yta.
Denna typ av mönstrad betong är mycket vanlig i USA, inte minst utanför hotell-entréer där det är en strid ström av bilar som passerar mer eller mindre dygnet runt.
Hårdbetong förekommer även här i sverige, och används bl.a. på golv i tunga industrier och liknande, just pga dess slitstarka egenskaper.
Jag har kollat en del på detta i USA, och funderat en del på att göra det själv här hemma, men har aldrig riktigt fördjupat mig i inköp av stämplar, kostnader osv.
jag skulle nog själv inte kunna tänka mig att göra så här utan att lägga på hårdbetong på toppen.
Denna typ av mönstrad betong är mycket vanlig i USA, inte minst utanför hotell-entréer där det är en strid ström av bilar som passerar mer eller mindre dygnet runt.
Hårdbetong förekommer även här i sverige, och används bl.a. på golv i tunga industrier och liknande, just pga dess slitstarka egenskaper.
Jag har kollat en del på detta i USA, och funderat en del på att göra det själv här hemma, men har aldrig riktigt fördjupat mig i inköp av stämplar, kostnader osv.
jag skulle nog själv inte kunna tänka mig att göra så här utan att lägga på hårdbetong på toppen.